Hoppa till huvudinnehåll

Hangö slutar kalhugga sina skogar: “Hangöborna är upplysta och ser skogarna som världens lungor”

Skog där det växer tall och gran. Blå himmel, solen skiner.
Den här skogen var enligt den ursprungliga planen förnyelsemogen, färdig att förnyas. Nu ska den inte röras. I bakgrunden syns ett ljust gräsbevuxet område: Det är ett kalhygge som gjordes för några år sedan. Skog där det växer tall och gran. Blå himmel, solen skiner. Bild: Yle / Pia Santonen skogsbruk,Ekonomiskog,skogar,Hangö,tall,gran,skogsväg

Hangö stad planerar byta skogsbruksmetod. I alla fall för den kommande tioårsperioden.

Kommunerna är betydande skogsägare i Finland. Diskussionen om skogarnas värde är livlig. Den gäller såväl de ekonomiska som ekologiska och klimat- och rekreationsvärdena. Den pågående artdöden och klimatkrisen har väckt många frågor och ny forskning ger nya insikter. Rekommendationer inom skogsbruket uppdateras.

Det som nu sker i Hangö är inget isolerat fenomen utan en del av en förändring som pågår i de tusen skogarnas Finland.

Egentligen granskar hela världen nu sitt förhållande till naturen och hur vi använder naturens resurser.

Ett murket träd ligger i skogen, små svampar och lave på ytan. Solen skiner. Sommar och grönt i bakgrunden.
Vårt förhållande till naturen och dess resurser är i förändring. Ett murket träd ligger i skogen, små svampar och lave på ytan. Solen skiner. Sommar och grönt i bakgrunden. Bild: Yle / Pia Santonen Skog,kalhyggen,avverkning,gallring (avverkning),Ekenäs,skogsbruk,Raseborg,biodiversitet,mångfald

I den här artikeln berättar vi om de nya tankar som snart kan tillämpas inom Hangö stads skogsbruk.

Längst nere i artikeln hittar du också mera information om hur mycket skog varje kommun i Västnyland äger och hur mycket pengar just din kommun räknar med att tjäna på sina skogar.

Staplar som visar hur många hektar skog de fem kommunerna i Västnyland äger.
Raseborg äger tio gånger mer skog än grannkommunen Ingå. Staplar som visar hur många hektar skog de fem kommunerna i Västnyland äger.

"Tiden är ny"

Hangös nya skogsbruksplan slår fast att kalavverkningar inte längre ska göras i de ekonomiskogar som Hangö stad äger. I stället tar staden i bruk en metod där man låter träden växa en längre tid och plockar ut stockar lite i taget. Metoden är en version av det som kallas kontinuerlig beståndsvård där man strävar efter att det hela tiden finns träd av olika åldrar i skogen, aldrig en kal yta.

- Tiden är ny. Man ser på saker annorlunda nu, förklarar Jukka Takala, direktör för tekniska och miljöverket i Hangö.

- Det handlar om klimatförändringen. Hangöborna är upplysta. Man ser Finland som världens lungor.

På Jukka Takalas bord finns frågan om skogsbruket och dess ekonomi. Men han ansvarar också för miljön, för parkerna och närskogarna i Hangö.

Den nya, ännu inte godkända ekonomiskogsplanen innebär inte kalhyggesfritt i Hangö stads skogar för all framtid. Nej, metoden ska nu testas i tio år och sedan utvärderas resultatet, påminner Jukka Takala.

man i blå kavaj ute vid havet
Hangö ska testa kalhyggesfritt skogsbruk i sina ekonomiskogar under en tioårsperiod, säger Jukka Takala som basar för tekniska och miljösektorn i Hangö. man i blå kavaj ute vid havet Bild: Yle/Christoffer Westerlund Hangö,Östra hamnen, Hangö,drottningberg i hangö

Staden ska fortsättningsvis få virkesinkomster men de förväntas bli mindre än tidigare. Naturens mångfald, klimatet och invånarnas trivsel är nu viktigare än pengarna, säger Jukka Takala.

- Min uppfattning är att kalhyggesmetoden är ett sätt att tjäna pengar.

- Nu har vi satt mindre vikt på intäkterna och mera vikt på det gröna tänket och andra sätt att använda skogen än i syfte att förtjäna på dem.

Först gjorde skogsreviret en skogsbruksplan, sedan fick en naturinventerare titta på den

Planen för en ny tioårsperiod har varit under arbete ovanligt länge och ännu är den inte klar. Skogsplanen är nu offentligt framlagd till den 6 april så att Hangöbor kan bekanta sig med den och kommentera den.

Hangös nya skogsbruksplan kallas för skogsvårdsplan.

Den första versionen av skogsplanen beställde staden i vanlig ordning av föreningen Södra skogsreviret som säljer olika skogsbrukstjänster till skogsägare. Reviret har också tidigare gjort upp tioårsplaner åt Hangö stad.

Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs och några små trädplantor skymtar.
Det här kalhygget i Täktom för några år sedan kan vara ett av de sista i Hangö stads skogar på åtminstone tio år. Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs och några små trädplantor skymtar. Bild: Yle / Pia Santonen skogsbruk,Ekonomiskog,kalhyggen,skogar,Hangö

Men den här gången sågades revirets plan. Många Hangöbor, många politiker och inte minst den lokala miljöföreningen protesterade kraftigt mot planerade kalhyggen på områden som Hangöborna älskar och använder. De tyckte att planen inte fäster tillräckligt mycket vikt vid rekreation, naturens mångfald och klimatet. Miljöföreningen gick med en expert igenom de flesta av planens över 300 skogsfigurer i planen och föreslog sedan en mängd förändringar i planen. I en skogsbruksplan kallas de olika delområdena just figurer.

Staden beslutade efter responsen ta in en helt utomstående expert utanför den traditionella skogsbrukssektorn. Valet föll på naturinventeraren Esko Vuorinen och hans företag Silvestris.

Vuorinen gick igenom varje figur i skogsrevirets plan. Sedan föreslog också Vuorinen många förändringar i planen. Det är den här förändrade planen som nu ska behandlas.

- Jag ville ha in en seriös aktör så att vi kan sluta bråka och gå vidare. Nu tycker jag att vi har en ganska fin plan för de kommande tio åren, säger Takala.

Esko Vuorinen är företagare och dessutom känd för ett långvarigt miljöengagemang. Han är också på ett hörn med i kommunpolitiken som representant för De gröna i grannstaden Raseborg.

Esko Vuorinen
Esko Vuorinen är erfaren naturinventerare. På arkivbilden här handlade det om backsvalbon som hade förstörts vid ett sandtag i Karis. Esko Vuorinen Bild: Yle/Minna Almark raseborgs natur och miljö

Förändringarna som Vuorinen föreslog gick ut på att aktivt gynna och skydda naturen och klimatet och värna om rekreationsmöjligheterna i skogen - snarare än att driva ett skogsbruk med ekonomiska förtecken.

Staplar som visar procentandelen ekonomiskog i varje kommun i Västnyland.
Ekonomiskogens andel är redan nu lägst i Hangö. Den krymper ytterligare ifall den nya skogsplanen godkänns. Staplar som visar procentandelen ekonomiskog i varje kommun i Västnyland.

I den gamla, alltså skogsrevirets version av skogsplanen fanns det planer att avverka, gallra eller vidta andra åtgärder på över 130 av de sammanlagt cirka 330 skogsfigurerna. I den nya versionen kommer merparten av dessa att lämnas i fred - åtgärder planeras för endast ett 40-tal figurer, bekräftar Jukka Takala.

Den som tittar på den nya versionen märker att många av de nu aktuella åtgärderna dessutom har en bevarande karaktär: man föreslår till exempel att vissa områden skyddas, att man lämnar skyddszoner eller att avverkningarna är försiktigare än i den gamla planen.

En annan stor förändring i den nya versionen av planen är att de populära rekreationsskogarna i Märsan har lyfts ut ur den helt och hållet. Märsanskogarna ska i stället få en alldeles egen skötselplan som blir mer detaljerad än ekonomiskogsplanen.

Så här har Hangö stad och de flesta andra skött sina ekonomiskogar hittills - klicka på balken för att läsa

Hangö stad använde fram till 2017 ungefär samma metoder i sitt skogsbruk som de flesta andra kommunerna.

De så kallade ekonomiskogarna sköttes huvudsakligen enligt metoden likåldrig beståndsvård. Där odlar man oftast ett trädslag. Alla träd är lika gamla. Träden gallras under sin tillväxt flera gånger och det gallrade virket säljs ofta till pappersfabrikerna. Till slut, när träden anses vara tillräckligt stora, avverkas allt på en gång. Sedan bearbetar man marken, sår eller planterar nya, ofta förädlade, mer snabbväxta plantor som ska bli en ny likåldrig skog.

Tallskog, kluven av en smal väg.
Så här kan en likåldrig skog se ut när träden vuxit. Bilden är inte från Hangö. Tallskog, kluven av en smal väg. Bild: YLE Åboland barrskog

En likåldrig skog ses i första hand som ett virkesförråd. Man är ändå mån om att inte ta ut mer virke än vad det växer ny skog.

Arter som behöver gamla träd och mycket dödved för att överleva, klarar sig dåligt eller inte alls om skogen sköts på det här sättet.

Också många småfåglar lider av bristen på det som kunde kallas naturligare skogsmiljö. Till exempel den tidigare allmänna talltitans stam har rasat och fågeln är nu starkt hotad.

Numera lämnar man ofta lite träd eller stammar kvar i skogen när man kalavverkar.

För att bromsa upp klimatkrisen borde kolsänkorna växa och skogarnas kollager inte röras.

När man slutavverkat, bearbetat marken och sedan planterat ny skog, binder de nya plantorna nog upp koldioxid. Men det tar lång tid innan en ny ung skog har ett lika stort kollager som den äldre slutavverkade skogen hade. Det här ses som ett problem eftersom vi inte har alltför många decennier på oss att bromsa upp klimatuppvärmningen.

Som bäst förnyas också klimatlagen. Nytt i lagen blir mål som gäller skogarnas kolsänkor och kollager. Planerna innebär att skogarnas kolsänkor och kollager borde binda "en stadigt ökande mängd kol redan under de närmaste åren" , sägs det i den nya versionen av Hangös skogsplan.

Arbetare hanterar pappersrullor på en pappersfabrik 1947. Svartvitt foto ur Museiverkets samlingar.
Pappersindustrin växte sig stor och stark under efterkrigstiden. Otso Pietinen fotograferade arbetare i en pappersfabrik 1947. Arbetare hanterar pappersrullor på en pappersfabrik 1947. Svartvitt foto ur Museiverkets samlingar. Bild: Otso Pietinen / Museiverket / Historian kuvakokoelma massa- och pappersindustri,arbetare,skogsbruk,historia,industrins historia

Likåldrigt skogsbruk var normen i Finland i flera decennier under efterkrigstiden. Det var en tid när det fattiga landet hade stora krigsskadestånd att betala och den nuvarande skogsindustrin växte sig stark.

Likåldrigt skogsbruk var också den enda tillåtna skogsbruksmetoden fram till 2010-talet när det blev tillåtet att använda andra metoder såsom kontinuerlig beståndsvård.

Nu forskas det en hel del om de alternativa metodernas verkan på skogsbrukets ekonomi, skogens ekologi, klimatet och de sociala och kulturella aspekterna. Kunskapen om kontinuerlig beståndsvård ökar hela tiden. Men ännu finns det inte lika omfattande data om kontinuitetsbrukets ekonomi som man under tidigare decennier hann ta fram om likåldrig beståndsvård.

Många yrkesmänniskor inom skogsbruket anser att likåldrig beståndsvård inte borde förbjudas. En stark röst bland dem i Västnyland är skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson, anställd av Hangös grannkommun Raseborg.. Han redogjorde nyligen också i en insändare i bland annat Hufvudstadsbladet. för en del argument mot kontinuerlig beståndsvård om den skulle användas som den enda tillåtna metoden. Jansson skrev att metoden försvagar skogsbrukets ekonomi samtidigt som den varken gynnar klimatet eller artrikedomen. Jansson anser att kontinuitetsbruk gärna kan användas där det fungerar - men att kalhyggen absolut inte bör förbjudas.

Också Raseborg har behandlat ett förslag att helt avstå från kalhyggen i de kommunägda skogarna. Politikerna i Raseborg tackade då nej till kalhyggesförbud. Men miljöföreningen i Raseborg samlar fortfarande namn för ett kalhyggesförbud i skogarna som staden äger. I slutet av mars hade invånarinitiativet knappt 600 namn.

Under senare år har flera kommuner, till exempel kommunerna i huvudstadsregionen och Åbo (på finska), valt att helt eller till övervägande delar avstå från kalhyggen.

Hur går det med pengarna om skogarna avverkas försiktigare?

Hangö räknar med minskade inkomster från sina skogar om och när den nya tioårsplanen tas i bruk.

Jukka Takala hoppas ändå att virkesinkomsterna också framöver täcker utgifterna för skogarna.

- Jag vill inte att Hangö ska använda skattepengar för skogarna.

Några mindre granstockar ligger på marken i en skog där gallring pågår. Sommar, sol.
Skogsbrukets intäkter har utgjort drygt en procent av stadens driftsbudget i Hangö. Med förslaget nu kan de årliga virkesintäkterna sjunka till ungefär en procent eller lite under en procent. I stället räknar staden med andra fördelar. Några mindre granstockar ligger på marken i en skog där gallring pågår. Sommar, sol. Bild: Yle / Pia Santonen Skog,skogsbruk,avverkning,kalhyggen,Raseborg,Miljö och natur,naturskydd,Skogsmaskin,Ekenäs,gammelboda

Enligt skogsrevirets ursprungliga skogsplan skulle Hangö stad ha tjänat ungefär 680 000 euro i virkesintäkter på tio år.

Med den reviderade planen landar intäkterna någonstans mellan 470 000 och 600 000 euro.

Det innebär att intäkterna minskar med cirka 80 000 - 210 000 euro på tio år, eller med 12 - 31 procent.

Per år minskar virkesintäkterna med mellan 8 000 och 21 000 euro.

Stadens ekonomi består av många delar, både stora och små. Hangö stads hela verksamhet, det som kallas driftshushållningen, är en helhet där slutsumman är över 50 miljoner euro. Om minskningen i virkesintäkterna blev maximal (21 000 euro per år), skulle minskningen utgöra ungefär 0,04 procent av driftsbudgeten.

Saker som inte mäts i pengar

Det blir alltså mindre klirr i kassan när skogsbruket förändras. Som motvikt till den ekonomiska förlusten räknar den nya versionen av planen upp andra fördelar. På många av dem kan man inte i dagens läge klistra någon prislapp på.

I framtiden kanske vi tänker annorlunda också om den saken.

Nyss publicerades en uppmärksammad rapport, Dasgupta-rapporten. Den granskade sambandet mellan ekonomisk aktivitet och miljön. Rapporten kom fram till att naturens mångfald ger ekonomisk nytta och om den går förlorad förlorar vi alla på det också ekonomiskt - utnyttjandet av naturen bör därför få ett pris.

Dasgupta-rapporten skrevs av ett forskarteam under ledning av emeritusprofessorn i ekonomi vid Cambridgeuniversitetet i Storbritannien Sir Partha Dasgupta. Rapporten beställdes ursprungligen av det brittiska finansministeriet.

Du kan läsa om Dasgupta-rapportens tankar här eller här (på finska).

Men tillbaka till Hangö. Vi har plockat ut exempel på fördelar - ännu delvis utan prislapp - som beskrivs i den nya versionen av Hangös skogsplan.

1. Hangöskogarnas kolbindning ökar med 5 900 ton koldioxid - över 700 kilogram per Hangöbo.

Hangö, precis som de övriga kommunerna i Västnyland, har lovat minska på klimatutsläppen. Den nya planen föreslår att kalavverkningar och luckhuggningar kategoriskt ersätts med plockhuggning. Vid plockhuggning plockas endast värdefullt stockvirke och området hålls skogbeklätt. De plockavverkade skogarna fungerar som fortlöpande kollager och kolsänkor. “Kalavverkade och luckavverkade skogar däremot består som koldioxidkällor i minst 20 år", sägs i den nya planen.

2. Klimatet vinner då Hangö inte enbart upphör med kalhyggen utan också med luckhyggen.

Luckhuggning är en metod som officiellt tillåts vid kontinuerlig beståndsvård. Men några luckor ska det inte huggas i Hangö.

Puupino.
Kalavverkning och luckhuggning skiljer sig inte avsevärt från varandra, står det i förslaget till ny ekonomiskogsplan. Puupino. Bild: Hanna Eskonen / Yle MOT,avverkning,timmer

På skogsfigurer som luckhuggs brukar man göra tre avverkningsrundor med korta tidsintervall så att hela området, skogsfiguren, har behandlats på 30 år.

“En så här snabb avverkningscykel innebär att det på figuren endast finns luckavverkningar, svårtillgängliga täta plantbestånd och mycket ung skog. Luckhuggningen avviker således inte särskilt mycket från slutresultatet för en kalavverkad skogsfigur i fråga om skadliga följder för rekreations-, landskaps- och naturvärden", slår den nya planen fast.

3. Diken rensas inte på torvmarker - klimatutsläppen minskar.

Skogsreviret föreslog också att diken ska rensas på vissa figurer. Men det förslaget har nu också begravts. Dikesrensningar utökar klimatutsläppen på torvmarker. De ökar också vattendragens näringsbelastning.

Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs.Blöt mark, en vattenpöl syns i spåren som skogsmaskiner lämnat.
Vattenhushållningen i skogarna är viktig. Dikade skogsfigurer ska hållas skogbeklädda säger den nya planen. Diken ska inte rensas, eftersom det ökar både klimatutsläppen på torvmarker och näringsbelastningen i vattendragen. Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs.Blöt mark, en vattenpöl syns i spåren som skogsmaskiner lämnat. Bild: Yle / Pia Santonen skogsbruk,Ekonomiskog,kalhyggen,skogar,Hangö

Dikesrensningar behövs inte om grundvattnet under sommaren hålls på rätt nivå.

“Man bör sträva efter att hålla dikade skogsfigurer skogtäckta på fortlöpande bas. Då hålls grundvattnets nivå stabil och det finns inget behov av dikesrensningar.”

Att slopa dikesrensningar spar också på kostnaderna.

4. Virkesintäkterna kommer in i jämnare takt.

Vid kalavverkningar och den liknande metoden fröträdsavverkningar tar man bort träden på en gång och intäkten kommer då också med en gång, det blir med andra ord stort klirr i kassan men väldigt sällan. Om avverkningarna i stället görs som plockhuggningar, fördelar sig skogsintäkten jämnare över en lång tidsperiod.

5. Hangö gynnar den biologiska mångfalden.

Också skogslagen kräver att livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden ska bevaras i naturtillstånd.

6. Några områden kan skyddas och då kan staden få skattefri ersättning.

7. Hangö kan få bättre betalt för sålt virke.

Hangös skogar kan få en FCS-certifiering och den är bättre än den nuvarande PEFC-certifieringen. FSC-certifierat virke borde ge säljaren, alltså Hangö stad, det bästa priset.

Certifikat fungerar som en slags garanti för hur skogen har skötts. För olika skogscertifikat finns krav eller rekommendationer som skogsbruket ska uppfylla. Den som köper virket ska kunna kontrollera virkets ursprung och hur den skog har skötts som virket kommer ifrån.

Hur mycket skog äger du som kommuninvånare?

Visste du att det i Hangö finns mest kommunalt ägd skog per invånare i Västnyland? Mätt i hektar är däremot grannkommunen Raseborg den största skogsägaren i regionen.

Ett stapeldiagram som visar hur många kvadratmeter kommunens skogsegendom blir räknat per invånare.
Ett stapeldiagram som visar hur många kvadratmeter kommunens skogsegendom blir räknat per invånare.

Yle Västnyland har frågat kommunerna i Västnyland hur mycket skog de äger.

Vi frågade också hur mycket virkesintäkter kommunerna räknar med från sitt skogsbruk. Det gjorde vi eftersom ekonomin länge varit en av de viktigaste frågorna i skogsbruket.

Blåbärsris i en skog. Solen skiner.
Skogen har många värden. När vi talar om skogen kan vi mena saker som ekonomi, ekologi och naturens mångfald, klimatet, rekreation - samt olika kombinationer av dem. Blåbärsris i en skog. Solen skiner. Bild: Yle / Pia Santonen skogsbruk,Ekonomiskog,skogar,Hangö,blåbär

Men att idka skogsbruk är inte enbart en intäkt, det innebär också utgifter: löner till egen personal eller entreprenörer, maskinkostnader, kostnader för plantor och plantering, gallring, avverkning, markberedning, kostnader till mellanhänder såsom skogsreviret.

För att få en uppfattning om hur mycket skogsbruket kostar, bad vi kommunerna både om uppskattade bruttointäkter och om uppskattade utgifter för skogsbruket. Siffrorna är från kommunernas budgetar för 2020.

Ett stapeldiagram som visar hur många procent av virkesintäkterna från skogen gick till skogsbrukets kostnader.
*Hangös 50 procent är en uppskattning av det staden hittills har räknat med. Med den nya skogsplanen förväntas kostnadernas andel öka. Sjundeå äger bara lite och skog och hade inga budgeterade mål för skogsbruket 2020. Ett stapeldiagram som visar hur många procent av virkesintäkterna från skogen gick till skogsbrukets kostnader.

Vi kan inte garantera att siffrorna från kommunerna är helt jämförbara eftersom kommunerna kan räkna lite olika. Men siffrorna borde ändå ge en grov bild av läget.

Vill du nörda ner dig? Här finns lite extrafakta om skogsbruket i de västnyländska kommunerna

Om du klickar på balkarna nedan, hittar du uppgifter som gäller din kommun och du kan kolla hur det ser ut jämfört men de andra kommunerna i regionen.

Raseborg: Staden har kammat in över dubbelt så mycket virkesintäkter som planerat

  • Raseborg, cirka 27 500 invånare
  • Raseborgs stad äger cirka 3 600 hektar skog. (En hektar är 100 x 100 meter eller 10 000 kvadratmeter.)
  • Det är cirka 1 300 kvadratmeter per invånare.
  • Andelen ekonomiskog är cirka 75 procent eller 2 700 hektar.
  • Resten, 900 hektar, är till exempel parkskog och fredade områden.
  • Skogsbruksutgifterna uppskattades i budgeten för 2020 till hela två tredjedelar (66 procent) av virkesintäkterna:

    Raseborg räknade 2020 med virkesintäkter på 550 000 euro. Men utgifterna var budgeterade till 413 000 euro så nettosumman skulle ha blivit endast 137 000.

  • Så här beskrev de ansvariga tjänstemännen skogsbruket: Väl skött i Raseborg.
En avverkad skog, tallar står kvar glest. Marken är bearbetad. Solen skiner
Avverkning i Raseborg. Foto från 2020. En avverkad skog, tallar står kvar glest. Marken är bearbetad. Solen skiner Bild: Yle / Pia Santonen Skog,kalhyggen,avverkning,gallring (avverkning),Ekenäs,skogsbruk,Raseborg,fridlysning

Det gick inte alls som planerat 2018-2020

Raseborgs skogsbruksbudget 2020 visade att skogsbruket skulle kosta mycket och vinsten skulle bli liten. Men den budgeten kastades helt omkull. Yle Västnyland fick av Raseborgs tekniska sektor siffror som gällde för 2018-2020. Under 2020 fick Raseborg in hela 430 000 euro netto för sitt skogsbruk mot budgeterade 137 000 euro!

Samma fenomen, nettointäkter som blir betydligt större än budgeterat, har gällt flera år i rad.

År 2018 blev nettointäkterna 50 000 högre än budgeterat, 2019 gav skogsbruket 160 000 euro mer än budgeterat och 2020 uppskattades intäkterna bli nästan 300 000 euro högre än budgeterat.

Allt som allt blev nettointäkterna av Raseborgs stads skogsbruk 2018-2020 alltså över en halv miljon euro högre än budgeterat. Det är en betydande summa. Staden har fått in över dubbelt så mycket som man har budgeterat för.

De avverkade mängderna virke, den fällda skogen, ska inte ha varit större än planerat. Däremot kan man tänka att betydligt mindre skog skulle ha behövt avverkas för att få in den mängd pengar som fullmäktige har beslutat om.

Tjänstemän vid stadens tekniska sektor förklarar de stora kasten mellan budget och verklighet med flera faktorer:

  1. Skogsbruksplanen har i sig en felmarginal på tio procent.
  2. Priset beror på hur virket säljs, alltså om säljaren eller köparen sköter avverkningen.
  3. Beslut om försäljningsform avgörs när budgetbehandlingen redan brukar vara nästan klar och därför har man för säkerhets skull plockat in pengar för utgifterna som i slutändan kanske inte behövs.
  4. Vädret påverkar ofta om man kan avverka det som planerats eller om det måste skjutas fram - i så fall ökar följande års intäkter och utgifter.
  5. Ibland görs oplanerade avverkningar till exempel på nya gatuområden eller företagstomter och de kan ge extra intäkter.

Dessa faktorer är knappast unika för just Raseborg.


Lojo vill tänka mera på rekreationsvärdena

  • Lojo, cirka 46 000 invånare
  • Lojo äger cirka 2 600 hektar skog.
  • Det är cirka 560 kvadratmeter per Lojobo.
  • Andelen ekonomiskog är cirka 80 procent eller 2 000 hektar.
  • Resten är parkskogar (460 hektar) samt tvinmark och impediment (155 hektar)
  • Skogsbruksutgifterna uppskattades i budgeten till en tredjedel (cirka 33 procent) av virkesintäkterna.
  • Lojo räknade med 380 000 euro i virkesintäkter och 130 000 euro i utgifter. Nettointäkterna för skogsbruket var alltså budgeterade till cirka 250 000 euro.
  • Så här kommenterade skogsbrukstjänstemän Lojo stads skogsbruk: Lojo förbereder ett nytt skogsprogram. Där vill man bättre beakta rekreationsvärdena.

Hangö har mest skog per invånare i Västnyland

  • Hangö, cirka 8 200 invånare
  • Staden äger cirka 1 700 hektar skog.
  • Det finns cirka 2 000 kvadratmeter kommunägd skog per Hangöbo. Det är mest av alla kommuner i Västnyland.
  • Ekonomiskogens andel har varit drygt 40 procent, 750 hektar. Andelen ekonomiskog minskar i Hangös nya skogsbruksplan till cirka 630 hektar.
  • Resten, drygt 1 000 hektar, är till exempel skog för rekreation och skyddsområden. De ökar i och med den nya planen.
  • Skog där det växer tall och gran. Blå himmel, solen skiner.
    Skogen har väckt mycket debatt i Hangö. Skog där det växer tall och gran. Blå himmel, solen skiner. Bild: Yle / Pia Santonen skogsbruk,Ekonomiskog,skogar,Hangö,tall,gran,skogsväg
  • Skogsbruksutgifterna har tidigare varit ungefär hälften (50 procent) av virkesintäkterna.
  • Beskrivning av ansvariga tjänstemannen Jukka Takala på tekniska och miljöverket: Behandlingen av skogsbruksplanen är på hälft. Vi försöker få den klar inom kort.

För 2020 räknade Hangö fortfarande med samma 50-50-princip: virkesintäkterna skulle bli 100 000 euro, utgifterna för skogsbruket uppskattades till cirka 50 000.

Men eftersom arbetet med den nya skogsbruksplanen har dragit ut på tiden, håller budgeten inte. Intäkterna stannar på cirka 40 000 medan utgifterna just nu är ovanligt höga, 100 000 euro. Hangö går alltså rejält på minus med sitt skogsbruk 2020. Utgifterna har bestått av bland annat utredningar i samband med den nya skogsplanen.

När den nya kalhyggesfria skogsplanen tas i bruk, hoppas Takala att virkesinkomsterna täcker kostnaderna för skogsbruket. Enligt kalkyler som Esko Vuorinen presenterat, minskar nettointäkterna med cirka 10-30 procent.

I Hangö behandlas som bäst förutom ekonomiskogsplanen också en motion för kalhyggesfritt skogsbruk.

En stor majoritet av fullmäktige i Hangö, 25 fullmäktigeledamöter med De grönas Teemu Köppä i spetsen, föreslog 2019 att staden upphör med kalhyggen i sina skogar. Motionen är ännu inte slutbehandlad och det är oklart om motionen skulle leda till att staden aldrig mer kalhugger i sina skogar. Om den nya kalhyggesfria ekonomiskogsplanen godkänns, kommer den gälla i tio år.

När motionen om kalhyggesfritt senast, i februari, behandlades i fullmäktige, ville politikerna få med ett tillägg som gäller kalhyggen i undantagssituationer.

Sådana kan uppstå ifall träden drabbas av till exempel rotticka eller annat som kräver att hela trädbeståndet byts ut på en gång. Politikerna ville att tjänstemännen i så fall ber om lov av tekniska nämnden för kalhygget. Motionen remitterades så att staden kan utreda om en sådan punkt ännu i det här skedet får läggas till.

Tekniska direktören i Hangö Jukka Takala uppger till Yle Västnyland att han kommer ha med tillägget när motionen nästa gång kommer upp i tekniska nämnden.


Ingå räknar inte med stora skogsbruksintäkter

  • Ingå, cirka 5 400 invånare
  • Ingå äger endast 350 hektar skog.
  • Det är cirka 650 kvadratmeter per Ingåbo.
  • Andelen ekonomiskog i Ingå är cirka 75 procent eller 260 hektar.
  • Resten är tomter och impediment. Impediment är sådan skog där virkesproduktionen är nästan noll, till exempel berghällar och myrar.
  • Skogsbruksutgifterna uppskattades i budgeten äta upp största delen (87 procent) av virkesintäkterna.
    Ingå räknade 2020 med virkesintäkter på cirka 15 000 euro och utgifter på cirka 13 000 euro så nettointäkterna blir endast 2 000 euro.
  • Ansvariga tjänstemannens beskrivning av kommunens skogsbruk: Förvaltas enligt skogsbruksplanen. Rätt skötsel håller ekonomiskogen livskraftig. Ekologisk, social, kulturell hållbarhet väger. Stora Ensos gruppcertifiering PEFC.

Sjundeå är lilleputt som skogsägarkommun i Västnyland

  • Sjundeå, cirka 6 100 invånare
  • Sjundeå är den minsta skogsägaren i Västnyland. Kommunen äger 140 hektar skog.
  • Det är cirka 230 kvadratmeter per Sjundeåbo.
  • Andelen ekonomiskog är cirka 85 procent eller 120 hektar
  • Resten är tvinmark och impediment. Tvinmark är sådan mark där virkesproduktionen är mycket låg men inte lika låg på på impediment där virkesproduktionen är nära noll.
  • Sjundeå hade inte budgeterat några skogsbruksintäkter eller -utgifter för 2020. Några tusenlappar (cirka 3 500 euro) ska ha kommit in för avverkningar som påbörjades redan 2019.
  • Så här beskriver tjänstemännen Sjundeås skogspolitik: En stor del av kommunens skogar är råmark för framtida behov. Närskogar sköts så att de fungerar också efter avverkning.

Läs också