Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Kulturen får en större roll i framtidens kommun – varför är den inte en valfråga?

En tom teatersalong från bakersta raden. Inflikt på bilden ett porträtt av en kvinna.
Björneborgs stadsteater är Finlands äldsta finskspråkiga professionella teater. Enligt stadsdirektör Aino-Maija Luukkonen är den viktig också för stadens ekonomi. En tom teatersalong från bakersta raden. Inflikt på bilden ett porträtt av en kvinna. Bild: Visit Pori. Björneborgs Teater

Varför är kulturen inte en valfråga trots att den får en betydande roll i framtidens kommuner? Momentum finns nu, men kandidaterna verkar vela, skriver kulturreporter Jenny Jägerhorn.

Ibland är det först när vi inte får något som vi förstår betydelsen av det. Hur ser ett liv utan kulturupplevelser ut? Fattigt, har vi fått erfara under det gångna året.

Kulturupplevelser är inte bara näring för själen utan har också en sysselsättande och ekonomisk betydelse för kommunen. Satsar man på kultur betalar det sig med råge tillbaka, visar en studie av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore.

En positiv nyhet är att majoriteten av kommunalvalskandidaterna tror på kulturen ger klirr i kassan.

Ändå lyser kulturen med sin frånvaro (med några få undantag) i kommunalvalskampanjerna. Det här trots att kulturen kommer att bli viktigare än någonsin i framtidens kommuner.

Kulturupplevelser är inte bara näring för själen utan har också en sysselsättande och ekonomisk betydelse för kommunen. Satsar man på kultur betalar det sig med råge tillbaka

Oro för nedskärningar i kulturen

På grund av den coronakris kulturen befinner sig i får kulturen mer uppmärksamhet än någonsin, sällan har man analyserat hur kulturbranschen fungerar så noga som nu. Men diskussion är inte det samma som pengar eller löften.

Kulturfolket oroar sig för att kulturen är det första man hyvlar ifrån när kommunerna tvingas spara efter coronapandemin.

Den oron har Esbo stadsteaters chef Erik Söderblom uttryckt och den delas också av regissören Ville Virkkunen som sitter som Samlingspartiets representant i Esbos kulturnämnd.

I en kolumn i nättidningen Meteli, som drivs av Fackförbundet för teater och media Finland skriver han att hans hemkommun Esbo har anlitat en konsult som ska komma med förslag för vad kommunen kunde skära ned på. Först på listan står som så ofta kulturen.

Varför kulturen oftast offras handlar om att kommunen måste satsa på primäruppgifterna, heter det. Men av dem är det just kulturen och bildningen som kommer att höra till de viktigaste uppgifterna redan under nästa valperiod.

Om allt går enligt planerna flyttar social- och hälsovården till de nya välfärdsområdena som ska köra igång 2023 och kommunens huvudfokus ligger då på just kulturen och bildningen.

Kvar bli också den förebyggande vården, där kulturen kan kan ses som en viktig del i och med dess positiva effekt på vår psykiska hälsa. Och efter coronapandemin är behovet stort.

Det fördes en diskussion om kulturens viktiga roll redan inför senaste kommunalval då vårdreformen också var fem före att förverkligas, men det blev inte riktigt något av det.

Valreklam ute på gata i Helsingfors.
Kulturen brukar hamna i skymundan inför kommunalvalet. Valreklam ute på gata i Helsingfors. Bild: Marianne Sundholm / Yle Kommunalvalet 2017,Kommunalval,Helsingfors,valreklam

Läget ett annat nu

Nu är läget ändå ett annat. Kulturbranschen krisar, och det finns ett verkligt ekonomiskt hot både på riksnivå och i kommunerna, trots insikten om att satsningarna också betalar sig tillbaka.

Samtidigt är många väljare svältnärda på kulturupplevleser. Momentum för att göra kulturen till en valfråga har aldrig varit större.

Varför är det då så tyst kring kulturfrågorna? Vissa kandidaterna kan tänkas vara försiktiga med att ta upp kulturfrågor för att inte vurma för kallad “finkultur” och gå miste om en bredare väljarskara.

Varför är det då så tyst kring kulturfrågorna? Vissa kandidaterna kan tänkas vara försiktiga med att ta upp kulturfrågor för att inte vurma för kallad “finkultur” och gå miste om en bredare väljarskara.

Den tanken delar också kulturpolitiska forskningscentret Cupores forskare Sakarias Sokka som säger att nutidsdans och symfoniorkestrar förknippas med en ganska snäv målgrupp.

Lite av det här märktes också då jag intervjuade Björneborgs kommundirektör Aino-Maija Luukkonen som betonade hur folklig Björneborgs stadsteater är, “inte alls någon finkultur”, poängterade hon.

Tvärsnitt genom kommunen

Men kulturen är mycket bredare än så, och löper tvärsnitt genom kommunen med allt från planläggning, utbildning, välmående, i utvecklingen av stadsmiljön, kulturarv och som konstaterat ekonomin.

Ändå är det först när pengarna kommer med i bilden som kulturen verkar tas på allvar, man ser ofta inte dess egenvärde. Men för att citera Sokka: “ekonomin kommer egentligen i sista hand, det finns ingen ekonomi utan en stadig kulturell grund”.

Björneborgs kommundirektör Luukkonen tror ändå att kommunalvalet om fyra år kommer att handla om kulturens betydelse.

Och redan i höst kommer de nya ledamöterna i stadsfullmäktige att börja jobba med nästa stadsstrategi och där kommer kulturen att ha en mycket mer betydande roll än förut.

Så frågan lyder: varför inte börja redan nu?

Läs också