Hoppa till huvudinnehåll

Gråhägerkolonin måste skyddas på ön Högen i Pargas - därför får skarvarna inte skjutas förrän i augusti

Ön Högen i Pargas
Ön Högen finns i närheten av Pargas centrum. Ön Högen i Pargas Bild: Yle / Samuli Holopainen Högen

Förra veckan kom beskedet att 200 skarvar får skjutas på Kyrkfjärden i närheten av ön Högen i Pargas. Men Pargas-Nagu fiskeriområde är inte nöjda med beslutet, eftersom de hellre skulle ha idkat skrämseljakt under våren. Enligt NTM-centralen är det här beslutet ändå det bästa möjliga.

Det var i fjol som skarvarna började bosätta sig på ön Högen på Kyrkfjärden cirka två kilometer utanför Pargas centrum. Under fjolåret häckade 110 skarvpar på ön och bland lokala fiskare väcktes oron för hur skarvkolonin skulle påverka fisket, eftersom Kyrkfjärden är ett yngelområde för gös och abborre.

I fjol hann inga åtgärder sättas in före häckningsperioden och därför sökte Pargas-Nagu fiskeriområde tillstånd för skrämseljakt och att skjuta högst 30 skarvar före häckningsperioden börjar i år.

Skrämseljakten skulle också störa gråhägrarna

Men överinspektör Salli Uljas på NTM-centralen, säger att en skrämseljakt även skulle påverka den gråhägerkoloni som häckar på ön sedan länge och därför kunde ett sådant lov inte beviljas.

- Den sökande hade själv medgett att skrämseljakten också skulle störa gråhägrarna. Eftersom sådana åtgärder inte är tillåtna ur naturskyddsperspektiv, kunde vi endast bevilja lov efter häckningsperioden, alltså i augusti, säger Uljas.

Undantagslovet beviljas främst för att skydda skogen i området. Naturresursinstitutet Luke, anser att skarvpopulationen på Högen är så pass liten att den inte utgör ett större hot mot fisket.

Gråhägern håller utkik vid Norrgrynnan i Skaftung. Foto Marianne Sjöström
Gråhägern har redan länge häckat på Högen. Gråhägern håller utkik vid Norrgrynnan i Skaftung. Foto Marianne Sjöström veckans vykort

"Vi kan inte bevilja lov för att något är lättare"

Uljas påpekar att skarvarna finns kvar på ön ännu i augusti och att orsaken till att NTM-centralen gav lov att skjuta 200 skarvar per år, istället för de 30 skarvar som nämns i ansökan, beror på att man då har möjlighet att skjuta också eventuella ungar som föds.

Uljas medger att det förstås hade varit lättare att förverkliga en skrämseljakt före häckningsperiodens början. Med tanke på att skarven är en skygg fågel, är det inte heller sagt att man lyckas skjuta 200 fåglar.

- Men vi kan inte bevilja lov enbart på grunder att det är lättare att skrämma bort skarvarna under våren. Vi måste fortfarande garantera gråhägerns möjlighet att häcka ifred, säger Uljas.

Situationen kan utvärderas på nytt

Undantagslovet gäller för år 2021 och 2022. NTM-centralen har medvetet beviljat lovet för en kortare period, så att de snart kan utvärdera situationen på nytt.

- Om läget på ön förändras, till exempel om antalet häckande skarvar ökar, måste vi utvärdera situationen på nytt. Är mängden skjutlov tillräckligt eller bör vi bevilja fler eller måste vi vidta andra åtgärder, säger Uljas.

Storskarvar sitter på trädgrenar.
Om mängden skarvar på Högen ökar, kan det bli aktuellt med fler åtgärder i framtiden. Storskarvar sitter på trädgrenar. Bild: Jari Hakkarainen / Yle storskarv,fåglar,skarvar (släkte)

Skjutna skarvar får inte ätas utan måste grävas ner i marken. Det här beror på att skarven inte finns med i listan på viltfåglar i jaktlagen.

- I jaktlagen specificeras vilka fåglar som får jagas och ätas och vilka som hör under naturskyddslagen. Eftersom skarven inte nämns i jaktlagen får vi inte använda den till mat. Den här begräsningen gäller ändå inte på Åland, eftersom de har en egen naturskyddslag och miljöförvaltning, säger Uljas.

Yle Åboland har också kontaktat Pargas naturskyddsförening, för att kommentera beslutet om att skjuta skarvar på Kyrkfjärden, men de vill inte kommentera beslutet i det här skedet.

Läs också