Hoppa till huvudinnehåll

Kommunalvalskandidaterna tror på kulturens positiva inverkan på ekonomin – och kulturens roll växer i framtidens kommun

Pori Jazz 2019
Pori Jazz har en stor betydelse för Björneborgs kommunekonomi och sysselsättning – effekterna varar året om. Pori Jazz 2019 Bild: Jari Pelkonen / Yle Pori Jazz

Inom kulturbranschen finns en oro för att kulturen är det första kommunerna kommer att skära ner på när spartider väntar efter coronapandemin. Frågar man kommunalvalskandidaterna har kulturen ändå en stor ekonomisk och sysselsättande betydelse för kommunen, visar en färsk undersökning av kulturbranschens intresseorganisation Kulta.

Ett blomstrande kulturliv i kommunen får också ekonomin att blomstra, ja så kunde man nästan uttrycka det. Ett exempel på det här är Björneborg där musikfestivalen Pori Jazz har en stor inverkan på staden.

– Den är både en betydande sysselsättande och ekonomisk faktor, säger Björneborgs kommundirektör Aino-Maija Luukkonen.

Pori Jazz, med totalt närmare 350 000 besökare, har en stor sysselsättande och ekonomisk betydelse för hela landskapet Satakunta och effekterna varar året om. Intäkterna från festivalveckan uppgår till närmare 30 miljoner euro och den skapar 150 årsverken. Och det handlar inte bara om biljetten man köper.

– Festivalbesökarna måste ha ett rum någonstans där de övernattar, dessutom äter de på restaurang och handlar något.

Enligt regionforskare lämnar festivalpubliken 365 euro per såld biljett i området..

– Det är ganska mycket och det är viktigt för oss att folk kommer hit också i framtiden efter coronapandemin, säger Luukkonen.

Men det är inte bara jazzfestivalen utan också andra kulturinstitutioner såsom teatrar och stadens symfoniorkester som har samma positiva inverkan. Detsamma gäller också för kommuner överlag.

Aino-Maija Luukkonen nojaa kakluuniin.
Björneborgs stadsdirektör Aino-Maija Luukkonen säger att kulturutbudet har en stor betydelse för kommunen. Aino-Maija Luukkonen nojaa kakluuniin. Bild: Katja Halinen / Yle stadsdirektörer,Aino-Maija Luukkonen

De gröna mest positiva

Majoriteten, 75 procent, av kommunalvalskandidaterna tror att kultur- och konstutbudet i staden främjar kommunekonomin och sysselsättningen, visar en färsk undersökning av Kulturbranschens intresseorganisation Kulta ry.

Av dem är 42 procent helt eniga med påståendet medan 33 procent är delvis eniga.

De grönas kandidater tror mest på kulturutbudets positiva effekter på både kommunekonomin och sysselsättningen medan majoriteten av de sannfinländska kandidaterna inte tror på det. Men också 44 procent av de sannfinländska kandidaterna håller fullt eller delvis med om påståendet.

En graf som beskriver vad människor röstat.
Andelen som tycker att kulturen stärker kommunens ekonomi och sysselsättning. En graf som beskriver vad människor röstat. Bild: Aula research / Kulta ry graf

Ofta ser beslutsfattarna på kulturen enbart som en utgift. Men hur syns de här kulturpositiva attityderna då i praktiken? Sakarias Sokka, forskare vid det kulturpolitiska forskningsinstitutet Cupore, säger att det i sig är en positiv nyhet att kandidaterna förhåller sig positiva till kulturens inverkan.

Men ändå verkar kulturen lysa med sin frånvaro i valkampanjerna också denna gång.

– Kulturen brukar inte vara någon toppfråga i valdiskussioner. Kultas undersökning är en bra utgångspunkt när man diskuterar kulturens värde.

– Skär man i kulturbudgeten förstår man inte sig på dess värde. Pori Jazz är ett bra exempel på hur evenemang kan skapa penningströmmar till kommunen men samma gäller också kulturinstitutioner, säger Sokka.

Man måste våga diskutera kultur och det lönar sig eftersom den har positiva inverkningar på så många olika nivåer, kulturen är livets krydda och inverkar på allt från välfärd till ekonomi― Sakarias Sokka, forskare

"Våga diskutera kultur"

Också Cupore har i sin forskning kommit fram till att det är ekonomiskt lönsamt att satsa på kulturen.

– Satsar man på kultur betalar det sig tillbaka. Jag kommer att tänka på en kommun som beslöt att sänka vattnets temperatur i simhallen för att spara varpå kommuninvånarna sökte sig till grannkommunen och man blev helt utan biljettintäkter, säger Sokka och fortsätter:

– Att skära ner i kulturverksamheten är dumt och kortsiktigt. Det utarmar också annan verksamhet som är uppbyggt kring kulturverksamheten.

Ofta sägs det att äldreomsorgen och socialservice är det man måste satsa på, men båda behövs, menar Sokka.

En leende man med ljusblå skjorta.
Sakarias Sokka är forskare vid kulturpolitiska institutet Cupore. En leende man med ljusblå skjorta. Bild: Kulturpolitiska forskningsinstitutet Cupore. kulturpolitik

– Man måste våga diskutera kultur och det lönar sig eftersom den har positiva inverkningar på så många olika nivåer, kulturen är livets krydda och inverkar på allt från välfärd till ekonomi.

Inte heller kommundirektör Luukkonen tror att kulturen blir någon valfråga.

– Nej det tror jag inte. När man tänker på större städer som Helsingfors kan kulturen i viss mån bli en valfråga, om man till exempel planerar ett nytt kulturhus som kan jämföras med andra potentiella större investeringar, säger Luukkonen.

Hon delar inte den oro som råder inom kulturbranschen om att kulturen skulle vara först på listan över sparåtgärder i kommunerna när spartider väntar efter coronapandemin.

– Jag tror att man har lärt sig av det som hände efter 90- talets lågkonjunktur då beslutsfattarna stängde de små biblioteken i Björneborg. Det hade sina följder. De som var i majoritet förlorade i valet därefter.

– Jag tror att vi är kulturhungriga nu.

Kulturens roll ökar

Kulturens och bildningens betydelse kommer också att öka i framtidens kommuner efter att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till de nya välfärdsområdena som ska köra igång 2023 om allt går som tänkt.

– Här i Björneborg ingår utbildning, kulturbranschen och idrott i bildningsväsendet. Det är det viktigaste som finns kvar och som skattepengarna går till i framtiden.

– Jag är säker på att kulturen kommer att få en mycket större roll när det nya fullmäktige i september börjar jobba med vår nya stadsstrategi än tidigare, säger kommundirektör Luukkonen.

På hösten börjar politikerna förbereda sig för landskapsvalet som enligt planen äger rum i början 2021.

– De kommer att koncentrera sig på hälso- och sjukvården och efter det frigörs mer utrymme för kulturen, utbildningen och idrottsfrågorna i kommunen.

Varför syns kulturen då inte redan nu i valprogrammen?

– Ja, det kan man fråga sig. När man tittar på partiernas valprogram är det förståeligt att ekonomin och vården har stor betydelse nu. Det är svårt att veta var gränsen mellan primärkommunerna och välfärdsområdena kommer att gå. Jag tror att fokus kommer att ligga på ekonomin, tyvärr.

Kommundirektör Luukkonen tror att fokus på kulturen kommer igång på allvar först inför kommunalvalet om fyra år.

– Då kommer vi att diskutera kulturens betydelse, dess förebyggande syfte, vilka kulturanläggningar som ska byggas och vilka investeringar som ska göras inom kulturen.

Läs också