Hoppa till huvudinnehåll

Vad gick fel i Sverige? Agnes Wold, Björn Olsen och Emma Frans om det svenska coronaåret som gått

Sverige har haft rätt olika restriktioner under den första och den andra vågen av pandemin, men ändå drabbats hårt under båda.

Agnes Wold: "Vanligt folk tror att det är så enkelt"

– Vi vet INGENTING.

Så lyder svaret per sms från Agnes Wold på en intervjuförfrågan om vad vi i dag vet om coronaåtgärdernas effekter. Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet och en av de flitigast citerade experterna i coronafrågor i Sverige det senaste året.

– Jag känner hur många som helst som är mikrobiologer, immunologer, infektionsläkare, vårdhygieniker och det finns ju absolut ingen som tror så som vanligt folk gör, att det här är enkelt.

Också Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC säger att det är svårt att veta vilka åtgärder som har bäst effekt – de flesta har ju införts ungefär samtidigt. Eller som Agnes Wold påpekar: varken hon eller andra forskare har några kontrollgrupper.

Där utgjorde Sveriges öppna skolor förra våren ett undantag som gjorde att andra länder vågade följa efter.

– Det är fantastiskt att Sverige stod emot och inte stängde skolorna. Det är ohyggligt att se hur barn i vissa delar av världen, till exempel delar av USA, inte fått gå i skolan på hela året.

Wold påpekar att smittskyddsexperter och epidemiologer i Norden har samma utbildning och att skillnaderna mellan hur olika länder har agerat därför till stor del beror på politik.

De patogena mikroorganismerna utnyttjar våra behov av närhet

Det finns också skillnader mellan Sverige och de andra nordiska länderna som kan orsaka skillnader i smittspridning. Vissa skillnader i förvaltning, men också en större huvudstad med en "vanvettigt globaliserad övre medelklass", säger Wold, och fler internationella resor och kontakter.

Hur epidemin sprider sig i världen delar hon in i tre faktorer: själva mikrobiologin, människornas beteende och samhällsapparaten. Hur väl människor lyder myndigheter varierar, och vad länderna har för beredskapslager och -lagar varierar. Men ur den rent mikrobiologiska synvinkeln är det hemskt enkelt, det viktiga är att hålla avstånd.

– Vi vet att smittan överförs i familjen, bland kompisar och på arbetsplatsen. Det är därför det här är så svårt. Vi vill ju vara med dem vi tycker om när det är kris. De patogena mikroorganismerna utnyttjar våra behov av närhet.

Det är därför hon är bekymrad över det stora fokuset på munskydd, och på detaljer i de olika graderna av nedstängning. Det riskerar att ta bort fokus från det absolut viktigaste, att hålla avstånd.

– Det göder fel bild av vad och vem som smittar.

Björn Olsen: "Det är så många saker som gick fel i Sverige"

En som har helt annan åsikt om munskydden är Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Utöver vaccinen ser han munskydden som centrala för att Sverige ska komma ur den tredje våg landet befinner sig i.

– Det första tror jag är munskydd i alla inomhusmiljöer, arbetsplatser, rubbet. Det andra är snabbtesten, rulla ut dem, krångla inte till det.

Någon lockdown eller större nedstängning än det som gäller nu tror han inte längre Sverige kommer att gå in för, han har gett upp.

Olsen är professor i infektionssjukdomar och har sedan pandemins start varit en av den svenka strategins starka kritiker, bland annat i ett uppmärksammat sommarprat i fjol.

– Vi har tio gånger fler döda än våra nordiska grannländer. Det är så många saker som blivit så fel.

Han talar särskilt om misstag från förra våren då allt kom igång för långsamt. Han talar också om åtgärder som infördes enligt en ideal värld som inte existerar: en värld där alla lyder rekommendationer, en värld där äldreomsorgen kan stoppa smittspridning.

– Och asymptomatisk smitta, det ville man inte ens diskutera i Sverige, för det fanns inte. Det vill man knappt diskutera i dag.

Olsen tar precis som många andra i år upp storebrors- och lillebrorskomplex mellan Sverige och grannländerna. Han påpekar att många svenskar inte vill jämföra Sverige med de nordiska länderna som klarat sig bättre.

Och mycket av mediebevakningen har handlat om länder i Central- och Sydeuropa eller USA och Brasilien, inte om Finland och Norge.

Själv ser Olsen det som självklart att det är med just grannländerna Sverige ska jämföra sina siffror, med länder som står Sverige nära till både kultur och samhällsuppbyggnad.

Släpp prestigen och fråga finländarna hur de gjorde

Han ser inga självklara skillnader mellan länderna som kan förklara varför Sverige är så mycket hårdare drabbat. Och han tvekar inte en sekund på frågan om vad Sverige ska göra annorlunda till nästa pandemi:

– Man får väl gå till sina finska kolleger och fråga hur de gjorde, och så följer man den manualen. Släpp prestigen.

Sverige behöver levande pandemiplaner, bättre beredskapslager för skydds- och testutrustning och ett starkare politiskt ledarskap, säger han. För det kommer nya pandemier.

– Nästa gång kanske det är en pandemi med mycket högre klös, som slår längre ner i generationerna. Då får det våldsamma effekter på samhället. Och med den krisledning vi har i dag i Sverige... ja den dagen vill jag inte bo i Sverige.

Emma Frans: "Det är en utbredd missuppfattning att Sverige inte gjorde nånting"

Att diskussionen är polariserad i Sverige vittnar många om. Emma Frans har till och med skrivit en bok om det, Alla tvättar händerna som kom ut i februari.

– Det har ju spridits en bild av att man inte gjorde nånting i Sverige, det är en utbredd missuppfattning.

Frans är doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska institutet, och tidigare utsedd till årets folkbildare. Hon säger att diskussionen om Sveriges coronahantering är väldigt infekterad, och att hon också själv fått påhopp när hon försökt visa att det är en missuppfattning att Sverige inte gjort nåt alls.

– Sverige har också använts som politiskt slagträ, med Trumpsupportrar som ville släppa på alla restriktioner och gick omkring med plakat där det stod Be like Sweden. Det var väldigt märkligt.

Hon påpekar att det i dag är svårt att prata om den svenska strategin och vad den lett till, eftersom åtgärderna förra våren och nu i vintras sett så olika ut.

Många bestämde sig redan i mars i fjol för vad de tycker

Men det är också svårt att säga vad som i längden är ett bra sätt att minska smittspridning, säger hon:

– Om vi jämför Sverige med de nordiska grannar är det tydligt att Sverige står ut i statistiken. Samtidigt finns det länder i Europa som haft ett flertal hårda nedstängningar och hårda krav på munskydd, och ändå har de legat högre än Sverige i statistiken. Så jag tycker fortfarande det är väldigt svårt.

Att restriktioner som hindrar folk att träffas har effekt på smittspridningen är det ingen som ifrågasätter.

– Men hur uppnår man det på bästa sätt, på ett sätt som är varaktigt? Det är det som har varit den svåra frågan hela tiden, hur hittar man en långsiktig strategi?

Frans är glad att Sverige i större grad än många andra länder gjort en avvägning med också de negativa följderna av restriktioner, bland annat för barn och ungdomar.

– Pandemin slår väldigt orättvist mot folk. Särskilt de ungdomar som redan hade det svårt i skolan drabbas hårt av skolstängningar.

Just att barn och unga drabbats hårt av restriktionerna ser hon som något vi kommer se följder av en lång tid framåt, gällande allt från barn som isolerats i en hemmamiljö som inte är bra, till ungdomars försämrade utsikter och utgångsläge på arbetsmarknaden.

Ser hon på var det framför allt gick fel för Sverige listar hon tre huvudpunkter: äldreomsorgen behöver repareras, beredskapslager får inte vara tomma - och minoriteter har drabbats väldigt olika. Det visar en färsk kartläggning i Dagens Nyheter än en gång.

Frans hade hoppats de två olika lägren kring corona i Sverige skulle närma sig varandra under året, men det har inte hänt.

– Jag trodde att ju mer information vi har, desto mer eniga skulle vi bli. Men många bestämde sig redan i mars för vad de tycker.

Men en sak borde siffrorna så småningom ändra på:

– Sverige har ju ansetts vara extremt, men den uppfattningen tror jag kommer att ändra. När man tittar på covidstatistiken i Europa hamnar vi nånstans i mitten.

Bilder: STELLA Pictures/All Over Press, Johan Wingborg / Göteborgs universitet, Mikael Wallerstedt / Uppsala universitet

Sveriges coronaåtgärder: Tidvis strängare än Finlands, tidvis lättare

Folksamlingar: Den 11 mars 2020 förbjöds folksamlingar på över 500 personer. Senare samma månad sänktes gränsen till 50 personer. I motsats till många andra länder lättade Sverige inte på den gränsen till sommaren, vilket betydde att ingen publik tilläts på idrottstävlingar, och teatrar, konserter och så vidare ställdes in också då. I november lättade regeln tillfälligt för sittande publik för att underlätta för kultur- och idrottsbranschen, men med stigande smittspridning infördes åttapersonersgränsen den 24 november 2020 och den gäller fortfarande.

Resor: Resor från länder utanför EU/EES stoppades den 19 mars 2020. Resenärer från EU/EES-området kommer in i landet med negativt covidtest.

Restauranger: Sedan den 24 mars 2020 är förtäring av mat och dryck tillåtet endast om kunderna sitter till bords, med sitt eget sällskap. Den 20 november infördes ett förbud på alkoholservering efter klockan 22, och den 24 december skärptes det till klockan 20. Samtidigt sänktes gränsen för hur många som får sitta i samma sällskap på restaurang till fyra personer.

Besöksförbud på sjukhus och äldreomsorg infördes den 31 mars. Det nationella förbudet upphörde den 1 oktober men regionala begränsningar finns fortfarande.

Köpcenter, affärer: Den 10 januari infördes pandemilagen som ger möjlighet att begränsa folksamlingar ytterligare och även stänga verksamheter. Den första följden av lagen var att affärer fick en begränsning på max 1 kund per 10 kvadratmeter.

Muséer och nöjesattraktioner har till stora delar varit stängda det senaste året men sedan den 25 mars 2021 gäller uppdaterade regler för dem: museer och konsthallar får släppa in lika många som affärerna alltså 1 person per 10 kvadratmeter, men aldrig fler än 500 personer oavsett hur stora lokalerna är. Nöjes-, tema- och djurparker får släppa in en person per 20 kvadratmeter.

Skolorna: Sverige var i våras ett av de få länder där både daghem och grundskolor var öppna. Motiveringen var dels att skolbarn inte ansågs drivande för pandemin, men också att stängningar kan ha många negativa effekter av social karaktär för barnen. Dessutom såg man en risk att stängning av förskolor och skolor innebär att föräldrar med jobb inom samhällsviktiga funktioner måste stanna hemma. Gymnasier och högskolor var på distans och har varit det en större del av året. I vinter har också högstadieelever i flera regioner haft skola på distans. Från och med den 1 april 2021 upphör den nationella rekommendationen om distansstudier i gymnasierna.