Hoppa till huvudinnehåll

Viktiga myndighetsnyheter översattes inte till svenska på grund av "mänskliga misstag" och "omständigheter" – Svenska Yle granskade hur språklagen tillämpas i praktiken

En mun som grinar ursäktande, på ansiktet ett utdrag av språklagen, nere till höger en pratbubbla med texten "mänskliga misstag".
En mun som grinar ursäktande, på ansiktet ett utdrag av språklagen, nere till höger en pratbubbla med texten "mänskliga misstag". Bild: Ospan Ali, Anna Savonius, montage Heidi Grandell-Sonck språklag

En rad statliga myndigheter medger brister i sina rutiner vad gäller översättningar till svenska. Svenska Yles granskning av över 5 000 webbtexter visar att viktig information inte översätts på grund av misstag, stress och löst definierade kriterier. För flera myndigheter kommer bristerna som en överraskning.

Över 250 aktuella webbtexter från Institutet för hälsa och välfärd, omkring ett dussin av dem pressmeddelanden som berör corona. Över hundra artiklar på Miljöministeriets webbplats, däribland fem pressmeddelanden om epidemins inverkan. Mer än femtio texter i Kommunikationsministeriets nyhetsflöde på webben.

Det är några exempel på finskspråkig myndighetsinformation som inte översatts till svenska under det senaste året. Det handlar om pressmeddelanden och nyhetsartiklar om aktuella ämnen som berör finländare överlag – alltså myndighetsinformation till allmänheten som regleras av språklagen.

– Vi hade inte noterat det stora antalet pressmeddelanden som inte blivit översatta. Vi strävar efter att bli bättre, medger kommunikationschef Johanna Stenholm vid Kommunikationsministeriet.

Det står tydligt i språklagen att information riktad till allmänheten måste finnas på båda språken― Mikko Sarja, referendarieråd vid JO

Svenska Yle har granskat 16 statliga myndigheters pressmeddelanden och webbnyheter från de senaste tolv månaderna. I granskningen ingår drygt 5 400 finskspråkiga texter.

Vi har undersökt hur många av texterna som finns tillgängliga i svensk översättning. För att göra resultaten jämförbara har vi räknat ut andelen översatta "aktualitetstexter" som summerar de båda texttyperna.

Misstag, stress och bortprioritering

Det förekommer stora variationer mellan de granskade myndigheterna. Institutet för hälsa och välfärd har översatt bara knappt hälften av sina aktualitetstexter och Transport- och kommunikationsverket når upp till 61 procent. Ministerierna har översatt mellan 68 och 100 procent.

Läs mer om de olika myndigheternas resultat längre ned i artikeln.

Myndigheterna motiverar uteblivna översättningar med mänskliga och tekniska misstag, ökad stress på grund av corona och överbelastade översättare. Man uppger också att vissa aktualitetstexter inte bedömts vara tillräckligt viktiga eller ha en tillräckligt bred målgrupp för att omfattas av språklagen.

Språklagen och JO-beslut

  • Språklagen, som trädde i kraft 2004, slår fast att myndigheters information "som är väsentlig för individens liv, hälsa och säkerhet samt för egendom och miljön" ska ges på både finska och svenska.
  • Tvåspråkiga myndigheters "meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten" ska finnas på både finska och svenska.
  • Myndighetstexter måste däremot inte översättas som sådana. Syftet är enligt regeringspropositionen att myndigheter ska kunna "snabbt och smidigt publicera offentliga handlingar utan att kravet på information på två språk skall medföra oskäligt dröjsmål eller bli ett hinder för information". Både den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens behov av information ska ändå tillgodoses.
  • Det är myndigheterna själva som inom sitt verksamhetsområde ska se till att språklagen följs. De högsta laglighetsövervakarna är justitiekanslern och justitieombudsmannen (JO).
  • JO har prickat till exempel Polisinrättningen i Helsingfors för brister i webbinformationen på svenska. Svenska Yle rapporterade om JO:s beslut som kritiserade polisen för att bara hälften av pressmeddelandena översatts till svenska.
  • JO har också kritiserat Skyddspolisen för att inte översätta tillräckligt många pressmeddelanden och webbnyheter till svenska, och att "skillnaden var markant" och "större än språklagen tillåter".
  • 2015 påminde Justitieministeriet myndigheter om hur språklagen ska tillämpas efter att JO i flera beslut fäst uppmärksamhet vid brister i webbinnehåll på svenska.

Vid Justitieombudsmannens kansli vill referendarierådet Mikko Sarja, som handlägger ärenden om språklagen, inte ta ställning till enskilda myndigheter eftersom JO gör det bara i sina egna utredningar. Men de stora skillnaderna i Svenska Yles granskning väcker frågor.

– Om en myndighet publicerar bara hälften av sina nyheter eller pressmeddelanden på svenska så skulle jag vilja utreda ärendet närmare. Om man utgår från att båda nationalspråken ska behandlas jämlikt är det en markant skillnad att det för ministeriernas del varierar mellan ungefär 75 procent och 100 procent, säger Sarja.

– Det står tydligt i språklagen att information riktad till allmänheten måste finnas på båda språken, säger Sarja.

Så mycket översätter myndigheter till svenska – och så kommenterar de bristerna

Listan är sorterad från minst till störst andel aktualitetstexter översatta från finska till svenska. Klicka på raderna för att fälla ut texterna.

Informatörer avgör vad som översätts

Institutet för hälsa och välfärd har låtit översätta bara 48 procent av aktualitetstexterna. Myndighetens kommunikation har det senaste året handlat framför allt om om corona. Bland både pressmeddelanden och nyhetsartiklarna som saknas översättning finns texter som berör epidemin.

– Det är beklagligt och något vi definitivt tar upp till diskussion igen på vår enhet. Vi ska försöka göra en förbättring, för det är viktigt att information kommer på båda inhemska språken, säger kommunikationsexperten Harriet Järf vid THL.

Så här gjordes granskningen

  • Svenska Yle har undersökt i vilken mån myndigheter publicerat svenska översättningar av finskspråkiga webbtexter med aktuellt innehåll.
  • I granskningen ingår elva ministerier och fem andra statliga myndigheter.
  • Under de senaste tolv månaderna (1.3.2020–28.2.2021) har dessa myndigheter publicerat sammanlagt omkring 5 400 finskspråkiga pressmeddelanden och nyhetsartiklar på sina webbplatser. För Regionförvaltningsverkens del är detta innehåll tillgängligt från maj 2020.
  • Myndigheterna delar in sitt innehåll i pressmeddelanden och nyhetsartiklar på delvis olika sätt. Därför granskas här dessa så kallade "aktualitetstexter" som en helhet för att göra resultaten jämförbara mellan myndigheter.
  • De flesta myndigheter länkar mellan språkversionerna, vilket möjliggjort en automatiserad analys. För de myndigheter som saknar språklänkning har jämförelsen mellan språkversioner gjorts för hand.
  • Publiceringstiderna visar om språkversionerna publicerats samtidigt eller hur länge det dröjt innan den svenskspråkiga översättningen publicerats.
  • Granskningen tar inte ställning till om motsvarande innehåll finns på svenska i någon annan form på myndighetens webbplats.

Enligt språklagen måste inte all myndighetsinformation översättas till svenska. Men information som är "väsentlig för individens liv, hälsa och säkerhet samt för egendom och miljön" ska finnas också på svenska, likaså information som riktar sig till allmänheten.

Myndigheter ska själva bedöma vilka texter som faller inom språklagens ramar. På THL är det informatörernas uppgift att bestämma om en text ska skickas till den översättningsbyrå som myndigheten använder.

– Översättningsbehov behandlas också regelbundet i kommunikationsenhetens gemensamma möten, säger Järf.

THL har medvetet fokuserat översättningen till texter som berör myndighetsdirektiv och befolkningens hälsa och välfärd på ett "övergripande sätt".

– Vi översätter inte per automatik alla våra vetenskapliga forskningsresultat till svenska. Men vi strävar givetvis också efter att översätta sådana texter om de är av allmänt intresse. Vi gör vårt bästa, men det finns klara möjligheter till förbättring, säger Järf.

Men hur kommer det sig att fler än tio pressmeddelanden där corona nämns i rubriken inte översatts till svenska?

– Det kan handla om en miss av ifrågavarande informatör. Det är något jag måste kolla upp närmare, säger Järf.

Missar överraskar ministerierna

De granskade ministerierna har som princip att översätta alla pressmeddelanden till svenska. Vad gäller nyhetsartiklar är ministerierna mer selektiva eftersom de bedömer att informationsvärdet och målgruppen är mindre, och att alla texter därför inte omfattas av språklagen.

De många uteblivna översättningarna av framför allt pressmeddelanden överraskar ministeriernas kommunikationsavdelningar när Svenska Yle tar kontakt. Tidsbrist nämns ofta som den främsta orsaken.

– Om den finska texten är färdigt strax före publiceringen så har vi tyvärr inte möjlighet att publicera en översättning samtidigt. Översättningstjänsterna behöver tid för översättningsarbetet, och nästa dag är en översättning kanske inte längre aktuell, säger kommunikationschef Johanna Stenholm vid Kommunikationsministeriet.

Betyder det i så fall att ni inte alls låter översätta en text?

– Ja, ibland kan det hända.

– Vi är ganska många som skriver pressmeddelanden så naturligtvis kan det hända att man glömmer att beställa en översättning. Även om det förstås inte borde få ske. Om du frågar nästa år så har vi bättre resultat, lovar Stenholm.

Kriterier för översättning ska nu ses över

I språklagen nämns att väsentlig information om miljön ska finnas på båda språken. På Miljöministeriets webbplats är drygt 40 finskspråkiga pressmeddelanden inte tillgängliga på svenska.

– Vi har inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid att alla pressmeddelanden faktiskt blir översatta. Vi kommer att förbättra vår process, säger ministeriets kommunikationschef Riikka Lamminmäki.

Efter Svenska Yles granskning ska Miljöministeriet också se över sina kriterier för vilka nyhetsartiklar som översätts till svenska.

– Vi har kanske inte definierat kriterierna för när vi översätter webbnyheter tillräckligt noggrant. Det är också något vi kommer att förbättra med start nästa vecka, säger Lamminmäki.

– Webbnyheter har bedömts från fall till fall, dels för att spara på resurser. Våra översättare har varit under hård press redan tidigare, men speciellt nu under coronakrisen.

Katarina Petrell, chef för svenska lagöversättare
Myndighetsinformation om corona har förkörsrätt och innebär att andra översättningsuppdrag måste nedprioriteras, menar Katarina Petrell, chef för Svenska språkenheten vid Statsrådets kansli. Katarina Petrell, chef för svenska lagöversättare Bild: Yle statsrådets kansli,lag,regeringsråd

Hårdare prioritering under coronaåret

Ministeriernas översättningsbehov av aktualitetstexter är omkring 30 000 sidor per år. Ministeriernas gemensamma översättarstab vid Statsrådets kansli har 13 översättare som arbetar med aktualitetstexter.

Under coronaåret har Svenska språkenheten vid Statsrådets kansli två gånger gått ut med uppmaningar om att ministerierna ska prioritera översättningsuppdragen noggrannare på grund av tidspressen. Till exempel bloggtexter och tal som hållits på finska har man avböjt från att översätta.

Flera ministerier hänvisar också till detta då de förklarar varför alla aktualitetstexter inte har översatts.

Resursbrister är inte godtagbara skäl att åsidosätta språklagens förpliktelser.― Mikko Sarja, JO:s referendarieråd

– Vi har varit fullt upptagna med coronatexter som ju gäller människors liv och hälsa. De har prioritet framom texter som inte nödvändigtvis måste översättas, säger regeringsrådet Katarina Petrell, chef för Svenska språkenheten.

Hon betonar att språklagen inte kräver att alla texter översätts, och att det är viktigt att ministerierna ser till att låta översätta den allra viktigaste informationen.

– Det handlar om den prövning som språklagen ger ministerierna rätt att göra. Om de har bedömt att vissa pressmeddelanden inte nödvändigtvis behövs för att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens informationsbehov så har det i sin tur möjliggjort att vi kunnat sätta översättarresurser på texter som verkligen innehåller information som måste ges till båda språkgrupperna, säger Katarina Petrell.

– Sedan handlar det om hur man hushåller med översättarresurser. Vi har de resurser vi har och då måste man naturligtvis fatta vissa beslut om vad som ska och inte ska översättas, säger Petrell.

Hur många fler översättare skulle ni behöva?

– Det är väldigt svårt att säga. Verksamheten kan inte dimensioneras enligt behovet under rusningstid, så att säga. Men vi har möjlighet att lägga ut texter till extern översättning och det gör vi också, säger Petrell.

För dem som inte kan finska tillräckligt bra är det väldigt beklagligt att de inte får samma information som andra. Det påverkar rättssäkerheten― Forskaren Marina Lindell

JO:s Mikko Sarja vill inte bedöma om ministerierna lyckats bedöma översättningsbehovet rätt, men betonar att språklagen är en allmän lag som ska genomsyra myndigheters verksamhet.

– Resursfrågor är alltid svåra. Men huvudidén för laglighetsövervakningen har alltid varit att resursbrister inte är godtagbara skäl att åsidosätta språklagens förpliktelser. Det är utgångspunkten, säger Sarja.

Forskare Marina Lindell
Forskaren Marina Lindell, som gjort den senaste Språkbarometern, varnar för att bristfälliga översättningar till svenska kan skapa en ond cirkel. Forskare Marina Lindell Bild: Yle/Johanna Ventus forskare,marina lindell

Myndigheters missar har signalvärde

De stora variationerna mellan de granskade myndigheterna känner projektforskare Marina Lindell igen i svaren i den senaste Språkbarometern från i år. I undersökningen berättade drygt 6 000 invånare i tvåspråkiga regioner hur de upplevt myndigheters service på svenska. Svenska Yle analyserade då resultaten.

– Våra resultat går hand i hand med Svenska Yles granskning, nämligen att nivån på svensk service varierar väldigt mycket mellan olika aktörer och institutioner i samhället. För dem som inte kan finska tillräckligt bra är det väldigt beklagligt att de inte får samma information som andra. Det påverkar rättssäkerheten, säger Marina Lindell.

Även om de flesta ministerier klarar sig rätt bra i granskningen, menar Marina Lindell att också mindre brister hos statliga myndigheter har ett signalvärde. Det sätter nivån för mindre lokala myndigheter.

I Språkbarometern vittnar många om en ökande uppgivenhet över att myndighetsinformation saknas på svenska på webben.

– Det blir lätt en ond cirkel som förstärker sig själv. När folk märker att de inte får service på svenska så kanske de hellre läser på finska eftersom tillgängligheten där är bättre. Det gör att behovet av svensk service osynliggörs. Det blir lätt en förstärkande negativ utveckling om man slutar fråga efter svensk service, säger Lindell.

Uppdatering 26.3.2021 kl. 13.45 med RFV:s kommentar som kom efter att granskningen publicerats.