Hoppa till huvudinnehåll

Risk för ny upptrappning i östra Ukraina efter att Ryssland skickat tunga vapen till gränsområdet – USA: En "provokation"

Två ukrainska soldater patrullerar längs en lerig löpgrav
Kriget i östra Ukraina har pågått i sju år. Tusentals soldater och civila har dödats sedan avtalet om en vapenvila 2015. Två ukrainska soldater patrullerar längs en lerig löpgrav Bild: AFP / Lehtikuva Ukraina,Folkrepubliken Donetsk,krig

De ryska truppförflyttningarna vid gränsen mot Ukraina och det upptrappade våldet längs fronten i östra Ukraina väcker oro.

Under det senaste dygnet har minst två ukrainska soldater dödats i strider i Donbassregionen. Både Ukraina och utbrytarrepublikerna anklagar varandra för flera brott mot vapenvilan som borde vara i kraft i regionen.

Ryssland har samtidigt förstärkt sina styrkor i gränsområdet mot Ukraina. Bland förstärkningarna finns stridsvagnar som ser ut att vara utrustade för att angripa befästa positioner och S-400-luftvärnsrobotar.

"Utgör inget hot"

Enligt Ryssland är truppförflyttningarna en intern angelägenhet.

– Ryssland förflyttar sina väpnade styrkor på sin egen mark som vi vill. Det angår ingen annan och utgör inte ett hot för någon annan, sa Kremls talesman Dmitrij Peskov på torsdagen.

USA uppger att rapporterna om truppförflyttningarna längs gränsen mot Ukraina är trovärdiga och har bett Ryssland förklara sin "provokation".

Den ryska nyhetsbyrån TASS rapporterar att Ryssland och USA har diskuterat läget i sydöstra Ukraina.

Sju år av krig

Vad som ligger bakom den ryska styrkedemonstrationen och det upptrappade våldet längs fronten är oklart.

Gråtande männsikor står samlade kring en liten kista
Kriget i östra Ukraina fortsätter att skörda oskyldiga liv. Senast dödades en femårig pojke i en explosion den separatistkontrollerade staden Jenakijeve. Gråtande männsikor står samlade kring en liten kista Bild: /All Over Press Folkrepubliken Donetsk,krig

Kriget i östra Ukraina har pågått i sju år och krävt minst 13 000 människors liv. Frontlinjen har i stort sett varit oförändrad sedan februari 2015 då det andra så kallade Minskavtalet undertecknades.

Vad är Minskavtalet?

Minskavtalet är egentligen två avtal som ska öppna väg för en fredlig lösning på kriget i Donbass i östra Ukraina.

Enligt det första avtalet, Minsk I, som undertecknades i Minsk i Belarus i september 2014 ska parterna i konflikten inleda ett omedelbart eldupphör. Alla fångar ska friges.

Separatistregionerna Lugansk och Donetsk ska få utökat självstyre. Efter det ska nyval hållas.

Ukraina ska återfå kontrollen över hela sin gräns mot Ryssland. Alla utländska stridande ska lämna Ukraina.

Det andra avtalet slöts 2015. Enligt Minsk II skulle en vapenvila inledas den 15 februari 2015.

Efter det ska alla tunga vapen dras bort från fronten. Alla milisstyrkor ska avväpnas och utländska stridande ska lämna Ukraina.

När tillbakadragandet bekräftats av observatörer ska en dialog om nyval i utbrytarregionerna inledas.

Ukraina ska utforma en grundlag som ger särställning till Donetsk och Lugansk.

Avtalen innehåller också en rad andra åtgärder. Hittills har inte en enda del av Minskavtalet genomförts i sin helhet.

Minskavtalet skulle öppna vägen för ett slut på konflikten, men hittills har varken Ryssland eller Ukraina uppfyllt de krav som ställs i överenskommelsen.

Avtalen har inte heller lett till något slut på kriget, och tusentals soldater och civila har dött sedan vapenvilan skulle ha trätt i kraft.

Löften om fred

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj lovade under sin valkampanj inför valet 2019 att göra slut på kriget i östra Ukraina, och det löftet var sannolikt en stor orsak till att den oprövade populisten segrade klart.

Men Ryssland har hittills inte visat några tecken på kompromissvilja och Zelenskyjs inviter har varit resultatlösa.

Minskavtalet anses allmänt ha gynnat Ryssland och så länge som Ukraina inte uppfyller sina åtaganden har det gett Ryssland ett propagandaverktyg i ordkriget om utbrytarrepublikerna.

En ukrainsk soldat i en löpgrav
Kriget i östra Ukraina har trappats upp under vintern och våren. En ukrainsk soldat i en löpgrav Bild: AFP / Lehtikuva Ukraina,Folkrepubliken Donetsk

Att Ukraina inte kan uppfylla sin del av avtalet om Ryssland inte svarar med egna åtgärder har inte stört Kreml.

Så länge som konflikten är frusen har Ryssland möjlighet att med hjälp av utbrytarrepublikerna när som helst sabotera den politiska utvecklingen i grannlandet.

Upptrappning på kommande

Men under den senaste tiden verkar den politiska kampen kring Minskavtalet ha rört på sig.

Tyskland och Frankrike har visat växande förståelse för Ukrainas krav på en omförhandling eller en omtolkning av delar av Minskavtalet. Båda länderna ingår tillsammans med Ryssland och Ukraina i den så kallade Normandiegruppen, som ska försöka lösa konflikten.

USA:s nya president Joe Biden har också, i alla fall i offentligheten, uppvisat en hårdare Rysslandspolitik än föregångaren Donald Trump.

Det har lett till att spänningarna mellan Ukraina och Ryssland nu ökar och det finns en reell risk för större strider.

Mindre operation möjlig

De ryska förstärkningarna längs gränsen räcker inte enligt militärexperter för en fullskalig offensiv mot Ukraina.

Den ukrainska militären är i dag betydligt bättre utrustad och organiserad än den var år 2015 och Ryssland kan därför inte räkna med någon enkel framryckning.

En fullskalig invasion skulle också vara omöjlig att genomföra utan att det blev helt uppenbart att kriget utkämpas mellan Ryssland och Ukraina.

Eftersom kriget i Ukraina enligt Ryssland är en intern konflikt där reguljära ryska styrkor inte deltar vill Kreml knappast ha en sådan upptrappning.

Däremot räcker de ryska styrkorna till för att slå tillbaka hårt mot begränsade ukrainska offensiver.

De upptrappade separatistattackerna längs fronten kan vara ett försök att provocera Ukrainas militär. Om Ukraina svarar med en mer storskalig offensiv har Ryssland alla nödvändiga reserver på plats för att ingripa och återta kontrollen över konflikten.

Ur rysk synvinkel kunde en sådan utveckling utgöra grund för att försöka återuppliva tanken om ryska fredsbevarare längs fronten eller andra arrangemang som skulle ge Ryssland en permanent internationellt godkänd närvaro i grannlandet.

Samtidigt skulle det utgöra en svår utmaning för både Bidenadministrationen och EU.

Källor: AFP, Reuters

Artikeln är rättad klockan 10.30 den 7 april. I bildtexten till fotot från femåringens begravning stod det tidigare att barnet dog i en drönar attack. De uppgifterna är starkt ifrågasatta. Uppgifterna om hur barnet dödades är oklara.

Läs också