Hoppa till huvudinnehåll

Coronaepidemin ger oss renare luft – osäkert om fenomenet håller i sig

Kadunlakaisukone Meilahden sairaala-alueella.
Våren innebär dammande gator och vägarna sopas på många håll. Kadunlakaisukone Meilahden sairaala-alueella. Bild: Tiina Jutila / Yle gatudamm,vår,astma,allergi,pollenallergi,Meilahti hospital area,arbete,sysselsättning,sysselsättningsgrad

Den här tiden på året brukar luftkvaliteten vara som sämst i städerna. Dubbdäcken sliter på asfalten och frigör gatudamm - samtidigt tar pollensäsongen fart och många får allergiska symptom. Men coronaepidemin ger lindring, säger specialforskaren Pia Anttila vid Meteorologiska institutet.

- Erfarenheter från det senaste året visar att trafikmängderna har minskat så pass mycket tack vare epidemin att det påverkar luftkvaliteten i städerna. Mindre gatudamm och lägre halt av kvävedioxid (NO2) gör luften lättare att andas, säger hon.

Också väderleken påverkar luftkvaliteten. En regnig vår är gatudammet ett mindre problem, då regnet sköljer vägar och gator och binder damm, säger Anttila.

Distansjobbet syntes i minskade trafikmängder

Förra våren, då epidemin tog fart, minskade luftföroreningarna dramatiskt, då många finländare började jobba på distans och började undvika sociala kontakter.

Bilen blev stående på parkeringsplatsen och kvävedioxidhalterna föll rejält, visar statistiken. Ju mer kvävedioxid det finns i luften, desto mer rör finländarna på sig - och tvärtom.

Utsläppen kan alltså ses som en indikation på ur väl restriktionerna följs. I huvudstadsregionen är skillnaden mest markant.

Utsläppen från trafiken har sjunkit med 20 procent

Pia Anttila säger att läget normaliserades förra sommaren, då epidemiläget var bättre, men har nu stabiliserats till en nivå där utsläppen är en femtedel lägre än normalt.

- Nedgången på 20 procent är ett resultat av epidemin. Om coronaläget förbättrats kan vi snart vara uppe i samma siffror som tidigare. Ännu vet vi inte om epidemin för med sig bestående förbättringar i luftkvaliteten.

I Kina försämrades luftkvaliteten tydligt efter sommaren, och blev till och med sämre än före pandemin. Industrins hjul snurrade allt häftigare och den utvecklingen kan vi ha framför oss också i Europa, tror Anttila.

Luften i Finland bland Europas renaste

I Finland har halterna av kvävedioxid i luften sjunkit i åratal, närmast tack vare bilarnas katalysatorer. Folk är också mer medvetna om luftföroreningarnas skadeverkningar.

Gatudammet försvagar lungornas funktionsförmåga och ökar risken för astmaattacker och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Kvävedioxid drar samman luftrören (bronkerna) och irriterar andningsvägarna.

Astmatiker, barn, äldre, KOL-patienter och patienter med kransartärsjukdomar är mest utsatta för gatudamm och luftföroreningar.

Ansiktsskydd av FFP2-kvalitet skyddar mot gatudamm och kan lindra symptomen, säger Anttila. Kanske kommer vi att se dem i gatubilden också efter epidemin.

I internationell jämförelse ligger Finland ändå bra till, säger Anttila.

- Under normala omständigheter är munskydd en ovanlig syn hos oss, jämfört med läget i många av världens storstäder. Vi tävlar om att ha Europas renaste luft.

Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets artikel Korona-aika voi puhdistaa hengitysilmaa merkittävästi – haitallisia pakokaasuja on ollut ilmassa tavallista vähemmän, skriven av Johannes Blom. Texten är bearbetad av Sara Langh.

Läs också