Hoppa till huvudinnehåll

Debatt efter bumerangen i riksdagen – brådska och brister ledde till att JK inte satte stopp för det dåliga lagförslaget om rörelsebegränsningarna

Justitiekansler Tuomas Pöysti försvarar sig då det gäller beredningen av lagen om begränsningar av rörelsefriheten, som torpederades av grundlagsutskottet i riksdagen. JK menar att det inte ens var meningen att han skulle granska lagförslaget i förväg - det fanns varken tid eller färdiga lagtexter att ta ställning till.

Efter att riksdagen torpederade lagförslaget om begränsningar av rörelsefriheten har debatten bland grundlagsexperter varit livlig, om justitiekanslerns roll i samband med regeringsförhandlingarna.

Också justitieminister Anna-Maja Henriksson har uttalat sig om att ministrarna ska kunna lita på tjänstemännen och justitiekanslern i lagberedningen.

Idag försvarar sig Pöysti i en lång och detaljerad genomgång (på finska) på justitiekanslerns hemsida.

Huvudpoängerna i Pöystis försvar är att justitiekanslerns roll inte har förändrats i regeringens förhandlingar. Pöysti har konsulterats, men han har inte ombetts förhandsgranska alla delar av lagförslaget.

"Innehållet förändrades hela tiden"

Enligt Pöysti har det varit alldeles för bråttom för att justitiekanslerämbetet skulle hinna göra ett förhandsgranskande arbete. Därtill har en stor del av förslagen inte förekommit i form av lagparagrafer och innehållet har förändrats under förhandlingarnas lopp.

Därtill märker man enligt Pöysti av en stor trötthet bland tjänstemännen, vilket påverkar kvaliteten i lagförslagen.

Tuomas Pöysti kommenterade händelseförloppet på en pressträff på tisdagen, som du kan se i sin helhet överst i den här artikeln. Det kom fram att JK har upplevt svårigheter att få ut viktig information från ministerierna, uttryckligen då det gäller tolkningen av hur förslagen lever upp till kraven i grundlagen.

- Det märks ett fenomen här. När vi ber om kompletteringar, så får vi (justitiekanslerämbetet red.anm.) bara en miniminivå av kompletteringar, och vi måste be om mera. Förstås var våra förfrågningar komplicerade, då vi bad om analyser av alternativa verktyg. Men man borde göra mera arbete, säger Pöysti.

Pöysti ansåg förslaget vara proportionerligt - grundlagsutskottet hade motsatt åsikt

De här bristerna som Pöysti påpekar handlar om vilka alternativ som har utretts då det gäller begränsningar av rörelsefriheten, eftersom regeringen måste påvisa att en så här omfattande åtgärd är proportionerlig och nödvändig.

Hade Pöysti inte fått någon som helst analys av alternativen, så hade han satt stopp för processen, säger han.

Pöysti säger att han bedömde att lagförslaget om begränsningar i rörelsefriheten var nödvändigt och proportionerligt, enligt grundlagens anda.

Senare konstaterade grundlagsutskottet att lagförslaget inte var proportionerligt, eftersom åtgärden inte koncentrerade sig på smittohärdarna, utan skulle drabba medborgarna alltför brett.

Därför blev regeringen tvungen att ändra strategi, för att rikta politiken specifikt mot spridningen av smittan. Till de här åtgärderna hör till exempel förslaget att införa munskyddstvång, ändringen av vaccinationsordningen och begränsningen av privata fester.

"Ingen utlåtanderunda gjordes - sådana här processer är inte bra"

Pöysti konstaterar att han har försökt betona statens grundlagsenliga skyldighet att skydda liv och hälsa. I uttalandet säger han att man uppenbarligen missförstod huvudbudskapet, eftersom fokus kom att ligga på "inredningsföremål", det vill säga en detaljrik diskussion om praktiska gränsdragningar mellan det tillåtna och det icke tillåtna.

Justitiekanslern lyfter också upp problemet med att ingen utlåtanderunda gjordes förrän det slutgiltiga lagförslaget gavs till riksdagen.

- Vi har märkt att en offentlig utlåtanderunda ger mera kvalitet. Den här typen av processer är inte bra. Det är alltid svårt för oss att ge kommentarer i en brådskande situation, i stället för att i lugn och rå ge ett utlåtande, säger Pöysti.

Justitiekanslern önskar en snabb förnyelse av pandemilagen, med tanke på att ännu större inskränkningar potentiellt kan bli aktuella, om Finland tvingas uppleva en ny och värre pandemi i framtiden.

Han är också beredd att diskutera om JK:s roll ska gå över till att vara en slags rådgivare till regeringen, med hjälp av ett råd som granskar lagberedningen i förväg. I nuläget är ämbetets roll att vara en utomstående granskare av lagligheten i regeringens verksamhet.

- Det är möjligt att tröskeln att blanda sig i regeringens arbete är för hög. Man kan ställa sig frågan om JK borde vara aktivare? Men man ska också vara försiktig med att hindra regeringen från att ge lagförslag, säger Pöysti.

Läs också