Hoppa till huvudinnehåll

Hjort- och älgkött efterfrågat – både jägare och konsumenter behöver tänka om för att butikerna ska kunna sälja mera vilt

Torsten Mörner flår en vitsvanshjort i utbildningssyfte.
Jägarna behöver uppdatera sina slaktlokaler, ifall man vill få ut mera vilt till butikerna. En enkät nyligen visade att nio av tio konsumenter önskar det. Här visar Torsten Mörner hur man flår en vitsvanshjort, arkivbild. Torsten Mörner flår en vitsvanshjort i utbildningssyfte. Bild: Yle / Jesper Alm. kött,vitsvanshjort,slakt,Torsten Mörner

Coronaepidemin har lyft fram matlagning i hemmen i rubrikerna igen. Efterfrågan på rent, miljövänligt, närproducerat kött ökar, visar enkätsvar av konsumenterna. Hygienkraven på vilt kräver ändå ett särskilt kunnande av jägarna och flera står nu i beråd att uppdatera sina slaktlokaler, i bland annat Västnyland.


- Jägarna upplever att hygienbestämmelserna är komplicerade och byråkratiska, säger Henrik Rehn som är medlem i Nylands regionala viltråd. Vi vet att efterfrågan finns. Köttet kommer nog ut till folk i regionerna där jakten bedrivs, men inte längre än så.

Rehn bedömer att man behöver se över lagstiftningen och hanteringen av vilt.

- Är bestämmelserna för stränga? frågar han.

- Det är inte lätt att till skäliga kostnader få ut köttet till butikerna.

En man med glasögon och blårandig skjorta. Han har mustasch och vitt hår.
Henrik Rehn är jägare och medlem i Nylands regionala viltråd. En man med glasögon och blårandig skjorta. Han har mustasch och vitt hår. Bild: Tove Virta / Yle jägare,henrik rehn
Många jägare har blanketterna på bordet― projektchef Gunnel Englund

Inom jägarkåren pågår ett intensivt uppdateringsarbete just nu. Gunnel Englund säger att många jägare har för avsikt att uppgradera sina slaktlokaler och lära sig mer om hygienbestämmelserna.

Englund leder projektet "Välmående av vilt", som Yrkeshögskolan Novia deltar i tillsammans med bland annat Finlands viltcentral.

Kvinna framför en blomsteraffär.
Gunnel Englund är projektledare för "Välmående av vilt", ett projekt Yrkeshögskolan Novia deltar i. Englund är själv jägare. Kvinna framför en blomsteraffär. Bild: Yle / Leo Gammals Pellinge,Borgå,företagare,saft,jägare,Yrkeshögskolan Novia,projektledare,markägare,välmående av vilt

I en enkät som publicerades nyligen uppgav nio av tio konsumenter att de gärna byter ut broiler och nöt- och griskött till vilt, ifall köttet finns i deras närbutik. Köttet betecknas i enkäten som rent, säkert och inhemskt.

Lagstiftningen har ändrats och jägarna har fått nya anvisningar

Frågan om vad som bromsar viltets väg till butikerna går till tillsynsmyndigheten Sydspetsens miljöhälsa som utför inspektioner och beviljar tillstånd för till exempel slaktlokaler.

- Vi ser ett ökat intresse bland jägarna nu, säger direktör Katianna Kuula vid Sydspetsens miljöhälsa. De har varit aktiva och anmält sina lokaler till oss. Det finns olika kravnivåer då det gäller att leverera vilt. Partihandeln ställer högre hygienkrav och det kan hindra leveranserna dit.

I samma andetag säger Kuula ändå att steget till att butikerna ska kunna sälja viltkött inte känns så avlägset nu. Anvisningarna om hur viltet ska behandlas har uppdaterats och lagstiftningen har ändrats.

Katianna Kuula är direktör fär Sydspetsens Miljöhälsa.
Katianna Kuula är direktör för hälsoövervakning vid Sydspetsens miljöhälsa. Hon representerar således tillsynsmyndigheten när det gäller bland annat lokaler för slakt. Katianna Kuula är direktör fär Sydspetsens Miljöhälsa. Bild: Yle / Christoffer Westerlund Västnyland,katianna kuula

- Jag ser ett ökat intresse hos jägarna genom att anmälningarna om slaktskjulen ökar och fler frågor ställs. Kanalerna och dialogen byggs upp nu, så det blir bra det här, säger Kuula.

Hon betonar att leveranskedjorna av vilt inte ligger på hennes bord. Inom handeln måste andra aktörer aktivera sig.

Tusentals jägare men bara en handfull slaktskjul

Inom Västra Nylands jaktvårdsförening (som består av sju lokala jaktföreningar som slog ihop sig för ett par år sedan) verkar tre tusen jägare i Västnyland. Ändå finns det bara uppskattningsvis omkring tio slaktskjul i Västnyland.

- De är anmälda som livsmedelslokaler, uppger Sydspetsens miljöhälsa.

I Ingå finns det bara en anmäld livsmedelslokal av högre graden, ett slakteri i Fagervik, Ingå.

Samtidigt finns det allt flera hjortar i regionen igen, visade Naturresursinstitutet Lukes senaste siffror om hjortstammen. Trots att jägarna i fjol sköt rekordmånga vitsvanshjortar så ökar de igen. Myndigheterna önskar större avskjutning, konsumenterna vill ha mera vilt i närbutikerna.

- Mycket arbete återstår. Jägarna behöver ändra sina vanor och komma ihåg att man kan sälja kött också till andra som önskar det, betonar projektchef och jägare Gunnel Englund vid Novia.

Jakt är blodigt, ni dödar djur

Jakt väcker också många känslor

Insikten om att viltet kan delas med flera innebär investeringar för jägarna, men Englund säger att vi också behöver diskutera jakt på ett allmännare plan i samhället. Attityderna mot jakt upplevs av många som negativ.

- Man är snabb att kritisera jägare. Ni dödar djur, det är blodigt. Jag som själv är jägare upplever att jag har en samverkan med naturen. Jag lever av och med naturen. Det som inte jägaren och människan sköter om - det sköter sedan de stora rovdjuren om.

Hon frågar om vi är färdiga att välkomna mera lo och varg i Västnyland. En utveckling i den riktningen kan man redan se.

Varg och lodjur ökar i takt med hjortstammen

En allt större hjortstam innebär fler bytesdjur för stora rovdjur, därför söker de sig hit och förökar sig.

- Jag upplever att jägarna är de mest ödmjuka i naturen och respekterar både djur och natur. Här har vi en attitydförändring att jobba med utåt - gentemot allmänheten, säger Englund vidare.

Lodjur
Allt fler lodjur har setts i Västnyland, arkivbild. Lodjur Bild: YLE/Seppo Nykänen lodjur

Hon säger att naturen regleras antingen av människan eller sedan av de stora rovdjuren.

- Jag tror inte alla med glädje ser på när vargen stryker runt i byarna och slukar ett och annat husdjur. En del är också rädda för sina barns del. Skolvägen känns otrygg ifall vargen finns i trakten.

De här frågeställningarna finns i vågskålen, när man funderar över hur stort hjortbeståndet kan vara i Västnyland.

- Jägarna gör genom jakten en insats för samhället, det kanske alla inte förstår i dag, funderar Englund vidare.

Coronaepidemin ger viltet ett lyft― Gunnel Englund

Projektchef Englund ser pandemin som en möjlighet att höja viltköttets anseende i samhället.

- Jag skulle önska att folk kunde se viltets möjligheter utan pandemin, men nu är vi mitt uppe i den.

Hon betonar det som enkäten också nämner: Att viltkött är lokalt och antibiotikafritt kött.

- Djuren har levt fullt ut från första till sista dagen i sin egen, naturliga miljö. Inga slaktbilar eller stressande situationer finns i deras livscykel. Det är så miljövänligt man kan få till det, summerar hon.