Hoppa till huvudinnehåll

Matsvinnslådor och sextio procents rabatter – så här minskar våra matkedjor på matsvinnet

"Det är ingen skam mera att köpa rabatterade produkter"

En enskild finländare slänger i medeltal bort 20 kilo ätbar mat varje år. Globalt slänger vi ungefär en tredjedel av all vår mat. Men matsvinn uppstår inte bara i hemmen, utan också i affären där du köper dina matvaror. Vad gör våra matvarukedjor för att minska på matsvinnet? Det har vi tagit reda på!

Det är full rulle hos Mathjälp Vasa. Det är en onsdagsförmiddag och en bil står parkerad utanför lokalen. Från bilen bär två människor in låda efter låda med en massa matvaror. Det är kålhuvuden, svampar, paprikor, bananer, jordgubbar, äpplen, dill, bröd med mera. Allt du kan tänka dig.

Ett tiotal människor befinner sig i lokalen. Där granskar man produkterna, de tvättas och sorteras. Några människor står i köket. Där gör man matlådor och salladslådor.

Det här är produkter som inte blivit sålda i våra butiker, men som ännu är ätbara. Maten paketeras till matpåsar som ska ges till behövande. Den här dagen blir det ungefär 380 påsar som delas ut.

"Vårt motto är: Det som jag inte själv vill äta, det ska jag inte dela ut heller"

– John Åsvik, ordförande för Mathjälp Vasa

Till Mathjälp Vasa kommer ungefär en halv miljon kilo mat per år. Maten kommer från industrin, men också från matbutikerna.

– Vi samarbetar egentligen med alla butikskedjor. Vi hämtar mat från drygt 40 butiker varje vecka, 3-6 gånger i veckan, säger John Åsvik som är ordförande för Mathjälp Vasa.

Osåld mat har två slutstationer: mathjälp eller biogasanläggning

Det finns över 250 mathjälpsorganisationer runtom i Finland. Och precis som hos Mathjälp Vasa får de också mat från närliggande butiker i området. Det får vi reda på från våra största matvarukedjor: S-gruppen, Kesko och Lidl.

Matvarukedjorna samarbetar nämligen alla i större eller mindre utsträckning med olika mathjälpsorganisationer för att inte behöva slänga bort mat som blir osålt.

Och med att slänga så menar vi i det här fallet inte att maten går till deponiavfallet. Ingen mat slängs nämligen från våra butiker idag. Istället går maten vars sista förbrukningsdag gått ut eller blivit oätbar på grund av mögel eller liknande till en biogasanläggning där den blir en energiprodukt eller bioetanol.

Inom bland annat Kesko produceras alla Pirkka-produkter med biogas som kommer från matsvinnet, uppger Jesper Åberg, som är kedjedirektör för K-marketkedjan i Kesko.

Så om mat som inte blir sålt går till mathjälp eller blir till biogas, varför behöver man då ens satsa på att minska matsvinnet nu för tiden?

"Det är både en ekonomisk och en ekologisk fråga för oss. Mat ska i huvudsak ätas och hör inte till skräpkorgen, det är både slöseri med pengar och med naturresurser."

– Jenni Hakkarainen, ansvarsexpert på Lidl

Både Kesko, S-gruppen och Lidl vill dra sitt strå till stacken och bli klimatneutrala till år 2025. Det ska de bli genom investeringar i grön energi såsom solpaneler på butikernas tak, satsningar på cirkulär ekonomi och energieffektivitet.

På Lidl ska man minska antalet plastförpackningar och göra dem så återvinningsbara som möjligt och testa att bygga nya butiker av trä. Inom S-gruppen testar man också ta tillvara spillvärme och utnyttja det i ett fjärrvärmenätverk.

Men att minska på matsvinnet sänker också koldioxidutsläppen, säger Jesper Åberg från K-marketkedjan.

Vi ska inte slänga mat som både krävt energi och koldioxidutsläpp för att bli producerad. Så eftersom vi vill bli koldioxidneutrala redan 2025 så försöker vi med alla metoder minska våra utsläpp― Jesper Åberg, K-marketkedjan

Coronaåret ledde till minskat svinn i matbutikerna

Både Lidl, S-gruppen och Kesko säger att arbetet med att minska matsvinnet är en viktig del av verksamheten och något de alla arbetat länge med.

Men har vi några konkreta siffror att utgå ifrån? Hur ser matsvinnet ut i dag hos våra matvarukedjor?

Åberg uppger att det inom Kesko uppstår 16 000 ton matsvinn per år, som då antingen blir biogas eller går till mathjälp.

Coronaåret var ändå ett bra år ur matsvinnssynpunkt. Matsvinnet minskade nämligen med tio procent inom Kesko.

Även S-gruppen hade en sju procents minskning av matsvinnet förra året. I förhållande till försäljningen gick 1,4 procent av produkterna till matsvinn.

Om man jämför med 2014 har vi lyckats minska matsvinnet med 21 procent― Mika Lyytikäinen, planeringsdirektör för S-gruppen

På Lidl har man länge lyckats hålla ner matsvinnet på en låg nivå:

"Målet är att alltid hålla svinnet på under en och en halv procent, vilket alltså betyder att om vi har 1 kg mat så försöker vi hålla det så att högst 15 gram går till spillo."

– Jenni Hakkarainen, ansvarsexpert på Lild

Varför inte noll procent matsvinn?

Alla matvarukedjor vill hålla matsvinnet på en så låg nivå som möjligt. Men att sträva efter noll procent matsvinn är inget mål. Mika Lyytikäinen från S-gruppen förklarar varför.

Noll procent är varken realistiskt eller möjligt. Det skulle vara det om vi skulle ha hyllorna tomma, men det är inte vårt mål. Vårt mål är att det ska finnas ett bra utbud, även om du kommer kvällstid till våra butiker.― Mika Lyytikäinen, S-gruppen

Jenni Hakkarainen poängterar också att ingen av oss har någon kristallkula som kan berätta exakt hur många som efterfrågar en viss produkt just den dagen.

Arbetet blir helt enkelt en balans mellan antalet produkter i butiken och svinnet som uppstår.

Top tre kategorier där det uppstår mest matsvinn i butikerna i Finland

1. Frukt och grönt

2. Färska bageriprodukter, bröd och bakverk

3. Mjölkprodukter

Allt från svinnlådor till logistik – man kan minska på matsvinnet på många olika fronter

John Åsvik från Mathjälpen Vasa berättade att de en gång fick en hel låda med mjölkprodukter från en butik. Orsaken var att temperaturen i bilen som transporterade varorna var någon procent för hög och inte kunde tas emot av butiken.

Genom ett samarbete med ett bärföretag kunde bilen föra varorna till ett stort kyllager som Mathjälpen Vasa sedan kunde ta varorna ifrån. Varorna var fortfarande ätbara, men den förväntade hållbarheten kunde inte lovas mera.

Det här visar hur stor påverkan logistiken har när man vill hålla nere matsvinnet.

"För att minimera matsvinnet behöver vi ha en effektiv fungerande logistik där varorna transporteras och behandlas på rätt sätt ända från produktionen till butiken och sedan hem till kunderna, utan att kylkedjan bryts. Då kan vi förlänga eller åtminstone hålla fast vid de ideala bäst-före-dagarna."

– Jesper Åberg, kedjedirektör för K-marketkedjan i Kesko

Dagens teknik hjälper också våra butiker att optimera mängden varor som tas in till butikerna. Som tidigare nämnts har butikerna inga kristallkulor, men med hjälp av tekniken kan alla butiker bygga upp sina egna försäljningsprognoser utgående från analyser av tidigare inköp och försäljning.

De här två faktorerna hör till det förebyggande arbetet som butikerna gör för att minska på matsvinnet.

Men hur gör man då med bageriprodukterna, som gräddas dagligen och har en väldigt kort livscykel? Och frukterna som kanske är lite kantstötta eller grönsakerna som blivit lite trötta?

Jo, man kan bunta ihop dem till en svinnlåda och sälja dem billigare.

"Vi har nu i drygt ett år haft en specialrea på grönsaks-, frukt- och bageriavdelningen i alla våra butiker i Finland. Det är produkter som är helt ätbara, men kanske inte längre uppfyller våra kvalitetskriterier för fullpris. Dessa lägger vi då i en låda på tre kilo och säljer för några euro."

– Jenni Hakkarainen, ansvarsexpert på LIDL

Svinnlådorna är väldigt populära. Hakkarainen säger att de nästan rycks ur händerna på arbetarna på morgnarna när de fixar lådorna.

Även inom S-gruppen har nio av deras nitton handelslag börjat med svinnlådor eller svinnpåsar för frukt och grönt och det har också blivit väl mottaget, säger Mika Lyytikäinen.

Människor har tyckt om att köpa de här lådorna. På morgnarna så rycks de nästan ur handen på våra arbetare― Jenni Hakkarainen, Lidl

Det sista stora knepet: Realapparna

Det finns en åtgärd vi ännu inte nämnt. Det är förstås möjligheten att sätta ner priset på en vara som börjar närma sig sitt slutdatum – en rabatt helt enkelt.

Det här är något man sysslar med inom alla butiker i Finland, men den procentuella nedsänkningen av priset varierar förstås från butik till butik.

Inom S-gruppen började man för några år sedan med upp till 60 procents rabatt de sista timmarna som butiken har öppet. Det här har minskat matsvinnet betydligt, säger en arbetare på en S-market i Malax.

Folk är nog medvetna om de här rabatterade produkterna. De traskar omkring i butiken för att hålla koll på vilka produkter som blir nedsatta till 60 procent och roffar åt sig dem med detsamma― En arbetstagare vid S-market i Malax

I en grupp för finländska dumpstrare, eller roskisdykare som de också kallas, på sociala medier påpekar flera också att de rabatterade produkterna lett till att det knappt finns någonting kvar att dyka efter när dagen är slut.

Inom S-gruppen säljer man över 80 miljoner stycken rabatterade produkter per år, säger Mika Lyytikäinen.

Och på Lidl berättar Jenni Hakkarainen att kunderna förra året köpte totalt 5,9 miljoner kg av både svinnlådorna och deras rabatterade produkter.

"Det är ingen skam längre att ta en produkt ur hyllorna med korta bäst-före-datum som säljs till reducerat pris. Det kanske var det för något år sedan, men nu är det en naturlig del av konsumtionen."

– Jesper Åberg, kedjedirektör för K-marketkedjan i Kesko

Om matsvinnet hela tiden minskar – vad händer då med mathjälpsorganisationerna?

De nedsatta produkterna verkar alltså falla kunderna till godo och svinnlådorna går åt som smör i solsken. Kommer det i framtiden alls att bli någonting kvar till mathjälpsorganisationerna? Hur tänker John Åsvik på Mathjälp Vasa kring det här?

– Det ser jag inte som något större problem. Om matsvinnet minskar kanske det också påverkar prisnivån och då kanske en del av de som nu är i kö kan köpa sin mat själv. Oberoende är det inte frågan om några stora saker.

en man i glasögon och rutig skjorta i en sal där man packeterar matvaror
Vi ska alla försöka att minska svinnet så mycket som möjligt, säger John Åsvik som är ordförande för Mathjälp Vasa. en man i glasögon och rutig skjorta i en sal där man packeterar matvaror Bild: Yle/Jasmine Urwäder matsvinn,livsmedelshjälp,mathjälp (familje- och socialservice),Matsvinn,livsmedel,mat,john åsvik

Och som vi redan konstaterat kommer våra butiker aldrig låta sina hyllor stå helt tomma. Ett svinn kommer alltid att uppstå.

– Den stora frågan är ju varför vi ska producera för att kasta bort? Det ser jag som det värsta, att vi producerar mera än vad vi egentligen behöver, säger Åsvik.