Hoppa till huvudinnehåll

Ledarna i Nordirland försöker stoppa det upptrappade våldet innan det är för sent

De politiska ledarna i Nordirland höll på torsdagen ett krismöte för att dryfta vad som kan göras för att stoppa det upptrappade våldet mellan unionister och republikaner.

– Förstörelse, våld och hot om våld är helt och hållet oacceptabelt och omotiverat, oberoende av vilka bekymmer som finns i samhället, hette det i ett uttalande från den nordirländska samlingsregeringen.

En ljus, klassisk byggnad i en park.
Regionalparlamentet och den regionala samlingsregeringen i Nordirland har Stormontbyggnaden i Belfast som sitt säte. Namnet Stormont används som allmän beteckning för regionalstyret. En ljus, klassisk byggnad i en park. Bild: Ullstein bild - CARO / Andreas Bastian/ All Over Press Nordirland,Belfast,Parliament Buildings Stormont Estate Upper Newtownards Road Belfast

Flera hundra probrittiska unionister och irländska republikaner kastade bensinbomber på varandra, angrep polisen och journalister och satte eld på en buss i Belfast natten mot torsdagen.

Nordirlands försteminister Arlene Foster fördömde upploppen och angreppet på bussen och polisen.

– Det här är inte någon protest. Det är vandalism och mordförsök och pinsamt för Nordirland, sa hon i en tweet.

Också republiken Irlands premiärminister Micheál Martin och den brittiska premiärministern Boris Johnson har uttryckt oro över oroligheterna.

– Oenigheter ska lösas genom dialog, inte med våld eller kriminalitet, skrev Johnson på Twitter.

Oroligheter har förekommit regelbundet de senaste dagarna då allt fler människor på bägge sidor av konflikten slagits med varandra och åstadkommit förödelse och vandalism.

Nordirland har varit relativt lugnt efter att det så kallade långfredagsavtalet ingicks 1998.

Brexituppgörelsen som behåller den öppna gränsen mellan Nordirland och EU-området republiken Irland har dock lett till protester eftersom den samtidigt skapat en gräns mellan Nordirland och det brittiska fastlandet.

Hamnarbetare som genomför gränskontroller hotades.

Unionister har också varit upprörda över att polisen inte ingrep mot en begravning av en framstående tidigare partiledare. Begravningen samlade stora folkskaror och republikanska politiska ledare trots coronarestriktionerna.

Svartklädda personer i ett begravningståg.
Flera nuvarande och tidigare ledare för det republikanska partiet Sinn Féin trotsade coronarestriktionerna då den legendariska IRA-aktivisten Bobby Storey begravdes i Belfast. I främsta ledet Sinn Féins nuvarande ledare Mary Lou McDonald, den tidigare ledaren Gerry Adams och partiets vice ordförande Michelle O'Neill. Svartklädda personer i ett begravningståg. Bild: All Over Press Nordirland,Belfast,begravning,Bobby Storey
Graffiti på en mur: "NO IRISH SEA BORDER - ARLENE MUST GO".
De övervägande protestantiska unionisterna som vill behålla det brittiska styret protesterar mot att brexituppgörelsen skapat gränskontroller mellan Storbritannien och Nordirland. Graffitin kräver att Nordirlands försteminister Arlene Foster avgår. Graffiti på en mur: "NO IRISH SEA BORDER - ARLENE MUST GO". Bild: STELLA Pictures / Splash News Nordirland,Belfast,Brexit,Arlene Foster

Alla större politiska partier i Nordirland har fördömt våldet och varnat för en återgång till de blodiga konflikter som präglade Nordirland i flera decennier ända till slutet av 1990-talet.

Nordirlands blodiga konflikt - vad handlade den om?

Konflikten i Nordirland sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden
Texten är skriven av Johannes Waris

  • Trots att man talar om protestanter och katoliker, handlar det i första hand inte om religiösa motsättningar utan om social diskriminering
  • Irland blev självständigt från Storbritannien år 1922, medan de sex nordirländska grevskapen stannade kvar under brittiskt styre
  • Den nordirländska provinsen styrdes av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen
  • Mot slutet av 1960-talet började en fredlig medborgarorganisation kräva lika rättigheter för alla
  • Protestanterna såg sin maktställning hotad och svarade med våld
  • Konflikten eskalerade till en väpnad konflikt där IRA slogs för ett enat Irland medan olika protestantiska paramilitära grupper slogs för att Nordirland skulle förbli brittiskt
  • Den brittiska armén skickades till Nordirland för att upprätthålla ordningen år 1969 och gjorde sig också skyldig till mycket våld
  • Under konflikten förekom militärkontroller på motorvägarna men hela gränsen mot Irland kunde aldrig kontrolleras
  • Över 3 700 personer dödades i konflikten
  • År 1998 slöts ett fredsavtal, Långfredagsavtalet, som gav Nordirland ett begränsat självstyre
  • Avtalet löste inte alla problem och det nordirländska samhället är fortfarande mycket delat
  • Konflikten anses ha tagit slut år 2007 när Nordirland fick en provinsregering där både protestanter och katoliker är representerade

Bedömare pekar dock på att många i den yngre generationen inte har personliga minnen av den tiden, men att avogheten mot motparten gått i arv i familjerna.

Bostadshus i rödtegel alldeles nära en flera meter hög mur.
Så kallade fredsmurar som skiljer åt protestantiska och katolska områden präglar stadsbilden på många håll i Belfast och andra nordirländska städer. Bostadshus i rödtegel alldeles nära en flera meter hög mur. Bild: Ullstein bild - CARO / Andreas Bastian/ All Over Press Nordirland,Belfast,Fredsmuren i Nordirland

En del politiker säger privat att oroligheterna kan vara svåra att stoppa nu då de kommit igång, uppger BBC. Spänningarna har legat under ytan hela tiden och väntat på en katalysator.

– Det behövs lugn på bägge sidor, annars kan vi stå inför en tragedi. Det här är scener vi hade hoppats att hade förpassats till historien, sa de nordirländska polisernas intresseorganisation i en tweet.

Läs också