Hoppa till huvudinnehåll

Varför är finska kor i diket medan svenska är på isen? Språkpodden Näst sista ordet svarar på lyssnarnas frågor

Ett papper ligger på ett lakan. En del av texten är svärtad oläslig, men det går att tyda texten "Näst sista ordet, när kan man säga morjens? Finns Gullkrona i Nagu eller Pargas?".
Ett papper ligger på ett lakan. En del av texten är svärtad oläslig, men det går att tyda texten "Näst sista ordet, när kan man säga morjens? Finns Gullkrona i Nagu eller Pargas?". Bild: Frida Lönnroos språk,poddar,näst sista ordet

Språkpodden Näst sista ordet ställdes på prov när lyssnarna skickade in sina kluriga språkfrågor. Varför säger vi sjutton också? Hur ska man förklara ordet klimatutsläpp? Och varifrån kommer orden härkkas, pundhuvud och morjens? Här är svaren.

Tack för alla frågor! På vissa punkter räckte inte redaktionens egen expertis till utan vi konsulterade också andra experter.

Du kan också höra flera frågor och svar i veckans avsnitt av Näst sista ordet.

Fråga: Vad är en mjugg? Det enda jag vet är, att man kan le i den.

Näst sista ordet svarar: Mjugg betyder i hemlighet eller i tysthet. Ordet användes redan i bibelöversättningen från år 1542 i uttrycket “Dauid fick see at hans tienare taladhe j miugg”.

Tidigare användes mjugg bredare, till exempel i ord som mjugghandel och mjuggmord (lönnmord). I dag finns mjugg kvar endast i uttrycket “le i mjugg”. Ordet har sitt ursprung i tyskans “mucken”, som betyder muttra och le och i engelskans “hugger-mugger”, som betyder i lönndom.

Fråga: Varifrån kommer det milda kraftuttrycket “sjutton också”?

Näst sista ordet svarar: Man tror allmänt att sjutton hänger ihop med kraftuttrycket “attan”, som är en variant av talet aderton.

Talet aderton var Odens tal och ansågs farligt. Därför skulle man inte uttala det och istället skrev man ner talet till sjutton. Orden som inte får uttalas kallas noaord. Andra exempel på dem är varg och djävulen.

Fråga: Varför kallas en dumbom för pundhuvud?

Näst sista ordet svarar: Ordet är en ironisk omkastning av betydelsen. På engelska är “pundit” en expert eller lärd man och på sanskrit är “pandita” en lärd man.

Ordet pundhuvud började användas ironiskt om tjockskallar. Från slutet av 1600-talet hittas följande exempel: Den (kallas) inte Pundhufwud, som haar fått gott pund, eller gott hufwud, utan dhen som haar stoort hufwud ok lite wett.

Fråga: Vad är ett klimatutsläpp? Är lite märkligt att man kan släppa ut klimatet.

Näst sista ordet svarar: Under 00-talet kom det en massa nyord med förleden klimat-, som till exempel klimatsmart, klimatflykting och klimatångest.

Ordet klimatutsläpp är ett praktiskt ord som inte ska tolkas ordagrant. Det är synonymt med klimatavtryck och betyder de utsläpp civilisationen tillför de normala utsläppen, främst koldioxid och metan.

Hjälp med ortnamn och dialekter

Vissa av frågorna krävde konsultering med andra experter. Till sin hjälp tog de Maria Vidberg (namnvårdare) och Susanne Bergström (redaktionssekreterare för Ordbok över Finlands svenska folkmål) från Institutet för de inhemska språken.

Fråga: “Härkkas i världen”, sa min österbottniska syster ibland. Är härkkas någon sorts variant av herregud - eller?

Susanne Bergström svarar:: ”Härkkas i världen” och liknande är uttryck som förekommer i norra Österbotten. Uttrycket tros hänga ihop med Herkules, med uttal som härklus och liknande.

Voi härklus! kan man säga i Pörtom för att uttrycka häpnad eller förskräckelse. Dessa Herkules-inspirerade uttal förekommer mer söderut, från Vörå till trakterna kring Pörtom.

Fråga: I avsnittet om ortnamn placerade ni in ön Gullkrona i den relativt färska kommunen Pargas. Gullkrona finns ju i Nagu. Borde man inte säga “Gullkrona i Nagu” i stället för att använda den administrativa enheten Pargas?

Maria Vidberg svarar: Jag håller med lyssnaren: Gullkrona ligger i Nagu. Om man inte tror att det räcker för lyssnarna att placera Gullkrona geografiskt i Nagu föreslår jag alternativ som Gullkrona i Nagu i Åbolands skärgård eller Gullkrona i Åbolands skärgård. Men inte Pargas om det inte handlar om något rent administrativt.

Kossor på konstiga ställen och pälvi

Fråga: Varför har finskspråkiga sin ko i diket medan svenskspråkiga har kon på isen?

Näst sista ordet svarar: Det är idiomatiska uttryck som betyder olika saker.

Uttrycket “att ha en egen ko i diket” kommer från finskans “oma lehmä ojassa”. Det betyder att tala i egen sak och på svenska är det korrekta motsvarande uttrycket “att tala för sin sjuka moster”.

Svenskans uttryck “ingen ko på isen” betyder att det inte är någon brådska eller ingen fara. Det är en förkortad variant av “det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land”.

Man behöver inte oroa sig så länge kon har fast mark under bakklövarna och kan rädda sig själv om isen brister.

Fråga: Jag undrar om det finns någon svensk motsvarighet till det finska ordet "pälvi", som alltså är den snöfria ringen runt trädstammarna som uppstår när snön börjar smälta på vårvintern?

Näst sista ordet svarar: Nej, det finns inte en exakt motsvarighet på svenska. Men ordet dagsmeja betyder upptining av snö, is eller frusen mark i solsken.

Dagsmejan inträffar under vårvintern när solen orkar smälta snön trots att det kan vara minusgrader. Ordet dagsmeja kommer från “dagsmägen”, som betyder dagens kraft. Man kan alltså säga att dagsmejan leder till “pälvin” som är de kala fläckarna runt trädstammarna.

Och så säger vi morjens

Fråga: Eftersom jag är helt finskspråkig tycker jag att det är lite förvirrande varje gång ni i slutet av Näst sista ordet säger “morjens”. När man talar finska säger man “morjens” eller “moro” när man träffar någon, men inte när man tar avsked. Är det enbart finlandssvenska eller är det också svenskt att använda “morjens” för att ta avsked?

Näst sista ordet svarar: Ordet morjens är en vardaglig variant av “morgon” eller “morgen”. Morjens kan användas både som en hälsnings- och avskedsformel.

Till exempel i boken Om svenskan som skriftspråk, av Gustaf Cederschiöld från 1897, kan man hitta följande: Man får väl slunga sig ut i friheten igen, sade han. Morgens pojkar.

Numera är ordet morjens ovanligt i Sverige men fortfarande vanligt i Svenskfinland. Frågeställaren har rätt i att morjens är vanligare som hälsningsfras, men inte alls ovanligt och inte heller felaktigt att använda det när man tar avsked.

Läs också