Hoppa till huvudinnehåll

Estland: I coronapandemins skugga har våldet mot närstående ökat – "Äntligen förstår många kvinnor att de måste gå vidare"

En bäddad säng med en docka, en nalle och ett mjukt lejon placerade på mitten på ett harmoniskt sätt.
Sängen i ett rum på skyddshemmet i Pärnu. En bäddad säng med en docka, en nalle och ett mjukt lejon placerade på mitten på ett harmoniskt sätt. Bild: Gustaf Antell säng,skyddshem,skyddshemstjänster,mödra- och skyddshem

I Estland har var tredje kvinna utsatts för våld, de flesta av dem i hemmet. I skuggan av coronarestriktionerna har våldet inom många familjer ökat - en tragisk utveckling som också har haft vissa positiva konsekvenser.

Påskdagen, skyddshemmet Pärnu Naiste Tugikeskus

- På helgerna är det naturligtvis så att våldet och spänningarna inom familjerna ökar, men nu i år är det annorlunda. På grund av coronarestriktionerna har vi ju en slags helg hela tiden.

Det säger Margo Orupõld, chef för Pärnu Naiste Tugikeskus, skyddshemmet för kvinnor i Pärnu.

Skyddshemmets hemliga lägenhet är på ett iögonfallande sätt färggrannt inrett i alla rum, som ett hem där ingenting påminner om ditt eget hem.

Kylskåpet är målat i brokiga färger för att inte se ut som ett vanligt kylskåp och inredningen är motsatsen till minimalistisk.

Dessutom finns här inte några klienter alls - trots att det är påsk.

De stora grälen kommer med en viss fördröjning

- På ägghögtiden (i Estland används ofta icke-religiösa benämningar på högtiderna) är de flesta stressade och känner att de måste fira på något sätt, säger Orupõld.

Det är dagarna efter påsk, när spänningarna släpper, som våldet kulminerar.

Sedan säger hon något som överraskar mig.

- Det är jättebra.

Varför säger hon så?

Vi kommer tillbaka till svaret längre ner, men det handlar inte om att hon i sig godkänner våld i någon form.

Först ska vi titta på hur våldet mot närstående ser ut i Estland idag.

I Estland talas det nu under coronaåret en hel del om att våldet inom familjer och mot närstående har ökat.

På grund av restriktionerna är barnen hemma på dagarna, inte i skolan. Många föräldrar jobbar hemifrån och många har förlorat jobbet.

Den officiella arbetslösheten har stigit till närmare 10 procent, men andelen ester som sitter sysslolösa hemma är betydligt högre än så.

Tusentals personer som vanligtvis arbetspendlar till Finland sitter nu isolerade och inkomstlösa i sina hem.

Psykologer och socialarbetare som jobbar med familjefrågor säger att fler än någonsin tar kontakt med dem. Allt tyder på att våldet inom hemmens fyra väggar har ökat.

Polisen säger att det verkar vara så, men samtidigt säger polisens statistik att anmälningarna om våld mot närstående inte har ökat.

- När vi jämför förra våren, då vi hade ganska stränga restriktioner, med året innan, våren 2019, ser vi inte en höjning av anmälningarna, säger Kristel Kaunismaa, från norra Estlands polisdistrikt.

Kristel Kaunismaa, estnisk polis.
Kristel Kaunismaa vid Saues kommunhus. Kristel Kaunismaa, estnisk polis. Bild: Gustaf Antell Estland,Saue,Kristel Kaunismaa

Det i sig var väntat. Tvärtom utgick polisen i från att antalet anmälningar skulle minska.

- När hela familjen är samlad under samma tak hela tiden kommer den misshandlade parten helt enkelt inte åt att anmäla brotten, säger Kaunismaa.

Antalet anmälningar i februari i år var något lägre än i februari förra året. Det är alltså väldigt svårt att dra slutsatser om hur mycket eller lite våldet mot närstående har påverkats av coronapandemin.

- Dessutom är mörkertalet hur som helst alltid stort, minst 60 procent av våldet mot närstående anmäls aldrig, säger Kaunismaa.

Slutsatsen är att våldet i hemmen nog har ökat

Både polisen och socialarbetarna verkar ändå stödja tesen att antalet familjer där det förekommer våld inte nödvändigtvis har ökat nämnvärt.

Däremot har våldet i de familjer där det redan länge har förekommit våld i många fall blivit mer frekvent och grovt.

- Det som vi tydligt såg förra året var att antalet våldsrelaterade dödsfall i hemmen ökade markant, säger Kaunismaa. Sexton döda under 2020, åtta kvinnor och åtta män.

Det visar att våldet har blivit grövre åtminstone i många fall.

- Men fortfarande är dödsfall så ovanliga att de kanske inte alls är representativa för helhetsbilden, sammanfattar Kaunismaa.

Urve Vesik och Margo Orupõld jobbar på Pärnu Naiste Tugikeskus, ett skyddshem och supportcenter för kvinnor och barn som är utsatta för våld i hemmet.
Urve Vesik och Margo Orupõld jobbar på Pärnu Naiste Tugikeskus, ett skyddshem och supportcenter för kvinnor och barn som är utsatta för våld i hemmet. Urve Vesik och Margo Orupõld jobbar på Pärnu Naiste Tugikeskus, ett skyddshem och supportcenter för kvinnor och barn som är utsatta för våld i hemmet. Bild: Gustaf Antell mödra- och skyddshem,Pärnu,familjevåld,Urve Vesik

Och nu är det tid att återvända till det tysta och lugna skyddshemmet för kvinnor i Pärnu.

Ni kommer ihåg att hemmets föreståndare Margo Orupõld sa att det kan vara bra att våldet kulminerar efter helger och längre veckoslut.

För att vara mer exakt så är det bra i många fall, för våld i sig är aldrig ok. Det här gäller de tusentals familjer där den kontrollerande mannen vanligtvis är borta under arbetsveckorna.

- Vi säger att det är jättebra, för för många kvinnor betyder det att bortförklaringarnas och självförnekelsens tid nu är över.

Kvinnor säger hon eftersom hon jobbar med kvinnor, men också för att 90 procent av våldet i parrelationer i Estland är mäns våld mot kvinnor.

Margo Orupõlds dotter Flo Kasearu hade i mars en konstutställning i Tallinn som handlade om våldet mot närstående.

För att tydligt illustrera vad hon menar tar hon ett exempel som hon har sett flera gånger i verkligheten.

Det handlar om relationer där den våldsamma parten jobbar i Finland och bara kommer hem till Pärnu vissa veckoslut och långhelger.

- Han kommer hem till veckoslutet, misshandlar sin fru och åker tillbaka. När han är borta kan kvinnan och barnen andas ut och repa sig. Så här fortsätter många förhållanden år ut och år in.

För barnen i många familjer har coronapandemin gett dem en chans till ett vanligt liv― Margo Orupõld, chef på Pärnu Naiste Tugikeskus

- Coronaåret har förändrat på den här dynamiken, säger Orupõld. Nu har väldigt många sådana här förhållanden tagit slut i stället för att släpa sig vidare i fem eller tio år till.

Mannens ofta kontrollerande beteende blir betydligt svårare att leva med när hans närvaro är konstant.

- När han är hemma hela tiden med sitt behov av att utöva makt, så har kvinnorna upplevt att våldet och rädslan aldrig tar paus. Det har tvingat henne att söka hjälp för att lämna förhållandet.

Det är det som är svaret på frågan. Det är jättebra att ovanligt många kvinnor nu har vågat ta steget ut och har lämnat sin partner.

Ju längre den våldsamma föräldern är hemma i ett streck, desto större är också risken för att hen vänder sitt våld mot barnen. Det är en väckarklocka för många mammor.

- Det är jätteviktigt att de reagerar när barn utsätts för fysiskt våld, men våldet påverkar barnen långt innan de själva blir utsatta för det, säger Urve Vesik, som också jobbar på Pärnu Naiste Tugikeskus.

Två barn leker i en sandlåda.
Barn från familjer där det förekommer våld mår alltid bättre av att föräldrarna separerar, säger experterna på skyddshemmet i Pärnu. Två barn leker i en sandlåda. Bild: Gustaf Antell Estland,Tallinn,lekparker,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper)

Barnen tar dessutom efter föräldrarnas beteende och ser det som normalt.

- Barn följer i föräldrarnas spår och vet kanske inte ens om att man kan leva på ett annat sätt, säger Vesik.

Hur klarade utsatta estniska barn sig den här påsken?

Mari-Liis Mänd, Estlands socialförsäkringsverks barnskyddsavdelnings chef för förebyggande åtgärder:

Barnens hjälptelefonlinje 116 111 får alltid fler samtal än annars under veckoslut och helger, speciellt under långhelger.

När vi ser på statistiken för påsken påminner den om ett vanligt långt veckoslut. (I Estland är långfredagen ledig, men inte annandag påsk.)

De vanligaste problemen hade att göra med föräldrarnas dåliga relation och situationen blev värre av att de ofta hade druckit alkohol.

Många ungdomar har också dåliga relationer med sina föräldrar, är objekt för föräldrarnas vårdnadstvister eller lider av dålig mental hälsa. Tyvärr hade vi också fall relaterade till självmordsbeteende.

Många samtal handlar också om allmän rådgivning då föräldrar och barn helt enkelt behöver någon som lyssnar på dem och får råd och tips.

Är barnen mer otrygga idag än före coronakrisen?

År 2020 kontaktades barnomsorgen lite mer än tiotusen gånger.

I januari i år tog lika många kontakt som i januari förra året. I februari i år var antalet lite lägre än i februari förra året.

Utgående från barnomsorgens statistik är situationen alltså inte värre nu än under perioden före coronakrisen.

Däremot verkar de barn och ungdomar som redan tidigare har haft problem nu ha djupare problem än tidigare.

Det här gäller speciellt i familjer där föräldrarna dricker alkohol och grälar mycket och i familjer där föräldrarna bråkar över barnets vårdnad.

Skolornas distansundervisning har också lett till två väldigt olika sorters problem.

I vissa familjer ställer föräldrarna så höga krav att barnen känner att de tvingas att sitta vid datorn hela tiden och inte får någon fritid. De hinner inte gå ut på dagarna.

I andra familjer klarar vissa barn inte alls av att gå i skolan på distans och de har tröttnat helt på både skolan och att vara hemma.

Våld mot närstående handlar alltid om makt, inte om olika åsikter såsom vanliga gräl, och till mönstret hör ofta att våldsverkaren, direkt eller indirekt, begränsar den andras frihet.

Ibland kan det ta ganska lång tid för en kvinna som har bestämt sig för att lämna sin man att komma åt att kontakta någon utomstående.

Men Orupõld är optimistisk.

- I bästa fall tar någon kontakt med oss redan under den här veckan efter ägghögtiden, säger hon.

För barnen är det jättebra att mamma till slut fick nog av våldet― Margo Orupõld

För en ny start i livet behöver de här kvinnorna, som ofta också är mammor, så snabbt som möjligt ett nytt hem och ett eget jobb.

- För barnen i de här familjerna har coronapandemin gett dem en chans till ett vanligt liv, säger Orupõld.

Estniskspråkig skylt på köksväggen där det står: Ge det bästa av dig själv, utgående från det du har och var du är.
Det första viktiga steget för kvinnorna som kommer till skyddshemmet är att ge dem tillbaka sin självkänsla och ett bättre självförtroende. Estniskspråkig skylt på köksväggen där det står: Ge det bästa av dig själv, utgående från det du har och var du är. Bild: Gustaf Antell mödra- och skyddshem,familjevåld,Estland,självkänsla

Läs också