Hoppa till huvudinnehåll

Våldet ökar i Moçambique men ingen vet vad den brutala rebellrörelsen vill uppnå: "Vi ser dem bara döda folk"

Tiotals människor sitter och väntar utanför en byggnad
I staden Pemba väntar anhöriga på flyktingbåtar från regionen Palma som stormades av rebeller tidigare i veckan. Tiotals människor sitter och väntar utanför en byggnad Bild: EPA-EFE/LUIS MIGUEL FONSECA Moçambique,Cabo Delgado

Stormningen av staden Palma i Cabo Delgado i nordöstra Moçambique är ytterligare en upptrappning av en konflikt som sakta ökat i styrka.

Upproret i den fattiga provinsen har pågått en längre tid, men i slutet av 2017 kom de första tecknen på att islamistrebellerna blivit ett verkligt hot.

Kring 30 tungt beväpnade rebeller genomförde en koordinerad attack mot tre polisstationer i hamnstaden Mocimboa da Praia.

– Vi visste alla att de var farliga, men vi trodde aldrig att de hade kapacitet att föra krig, sa en imam i staden efter attacken.

Efter det har rebellrörelsen Ahlu Sunna Wa-Jama (ASWJ) terroriserat befolkningen i byarna i Cabo Delgado och genomfört storskaliga attacker mot städer.

Attackerna har drivit kring 700 000 människor på flykt och minst 2 600 har dödats.

Den senaste veckan har rebellerna också intagit hamnstaden Palma, som utgör en viktig kugge i ett väldigt gasprojekt.

Den franska energijätten Total leder naturgasprojektet som utgör en av de största pågående investeringarna i Afrika.

Jihadister eller inte?

ASWJ har svurit trohet till extremiströrelsen IS och i alla fall en del rebellenheter använder IS svarta flaggor. Men rörelsens ideologi och mål är otydliga.

– Vi vet inte vad de vill. Vi ser dem bara döda folk, säger flyktingen Gildo Muntanga till tidskriften New Humanitarian.

I Cabo Delgado går rebellrörelsen också under namnet al-Shabab, men den verkar inte ha några kopplingar till den somaliska islamiströrelsen med samma namn.

Fem kvinnor sitter med ryggarna lutade mot väggen till en enkel hydda. En av kvinnorna har ett litet barn i famnen
Rebellattackerna har drivit hundratusentals civila på flykt i Cabo Delgado. Fem kvinnor sitter med ryggarna lutade mot väggen till en enkel hydda. En av kvinnorna har ett litet barn i famnen Bild: EPA-EFE/ANDRE CATUEIRA Moçambique

Rebellerna har inte publicerat något politiskt manifest eller framfört något tydligt religiöst budskap. Därför tvivlar en del iakttagare på om det överhuvudtaget är fråga om ett jihadistuppror.

Enligt forskare, biståndsarbetare och invånare i provinsen är det sannolikt fråga om en blandad grupp med en rad olika mål och intressen.

Rebellstyrkan verkar bestå av islamister, unga fattiga män från regionen, desertörer från militären och kriminella.

Mäktiga kriminella

Cabo Delgado är en av de fattigaste regionerna i Moçambique och fattigdomen är sannolikt en drivande kraft i upproret.

Samtidigt som merparten av befolkningen kämpar för sin överlevnad har en blandning av kriminella organisationer och lokala eliter tjänat väldiga summor på heroinsmuggling.

Enligt en rapport är heroinsmugglingen till grannländer och Europa en av Moçambiques största exportsektorer med en årlig omsättning på närmare 700 miljoner euro.

Heroinet härstammar från Pakistan och Afghanistan och förs till Moçambique med båt. Därifrån går rutterna vidare landvägen till Sydafrika, Tanzania och Kenya. Capo Delgado utgör ett viktigt nav i den här rutten.

De kriminella ligorna smugglar också ädelstenar och bedriver tjuvjakt i regionen.

De här ligorna spelar enligt många en central roll i upproret.

Energitillgångar och mark

De väldiga naturgasfyndigheterna i området har lockat internationella energibolag till det fattiga området, men jätteinvesteringarna har inte lett till ökat välstånd.

I stället har tusentals människor tvingats flytta för att ge plats åt de nya gasanläggningarna.

Ilskan över att de väldiga naturrikedomarna inte gynnar lokalbefolkningen verkar ha fått arbetslösa unga män att ansluta sig till rebellrörelsen.

Enligt en del rapporter har rebellerna också erbjudit lön åt frivilliga, vilket kan vara lockande i den fattiga regionen.

Regeringsstyrkor begår övergrepp

Enligt Human Rights Watch har Moçambiques militär också begått grova människorättsförbrytelser under sina operationer mot rebellerna.

Regeringen har inte heller gjort några offentliga försök att utreda övergreppen eller straffa de skyldiga, konstaterar organisationen.

Ilskan över regeringsstyrkornas brutala framfart hjälper också rebellerna att rekrytera bland den utsatta befolkningen.

Konflikten följer därmed ett mönster som är bekant från andra afrikanska konflikter. Grymma rebellattacker leder till omfattande regeringsoperationer där soldater begår övergrepp mot civilbefolkningen, som misstänks samarbeta med rebellerna.

Det leder till en våldsspiral där civilbefolkningen utsetts för allt brutalare attacker från båda sidorna i konflikten.

Källor: AFP, The New Humanitarian, African Center for Strategic Studies

Läs också