Hoppa till huvudinnehåll

Läraren och småbarnsmamman Petra var konstant berusad – sociala medier förhärligar drickandet, men ingen visar hur kvällen slutar

kvinna och vin
Att erkänna att man har alkoholproblem är svårt för vem som helst. Att erkänna att man har alkoholproblem som småbarnsmamma är så gott som en dödssynd, menar Petra som heter något annat i verkligheten. kvinna och vin Bild: Copyright: Dragos Condrea alkoholdrycker,alkohol (njutningsmedel),alkoholkonsumtion

Att dölja sitt drickande blev ett heltidsjobb för Petra. Ingen märkte något hemma eller på jobbet, barnen var hela och rena. Men det blev ohållbart i längden. Drickande mammor är en grupp vi vet för lite om, säger specialforskare Kirsimarja Raitasalo.

När Petras första barn var i ettårsåldern blev det en vana att ta sig ett glas vin på fredagarna. Så småningom även på lördag och söndag.

När det andra barnet föddes började gränserna suddas ut.

- Jag mådde dåligt i förhållandet och jag mådde dåligt i mig själv. Det fanns inte någon spärr längre, säger Petra som heter något annat i verkligheten och som bor i en tvåspråkig stad i Finland.

Hon konstaterar att vinboxarna blev hennes fall, eftersom ingen märkte hur mycket hon drack. Ett glas blir till tre och så vidare.

- Man kan i princip dricka hur mycket som helst. Fast man är mamma och har småbarn, säger Petra.

Det farliga är då man kommer upp till en sådan nivå att man är konstant berusad, men inte full på ett sätt att andra märker det, förklarar hon.

När Petra höll sin berusning "på en jämn nivå" var det svårt att märka att hon druckit. Det är förrädiskt, säger hon.

- Jag jobbade heltid som lärare, barnen var hela och rena, hemmet klanderfritt skött. Att dölja drickandet blev ett heltidsjobb. Jag brukar säga att jag hade två heltidsjobb.

Petra har i dag varit nykter i snart tre år, men säger att hon tror att "mammor som dricker" är långt fler än vi kanske föreställer oss.

"En brist i vår statistik"

Över en halv miljon finländare dricker över riskgränserna, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL.

Hur stor andel av dessa som dricker i närvaro av minderåriga barn vet vi inte. Därför vet vi inte heller hur vanligt det är med mammor som dricker.

- Det här är en brist, säger specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid enheten för främjande av välfärd och hälsa på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Det vi vet är att en betydande andel av alkoholen förbrukas i åldersgrupper där det finns flest småbarnföräldrar. Utöver det dricks en stor del av alkoholen i hemmen där det följaktligen kan finnas småbarn.

Raitasalo nämner en undersökning där THL samlat in information om hur många föräldrar med fyraåriga barn som dricker sig fulla minst en gång i månaden.

Resultaten visar att bland de med fyraåriga barn dricker sig en fjärdedel av papporna och åtta procent av mammorna fulla minst en gång per månad.

Det här är med andra ord miniminivåer, eftersom man inte tagit med föräldrar som dricker mindre alkoholmängder eller som inte blir så berusade. Här finns inte heller inräknat föräldrar till barn i andra åldrar än just fyra.

- Så tyvärr har vi inte data om hur allmänna alkoholproblem är i småbarnsfamiljer, säger Raitasalo.

Däremot vet vi att det föds mellan 600 och 3 000 barn årligen i Finland som har fått skador på grund av sin mammas alkoholbruk under graviditeten.

Raitasalo hänvisar till ytterligare undersökningsdata där forskare. utgående från register, kalkylerat hur vanligt det är att barn har föräldrar med allvarliga missbruk.

Enligt den statistiken finns det cirka 70 000 barn i Finland där mamma eller pappa eller bägge har allvarliga problem med alkohol eller droger, oftare alkohol.

Här har forskarna alltså inte tagit med föräldrar som har ett missbruk men ändå klarar av att “sköta sig”.

kirsimarja raitasalo
Kirsimarja Raitasalo är specialforskare vid THL och säger att det är beklagligt att vi i Finland inte vet hur vanligt det är att föräldrar med barn dricker. kirsimarja raitasalo Bild: THL specialforskare,Institutet för hälsa och välfärd,alkoholforskare

"Viktigt att kamma barnens hår"

Petra är en av dem som vet att det går utmärkt att dricka trots att man har småbarn hemma. Tills det inte går längre.

Hennes alkoholmissbruk började kräva något starkare än vin, så hon började dricka starksprit istället.

- Minst halv liter dagligen av den starkaste spriten jag kunde hitta. Och eftersom ingen märkte något på mig, sa ingen något.

Det paradoxala var att ju längre in i sitt missbruk hon kom, desto mera perfekt skötte hon barn och hem.

- En vän sa en gång åt mig att det gör ju inget om barnets hår är okammat. Då tänkte jag att det är ju precis det, alltså barnets okammade hår, som avslöjar mig. Därför var det oerhört viktigt för mig att barnen var hela och rena. Och kammade.

Petra lyckades ändå hålla en god kondition och skötte även sitt jobb.

Hon säger att det är skrämmande att tänka på vilka mängder hon drack, att man kommer upp till en nivå som ingen icke-alkoholist skulle klara av.

Att erkänna att man har alkoholproblem som småbarnsmamma är en dödssynd― "Petra"

Petra har stora samvetskval över att alkoholen för en tid blev det viktigaste i hennes liv. Fast hon har varit nykter några år nu skäms hon fortfarande över att hon drack då barnen var små.

- Jag vet att alkohol är en drog som är tillgänglig var som helst, men jag kan aldrig ta tillbaka att jag druckit medan barnen var små. Och det kommer jag att ångra för resten av mitt liv.

Att erkänna att man har alkoholproblem är svårt för vem som helst. Att erkänna att man har alkoholproblem som småbarnsmamma är så gott som en dödssynd, säger Petra.

- Det är fortfarande kvinnor som i många fall är den som tar hand om barnen. Om pappan dricker finns det ändå ofta en mamma där som tar hand om barnen, säger hon.

Mammor som har ett beroende känner sig hotade

Camilla Berts-Orre, som är chef för missbrukarvården vid Pixnekliniken, känner igen Petras berättelse. Hon upplever det som bekymmersamt att vi är så dåliga på att hitta småbarnsföräldrar med missbruksproblematik.

I Pixneklinikens regi drivs även Mamsellen som är en missbrukarvårdstjänst riktad till gravida och kvinnor med barn.

- Vi ser att det är mer tillåtet att en pappa dricker än att en mamma dricker. Av tradition är det ofta så att det är mamman som tar ett större ansvar för barnen, säger Berts-Orre men påpekar att varje familj givetvis har sin individuella historia.

Men eftersom kvinnan av tradition fortfarande ofta är den som har ett större ansvar för barnen, är det mer stigmatiserande för en kvinna att söka hjälp för sitt missbruk.

- Där finns alltid en risk för att barnen tas ifrån en. När en pappa dricker finns det ofta ändå en mamma som tar hand om barnen.

Det här resulterar också i att kvinnor i allmänhet söker hjälp senare än män för sitt missbruk, vilket gör att kvinnor ofta har ett svårare beroende då de väl får hjälp.

Berts-Orre säger att hon är fundersam över om vi i dag har rätt metoder för att hjälpa familjer där det förekommer missbruk. Ifall konsekvensen av ett avslöjat missbruk är att barnen tas ifrån en, motiverar det ju inte att söka hjälp.

- Då blir hjälpsökandet snarare ett straff.

Berts-Orre säger att barnens bästa givetvis kommer i första hand, men barn behöver sina föräldrar och hon undrar därför hur man kunde utveckla metoder för att hjälpa alla på bästa sätt och åstadkomma så lite skada som möjligt.

- Vi måste komma ihåg att det är en sjukdom. Inte ett beteende eller en ovana. Det hjälper inte med att hot om bestraffning om man har en sjukdom.

Också på exempelvis Naistenkartano, vars syfte är att förebygga och lindra beroendeproblem hos kvinnor, känner man till problematiken kring hur förkastligt det anses vara att en mamma dricker. Och att stigmat hos kvinnor som dricker därför är starkare än vad gäller män som dricker.

camilla berts-orre
Camilla Berts-Orre som är chef för missbrukarvården på Pixnekliniken säger att det är bekymmersamt att vi är så dåliga på att fånga upp småbarnsföräldrar med en missbruksproblematik. camilla berts-orre Bild: Privat/Yle Pixnekliniken,missbrukarvård,missbrukarrehabilitering

Sociala medier gör drickandet legitimt

Petra har i dag en bra relation med sina barn som fortfarande är i skolåldern. Vändpunkten kom då hon blev tagen på bar gärning av en god vän.

- Då fanns inte längre någon styrka kvar att ljuga eller upprätthålla någon fasad. Min vän tog mig i handen och såg till att jag fick hjälp.

Petra säger att hon anser att sociala medier har gjort drickandet legitimt, speciellt vad gäller kvinnor i hennes ålder.

- Det är väninneluncher med ett glas vittvin, brunscher med bubbel och afterwork-drinkar som läggs ut på Instagram. Men ingen visar om någon i gänget efteråt köper hem en liter starksprit för att fortsätta dricka där hemma.

Även här får Petras erfarenhet stöd av fakta. Cancerföreningarna har utrett hur sociala medier ger en förskönad bild av att dricka alkohol bland 25 till 35-åriga kvinnor.

I undersökningen konstateras att i dag dricker man alkohol i situationer där man tidigare inte drack, som exempelvis vid sidan av hushållsbestyr, handarbete eller barnkalas. Att man vill ge ett sken av "det goda livet".

- Jag vet inte riktigt när det blev acceptabelt och till och med lite fint att dricka till lunch? För ingen, varken man eller kvinna, borde dricka till lunch, säger Petra.

Petra påminner om att ingen ska behöva skämmas för att söka hjälp för sitt missbruk. Att det inte är så farligt att be om hjälp som man kanske tror.

- Det finns så många möjligheter att få leva ett nyktert liv. Får du hjälp kan du bli nykter, och en nykter dag är en bra dag, säger hon.

Om du missbrukar till exempel alkohol finns det flera alternativ för dig som vill ha hjälp.

Läs också