Hoppa till huvudinnehåll

Bara en tredjedel av de tyngsta politiska posterna i kommunen innehas av kvinnor – särskilt två orsaker håller kvinnor från makten i kommunpolitiken

Kimitoöns kommunfullmäktige sammanträder, ledamöterna sitter på sina platser.
Kimitoöns kommunfullmäktige hör till de mest mansdominerade i landet. Bilden är tagen i september 2018. Kimitoöns kommunfullmäktige sammanträder, ledamöterna sitter på sina platser. Bild: Yle/ Nora Engström Kimitoön (kommun),kommunfullmäktige,kimitoöns kommunfullmäktige

Bara i 33 av de 293 fastlandskommunerna har både fullmäktige och kommunstyrelse en kvinnlig ordförande. I 120 av kommunerna finns det män på båda de tyngsta stolarna. I Svenskfinland är Kimitoön är ett exempel på en kommun där extremt få kvinnor är med och bestämmer om kommunens angelägenheter.

Yles granskning visar att Finland är tudelat när det gäller jämställdhet i kommunpolitiken. I de stora städerna är ledningen kvinnodominerad medan männen har makten i mindre kommuner på landsbygden.

Så ser det ut trots att rekordmånga kvinnor valdes in i kommunpolitiken i det senaste kommunalvalet. Av alla fullmäktigeledamöter är 39 procent kvinnor.

Här kan du se hur könsfördelningen ser ut i alla kommuner på fastlandet

Välj kommun från listan på kommuner i visualiseringen för att se hur många män och hur många kvinnor som verkar inom kommunpolitiken i din hemkommun.

I visualiseringen ovan kan du se vilka som leder det politiska beslutsfattandet i kommunerna på fastlandet.

Av alla 8987 personer som sitter invalda i kommunernas förtroendeorgan är färre än 40 procent kvinnor. Bara i tio procent av kommunernas fullmäktige är könsfördelningen kring 50/50.

Den kommun som har störst kvinnodominans är Outokumpu där 59 procent av ledamöterna är kvinnor, tätt följt av Esbo där könsfördelningen är 56/44 procent till kvinnornas fördel.

Graf som visar att 39 procent av fulläktigeledamötena på fastlandet är kvinnor, 61 procent är män.
Graf som visar att 39 procent av fulläktigeledamötena på fastlandet är kvinnor, 61 procent är män.

Så gjordes undersökningen

  • Yle skickade ut en informationsförfrågan om styrelsernas och fullmäktiges sammansättning till Finlands alla 293 fastlandskommuner. Alla utom fem svarade, för de resterande fem har informationen samlats in manuellt från kommunernas hemsidor
  • Kommunerna kunde uppge om ordförandena var män, kvinnor eller ickebinära. Ingen kommun angav att någon av deras politiska ordförande var ickebinär
  • Styrelseledamöterna är inräknade i uppgifterna om det totala antalet ledamöter i fullmäktige

Bland ordförandena är könsfördelningen ännu skevare

38 procent av kommunfullmäktigenas ordförande är kvinnor. Det är en ungefär lika stor andel som det finns invalda kvinnor i fullmäktigena runt om i landet. Ser vi på vilka som leder kommunstyrelsernas arbete är andelen kvinnor lägre, bara 32 procent.

Bara i elva procent av fastlandskommunerna sitter en kvinna både på posten som fullmäktige- och på posten som kommunstyrelseordförande.

I 40 procent av kommunerna finns det män på båda de tyngsta stolarna.

Graf som visar att i bara 11 procent av kommunerna är både fullmäktige- och styrelseordförande kvinnor.
Graf som visar att i bara 11 procent av kommunerna är både fullmäktige- och styrelseordförande kvinnor.

Ju större stad det är frågan om desto oftare har kvinnor de högre posterna.

I städer med fler än 100 000 invånare är så många som två tredjedelar av ordförandena kvinnor. I kommuner och städer med färre än 10 000 invånare är det främst män som svingar klubban.

Så väljs ordföranden i kommunpolitiken

Fullmäktiges och styrelsens ordföranden väljs via förhandlingar efter ett kommunalval. Det parti som fått mest stöd i valet vill oftast ha en av sina ledamöter som styrelseordförande och det parti som fått näst mest stöd brukar vilja ha fullmäktigeordförandeposten.

De personer som utses till styrelse- eller fullmäktigeordförande brukar ha lång erfarenhet från kommunpolitiken, till exempel som viceordförande. Många personliga röster brukar också hjälpa om man har ambitioner att knipa en ordförandepost.

Grupperna förhandlar först om utnämningarna sinsemellan men man försöker också få stöd för sina utnämningar från andra partier. Hur det här går till i praktiken kan variera från kommun till kommun.

Tidsbrist och hätsk debatt på sociala medier bidrar till att kvinnor inte ställer upp i Kimitoöns kommun

Kimitoön i Åboland är en av de fem kommuner i hela landet som har allra störst mansdominans i kommunfullmäktige. Endast 5 av 27 ledamöter, det vill säga bara 20 procent, är kvinnor.

Här verkar orsakerna till att det inte finns fler kvinnor i politiken vara de samma som i landet överlag även om situationen mer extrem.

– Det är ledsamt och jag tycker att vi borde vara fler (kvinnor) i politiken, säger Ghita Edmark ordförande för SFP:s lokalförening på Kimitoön.

Enligt de partiaktiva som Yle talat med är det svårare att locka kvinnor att ställa upp som kandidater.

– Det är kanske överlag svårare att få kvinnor att ställa upp i val. Det beror kanske på att unga kvinnor som har en familj upplever att tiden inte räcker till. Vi har frågat många yngre och det är svårt att få dem med, säger Maria Manelius vid Fri Samverkan.

Maria Manelius
Maria Manelius, Fri Samverkan. Maria Manelius Bild: Yle/Nina Bergman valdebatt i dalsbruk

Tidsbrist anges alltså ofta som orsak. Speciellt yngre kvinnor anser att de inte har tid att ställa upp.

– Vi är fortfarande i ett samhälle där kvinnan eller modern bär ansvaret för barn och familj. Sedan finns det en rädsla: Vågar jag? Kan jag? Det säger Eva-Stina Hellbom, ordförande för Kimito svenska socialdemokratiska förening.

Ghita Edmark, ordförande för SFP på Kimitoön.
Fler kvinnor borde vara med i politiken, anser Ghita Edmark ordförande för SFP:s lokalförening på Kimitoön. Ghita Edmark, ordförande för SFP på Kimitoön. Bild: Yle/Monica Forssell ghita edmark

"Tungt med hatretoriken och trakasserierna på sociala medier"

Den politiska debatten har tidvis varit hätsk i Kimitoöns kommun. Osämjan och diskussionen på sociala medier är också en orsak till att en del inte vill ställa upp som kandidat i kommunalvalet.

– Jag tror att det har betydelse. Folk följer med diskussionerna på Facebook. Det är många som inte gillar det och tar illa vid sig då det blir bråk. Det finns säkert sådana som inte ställer upp på grund av det, säger Maria Manelius (Fri Samverkan).

Även Ghita Edmark (SFP) berättar att en del inte vill ställa upp på grund av diskussionerna på de sociala medierna.

– Många tycker att det är tungt med hatretoriken och trakasserierna på sociala medier. Det är tokigt, så får det inte vara, säger Edmark (SFP).

Samtidigt kan det vara svårare för en del personer att ställa upp i kommunalval i mindre kommuner, eftersom man känner varandra på ett annat sätt än i större städer. Politikerna är tvungna att fatta också jobbiga beslut om exempelvis nedskärningar och de besluten kan påverka grannen eller vänner på orten, konstaterar Edmark.

En möjlighet att locka med fler kvinnor i politiken är att erfarna kvinnliga politiker engagerar sig och berättar för kandidaterna hur de har löst problemet exempelvis gällande tidsbristen, berättar Eva-Stina Hellbom (SDP).

– Det är frågan om helt vanliga människor och vanliga beslut och det budskapet borde vi få fram.

Profilbild på Eva-Stina Hellbom.
Eva-Stina Hellbom (SDP) Profilbild på Eva-Stina Hellbom. Bild: Yle/ Dmitri Volgin person,eva-stina hellbom

Också forskning visar att kvinnor inte får tiden att räcka till för både familj och politik

Hösten 2020 gjorde Kommunförbundet en utredning om vad som fått människor att vilja ställa upp i vårens kommunalval.

Faktorer som ökade lusten att ställa upp som kommunalvalskandidat var aktuella sakfrågor som man ville inverka på och kommunens framtidsutsikter.

För kvinnor var det särskilt viktigt att kunna påverka i frågor som berör barn och familjer, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom på kommunförbundet.

Marianne Pekola-Sjöblom, Kuntaliiton tutkimuspäällikkö.
Marianne Pekola-Sjöblom är forskningschef på kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom, Kuntaliiton tutkimuspäällikkö. Bild: Ronnie Holmberg / Yle kommunalval,political candidate,forskning,Finlands Kommunförbund,Esbo,Esboviken

Faktorer som minskade på lusten att ställa upp var ofta knutna till privatlivet. Många med familj upplevde att tiden inte räcker till till allt som det är.

Ingå är en av de kommuner där snäppet fler kvinnor sitter i fullmäktige, könsfördelningen är 55/45 vilket gör att kommunen har landets tredje största andel kvinnor bland de förtroendevalda. I Ingå är det ändå män som är både styrelse- och fullmäktigeordförande.

Elina Ahde är förtroendevald i Ingå och hon vet att när det kommer till kommunalpolitik har det stor betydelse hur mycket man som kommunalpolitiker jobbar och syns i offentligheten. Det är någonting inte alla har tid med.

Själv har hon valt att jobba lite mera i bakgrunden.

Kvinna i närbild.
Elina Ahde är förtroendevald i Ingå. Ingå hör till de kommuner som har flest invalda kvinnor i kommunfullmäktige. Kvinna i närbild. Bild: Ilse Klockars / Yle Ingå,kommunalval,elina ahde

– Delvis för att jag jobbar heltid och är ensamstående förälder, så jag har jag inte jättemycket tid och möjlighet att hela tiden vara i offentligheten och prata politik, säger säger Elina Ahde.

Ahde har istället haft som mål att sköta de praktiska arrangemangen kring möten under den här pågående valperioden.

Enligt kommunförbundet sätter fullmäktigeledamöter mellan 7 och 12 timmar i veckan på sina politiska uppdrag, styrelsemedlemmar sätter mellan 12 och 16 timmar. I större städer tar politiken mycket mer tid än i mindre kommuner.

I dag betalar många av de stora städerna en lön som motsvarar en del- eller heltidstjänst till ordförandena. Det främjar jämställdheten i politiken: får man lön för sitt politiska arbete öppnar det dörrar för sådana som annars inte hade haft en möjlighet att delta.

Kommunpolitiken behöver olika slags beslutsfattare

Den tredje vanligaste orsaken folk uppgav till att de inte var intresserade av att ställa upp i kommunalval var enligt kommunförbundets Marianne Pekola-Sjöblom rädsla för att bli utsatt för olika former av hat.

– Trakasserier och hot har blivit vanligare under de senaste åren. Det gör att kvinnor i mycket större utsträckning än män drar sig för att ställa upp, säger Pekola-Sjöblom.

Kommunforskare Jenni Airaksinen oroar sig för att trakasserierna får en negativ inverkan på demokratin när människor inte ens vågar ställa upp som kandidat.

– Politiker vet att ju synligare roll du har desto mer kritik och osakligheter måste du stå ut med. Det här får inte leda till att bara de mest hårdhudade bestämmer i kommunerna, säger Airaksinen.

Tampereen yliopiston kuntatutkija Jenni Airaksinen
Jenni Airaksinen forskare i komunfrågor vid Tammerfors Universitet Tampereen yliopiston kuntatutkija Jenni Airaksinen Bild: Kirsi Matson-Mäkelä / Yle Tammerfors universitet

– Det behövs personer av olika kön, ålder, hudfärg och bakgrund i kommunpolitiken säger Marianne Pekola-Sjöblom. Idag är det inte längre röstningsbeteendet som påverkar om vi har kvinnor i politiken.

– Ännu för några mandatperioder sedan röstade män främst på män och också en del av kvinnorna röstade på män. Här har det skett en förändring. Både män och kvinnor röstar i högre grad också på kvinnor, säger kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Så kan ordförande använda makt i kommunpolitiken

Kommunfullmäktiges ordförande är kommunens mest högt uppsatta förtroendevalda. Det är hen som sammankallar till fullmäktiges möten och leder dem. Hen deltar också i kommunstyrelsens möten. Fullmäktiges ordförande representerar kommunen i olika sammanhang. Om hen vill kan hen ta en synlig roll som kommunens ansikte utåt.

Kommunstyrelsens ordförande leder samarbetet mellan de olika partierna i fullmäktige och ansvarar för att de uppgifter styrelsen fått av fullmäktige sköts. Hen samarbetar tätt med kommundirektören och närvarar vid många av kommunens förhandlingar. I praktiken har kommunstyrelseordföranden mer makt än fullmäktiges ordförande.

I sex av Finlands kommuner har en borgmästare den yttersta makten. I borgmästarmodellen har borgmästaren både fullmäktige- och styrelseordförandes uppgifter. Förutom kommunerna med borgmästare finns det 16 kommuner där antingen ena eller både fullmäktige- och styrelseordförande är anställd av kommunen på hel- eller deltid.

Medredaktör: Katja Wallenius. Artikeln är en versionering av den finska artikeln Yle selvitti: Kuntien keskeisistä päättäjistä vain kolmannes on naisia – erityisesti kaksi syytä karkottaa heidät politiikasta

Läs också