Hoppa till huvudinnehåll

Akademikerfacket Akava vill fördubbla hushållsavdraget – förslaget ges för att påverka rambudgetförhandlingarna

En hand med en pensel som målar ett golv.
En hand med en pensel som målar ett golv. Bild: Yle/Anna Wikman Vasa,renovering,målare,styrelsegården i vasa

Akava tror på avdragets sysselsättande effekt tycker det är ett bra sätt att bekämpa grå ekonomi. Enligt Akava är det fel att tro att avdraget bara gynnar dem som förtjänar mest.

Regeringen beslöt på hösten att se över hushållsbidraget i vårens rambudgetförhandlingar.

Nu då ett par veckor återstår till förhandlingarna väljer Akava att efterlysa en fördubbling av avdraget och enklare stödvillkor.

Akavas styrelseordförande Sture Fjäder räknar upp tre huvudönskemål:

– Det första vi vill är att hushållsavdraget ska höjas från nuvarande 2250 till 4500 euro. Sedan vill vi att ersättningsprocenten ska höjas från 40 till 60 procent. Det tredje vi vill är att självrisken på 100 euro ska slopas. Det skulle leda till att servicebranschen får ett uppsving och sysselsättningen förbättras.

Sture Fjäder.
Sture Fjäder tror på att hushållsavdraget höjer sysselsättningen och minskar den gråa ekonomin. Sture Fjäder. Bild: yle/ Patrik Schauman Akava,Sture Fjäder

Akavas argumentation bygger på officiell skattestatistik och enkätsvar från över tusen av förbundets medlemmar.

Akavas syn på avdraget skiljer sig markant från Statens ekonomiska forskningscentral VATT, som i början av året kom till att hushållsavdraget inte fungerar som det ska.

”Det finns felaktiga fördomar mot hushållsavdraget”

Enligt Akava belastas debatten om hushållsavdraget av gamla fördomar. Sture Fjäder utgår från att en större efterfrågan ger mera jobb.

– De som använder avdraget ökar efterfrågan på tjänster och höjer genom det sysselsättningen. Viktigt är också att bidraget minskar på svartjobb.

I VATT:s analys påverkade avdraget varken sysselsättningen eller den grå ekonomin.

Akava utgår från skatteverkets statistik från år 2019 (den nyaste som finns).

Tre fjärdedelar av alla som fick hushållsavdrag tjänade under 65 000 euro i året. De som tjänade under 50 000 i året utgjorde redan över 60 procent av alla som fick hushållsavdrag.

Ingen bestrider att en hög andel av storinkomsttagarna har använt avdraget, men de är trots allt relativt få och deras andel av alla som fått avdrag är liten.

Lite överraskande varierar inte summorna så mycket. I medeltal fick de som tjänade under 20 000 euro år 2019 ett avdrag på 774 euro, medan de som tjänade över 100 000 i genomsnitt fick avdrag på 1371 euro.

Den som köper dyra tjänster kan förstås nå upp till maximiavdraget.

Av dem som förtjänade under 20 000 euro år 2018 fick 7,6 procent ett maximiavdrag, medan 11,3 procent av dem som tjänade över 100 000 euro fick lika mycket.

– Det finns en skev bild i diskussionen att det skulle vara människor som tjänar över 100 000 euro som använder avdraget.

Enligt Fjäder är det en gammal kliché i samhällsdebatten från en tid då man talade om pigavdrag.

– Majoriteten av alla som har använt avdraget år 2019 har tjänat från noll till 4500 euro per månad. De använder tjänster på grund av att de jobbar långa dagar. Det är den största gruppen, säger Sture Fjäder.

Akavas medlemmar säger att de skulle köpa mera tjänster om avdraget skulle öka

I Akavas enkät uppgav en majoritet att de skulle köpa mer städ- och andra hushållstjänster om avdraget skulle öka.

Lite över hälften skulle konsumera fler renoveringstjänster och 43 procent skulle köpa fler vårdtjänster.

VATT byggde sina motsatta slutsatser på statistik om hur hushållsavdraget har fungerat sedan det togs i bruk.

Sture Fjäder hoppas att man kunde utöka hushållsavdraget till exempel inom vård och äldreomsorg.

– Om vi alla i den åldrande befolkningen ska vara i den kommunala kön i framtiden klappar systemet ihop. Skulle det finnas ett avdragssystem skulle kanske någon sköta sin vård själv genom att köpa tjänster.

Han hoppas också man kunde utöka de olika typerna av service man kan få hushållsavdrag för.

– Vi har talat om livslångt lärande i Finland, men vi har inget finansieringssystem för det. Om man renoverar sitt kök får man hushållsavdrag. Men vill man renovera sitt huvud och få ny kunskap får man inga avdrag. Ändå måste vi alla hela tiden förnya vår kunskap. Kanske kunde vi använda avdrag som en morot till det?

Läs också