Hoppa till huvudinnehåll

Amnesty betonar behovet av lag om företagsansvar efter nyheten om cellulosaexporten till Xinjiang

En kvinna med huvudduk och munskydd viftar med uigurernas blåa flagga.
Demonstration i Istanbul den 21 mars mot förtrycket av uigurer. Enligt läckta uppgifter från de senaste åren behandlar kinesiska myndigheter de muslimska uigurerna väldigt illa. En kvinna med huvudduk och munskydd viftar med uigurernas blåa flagga. Bild: EPA-EFE/All Over Press Xinjiang,protester,demonstrationer,uigurer

Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson hoppas att Finland snart kan lansera lagstiftning som tvingar företag att göra riskanalyser innan de gör affärer med eller i länder och regioner där befolkningen är utsatt.

I helgen rapporterade den Hongkongbaserade tidningen South China Morning Post först om att Stora Enso och andra finska skogsbolag har sålt cellulosa till viskosfabriker i kinesiska provinsen Xinjiang. Konstfibret viskos tillverkas av cellulosa eller bomull.

Xinjiang, förföljelsen av uigurer och Kinas attack mot klädindustrin

Xinjiang är namnet på Kinas nordostligaste och till ytan största provins med uppskattningsvis 25 miljoner invånare. Den semiautonoma regionen är hem åt mängder av olika etniska och/eller religiösa minoriteter, som i sin tur åtnjuter olika nivåer av åtminstone teoretisk autonomi. Förr i tiden kallades stora delar av Centralasien Turkestan, och det område som i dag är Xinjiang kallas ibland för Östra Turkestan på grund av dess geografiska läge.

Majoritetsbefolkningen i Xinjiang är uigurerna, ett muslimskt, turkiskt folk som länge styrde över regionen. I dag finns den riktiga makten hos han-kineserna, alltså Kinas majoritetsbefolkning. Kinesiska myndigheter och företag anklagas nu för att systematiskt försöka avskaffa den uiguriska kulturen, för att motarbeta islam och sedan i höstas för att placera miljontals uigurer i så kallade "omskolningsläger" och i tvångsarbete.

I regionen produceras bland annat textilier och konstfiber, och råvaror som behövs till dessa i form av bomull, som används av många internationella klädtillverkare. Finsk cellulosa är en viktig komponent i tillverkningen av materialet viskos.

Situationen eskalerade nyligen då USA meddelade att man begränsar importen av bomull från Xinjiang. Flera framstående företag inom klädindustrin gick också ut och klagade på Kina och behandlingen av uigurer. Kina svarade med att stänga ner företags hemsidor, medan kinesiska medier och många kineser kräver bojkott av företagen.

I Finland har Finnwatch frågat sig om Marimekko har gett efter för kinesiska bojkottkampanjer. Marimekko har tidigare på sin webbplats meddelat att bolaget på grund av människorättsbrott inte godkänner bomull från Xinjiang, men nyligen har det här beskedet tagits bort från Marimekkos webbsidor. Finnwatch frågar sig om det här var ett resultat av den kinesiska kampanjen.

En man klädd i grått hukar sig och applicerar kitt på en skylt som han reparerar.
Till företagen som nu är i skottlinjen i Kina hör H&M, Burberry, Adidas och Tommy Hilfiger. En man klädd i grått hukar sig och applicerar kitt på en skylt som han reparerar. Bild: EPA-EFE/All Over Press Burberry,Kina,Shanghai

Senare på måndagen meddelade Stora Enso att man redan tagit beslut om att avsluta tillverkningen av den specifika cellulosan och därmed affärerna med fabrikerna i Xinjiang.

Den nuvarande regeringen har enligt Amnestys Frank Johansson lovat stifta sådana lagar. Amnesty är också med i en koalition som lobbar för att den lagstiftningen ska vara så täckande som möjligt. Johansson tycker det är självklart att företag måste ta ansvar.

– Det är alldeles klart att företag, precis som enskilda individer och stater, har ett visst ansvar för hur vi jobbar för att mänskliga rättigheter ska garanteras, säger Johansson.

Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson står och talar i en megafon.
Frank Johansson är verksamhetsledare på Amnesty. Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson står och talar i en megafon. Bild: Sini Järnström / Yle Amnesty Finland,Frank Johansson

Han säger att företag och beslutsfattare länge motsatte sig bindande avtal eller lagar kring företagsansvar, men att allt fler länder nu är på väg mot dessa lagar. Det beror enligt Johansson på ett tryck från vanliga människor.

"I slutändan företagens ansvar"

Kirsi Salonen, verksamhetsledare på föreningen för etisk handel Eeetti, säger att lagar om företagsansvar uppenbarligen behövs snarast.

Salonen säger att privatpersoner kan påverka en del, men att företagen bär huvudansvaret.

– Konsumenten kan ställa frågor, eller ge respons om hur nöjd hen är med tillgängligheten av information på till exempel en webbsida, säger Salonen.

– Men i slutändan är det företagets och beslutsfattarnas ansvar och därför driver vi på lagstiftningen så den etiska hållbarheten inte skulle vara konsumentens ansvar.

Välspelande kineser

Det är inte ovanligt att företag prickas av organisationer och konsumenterna om de åker fast för att utnyttja människor på ett eller annat sätt, speciellt i länder med nedsatt rättsskydd.

Kirsi Salonen lyfter upp att också då finska koboltföretag shoppar råvaror i kongolesiska gruvor finns det otaliga etiska frågor som måste besvaras. Cellulosaexporten till Xinjiang är en ovanlig situation, då en finsk produkt används i en produktionskedja som anklagats för att använda sig av tvångsarbete.

Kina har spelat sina kort mycket skickligt, och fått olika allierade att inte gå med på att dom ska granskas

Amnestys Frank Johansson säger att Xinjiang likt många andra regioner i liknande sits kräver en komplicerad lösning. Kina har också lyckats bra med att stoppa ekonomisk eller politisk intervention i Xinjiang.

– Kina har spelat sina kort mycket skickligt, och fått olika allierade att inte gå med på att de ska granskas. Det är välkommet att stater arbetar för att utreda människorättssituationen i Kina, men det är svårt, och speciellt för företag kan det vara svårt för att Kina slår snabbt och häftigt tillbaka, förklarar Johansson.

Kineserna har enligt Johansson till exempel infört sanktioner eller begränsat verksamhetsförutsättningar för de företag och länder som försökt pressa Kina om Xinjiang.

Oskyldiga drabbas lätt av breda sanktioner

Johansson påpekar också att det inte finns en lätt lösning på Xinjiangfrågan.

– När det handlar om en region som Xinjiang vet vi att människorättssituationen är katastrofal. Nästan all verksamhet i Xinjiang är problematisk och det innebär att företag har ett speciellt ansvar om de investerar, importerar eller exporterar från eller till ett sådant område.

En ansvarslagstiftning skulle tvinga företagen att göra hemläxan innan de inleder affärerna. Men redan nu gör vissa det, och det finns en risk för att de här företagen drabbas om man försöker hitta en för bred lösning. Det är också lättare sagt än gjort för företag att hals över huvud retirera från en problematisk region.

Olika bojkotter är ofta ganska trubbiga, då kan anställda bli arbetslösa eller att helt fel människor drabbats

– Det är svårt för företag om man haft en etablerad arbetsrelation med någon att plötsligt klippa av den. Olika bojkotter är ofta ganska trubbiga, då kan anställda bli arbetslösa eller att helt fel människor drabbats, säger Johansson.

– Det kan också vara att ett företag har gjort sitt arbete oerhört bra, de har gjort sin riskbedömning, de har tittat att allt fungerar bra, och då är allt okej – men då måste de kunna visa det.

Johansson tror inte någon vill ha en allmän bojkott av handeln med Kina, och han vet inte heller om det är möjligt. För att trygga mänskliga rättigheter behövs därför att alla tar sitt ansvar.

– Det gäller för dem som investerar där att göra sitt jobb ordentligt. Titta vad det finns för risker och om det visar sig att de är för stora så är det kanske bäst att gradvis sluta investera, importera eller exportera. Men så att man inte samtidigt skapar någon ny skada.

Läs också