Hoppa till huvudinnehåll

Maximera potatisskörden – Strömsö testade fyra olika metoder och den enklaste vann

Intresset för potatisodling sköt i höjden förra sommaren. Det beror säkert på att vi spenderade mer tid i trädgården ifjol men också på att potatisen är både god och lättodlad.

På Strömsö testade vi att odla potatis på fyra olika sätt för att se vilken metod som gav störst skörd. Samma sort, samma mängd näring, samma förutsättningar och vi blev lite förvånade över resultatet.

Potatis.
Potatis. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Lena Gillberg,potatis

Vi valde goda, skorvkänsliga Annabelle

Annabelle är snabbväxande och ger stor skörd och lämpar sig väl för lagring och är dessutom väldigt god. Annabelle kan man sätta i relativt kall jord som ger tidig nypotatis. Det kändes som ett bra val.

Normalt mognar Annabelle några veckor senare än de tidigaste sorterna, ju längre norrut man kommer desto senare.

Något som var viktigt i testet var att den inte skulle vara resistent mot skorv eftersom vi ville se om någon av våra fyra metoder gav mera skorv. Annabelle är skorvkänslig.

Vill man garantera nypotatis till midsommarbordet skall man välja en tidig sort. Man kan också vinna någon vecka genom att förgrodda sättpotatisen inomhus innan man sätter den i jorden. Mognadstiden beror givetvis också på temperatur, väder, läge och växtzon.

En potatis.
Annabelle klar att sättas. En potatis. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

Vi har använt potatis i så lika storlek som möjligt för att resultatet skall vara så rättvist som möjligt. Små sättpotatisar har färre “ögon”, därför sägs det att potatisarna blir färre men större.

En stor sättpotatis kan delas för att få fler sättpotatisar men snittytan bör torka ordentligt innan man sätter potatisen för att undvika röta.

Vi testade fyra sätt att odla

I vår köksträdgård på Strömsö finns fyra olika odlingsytor i vilka vi testade fyra olika odlingsmetoder: traditionell odling (1), odling enligt no dig-metoden (2), täckodling (3) och odling i sand med biokol (4).

En köksträdgård.
Fyra rutor - fyra metoder. En köksträdgård. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

1. Traditionell odling

I området som vi kallar den “traditionella” odlingsmetoden vände vi jorden med grep, luckrade upp ordentligt och gav näring innan vi satte potatisen.

Potatisen sätts med ca 20-30 cm avstånd, samma i alla områden. Eftersom odlingsområdena är så små hade vi samma avstånd i raderna, eftersom vi inte behöver gå där.

Potatisodling.
I no dig-rutan krattade vi ytan lätt innan vi placerade potatisen i rader. Potatisodling. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

2. Odling enligt no dig-metoden

I no dig-rutan krattade vi ytan lätt innan vi satte potatisen ovanpå den annars helt orörda jorden. Ovanpå potatisarna lade vi ett ca 10 cm tjockt lager gödslad matjord.

Kompostjord rekommenderas för ändamålet men eftersom förutsättningarna i detta test skulle vara så lika som möjligt använde vi matjord som inte är lika näringsrik som kompostjord.

Poängen med no dig-metoden är att man låter mikrolivet i jorden luckra upp naturligt. Maskar, organismer och mykorrhiza får jobba ostört och skapa livsviktiga nätverk i jorden.

3. Täckodling

I den tredje rutan lade vi potatisen på marken och täckte över med ett ca 30 cm tjockt lager halm.

Det är viktigt att solljuset inte kommer ner till potatisen, eftersom den då börjar producera klorofyll och glykoalkaloider (solanin och chakonin) som gör potatisen grön, besk och giftig.

Potatisodling.
En ruta med halm och en ruta med sand och biokol. Potatisodling. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

4. Odling i sand med biokol

I den sista rutan odlar vi i sand. Potatisen läggs på orörd jord, ca 10 cm sand läggs på potatisen. I sanden blandar vi biokol, laddad med samma mängd gödsel som vi använde i de övriga rutorna.

Biokol har en näringslagrande förmåga som passar utmärkt i den annars väldigt väl dränerande sanden.

Gödsla, vattna och kupa där det behövs

Potatis är inte särskilt näringskrävande men näring behövs för bästa resultat. Vi har gödslat med hästgödselpellets.

Vid täckodlingen gödselvattnade vi med halva mängden gödsel vid plantering och resten en månad senare. Gödselpellets är långtidsverkande och gödselvatten är snabbverkande.

Potatisodlingen skall absolut inte vara våt, men vatten kan motverka skorv så bevattningen är viktig. Är man rädd för skorv kan man välja en resistent sort.

Potatisblast.
Frisk potatisblast. Potatisblast. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

Blek blast kan vara ett tecken på näringsbrist. Gödsla i så fall mer med snabbverkande gödsel, t.ex. pellets upplösta i vatten.

Allt eftersom blasten börjar växa ut från potatisen kommer potatis att börja växa längs med blasten. De nya små potatisarna växer alltså allt närmare jordytan och då blasten är ca 10 cm hög är det dags att kupa.

Mylla.
Bara den översta blasten syns då man har kupat. Mylla. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Lena Gillberg,potatis

Kupningen är viktig för att undvika att potatisen kommer i kontakt med solljus och blir grön och oätlig. Då man kupar för man upp jord runt blasten så att endast de översta bladen syns.

Vid täckodling är kupning ett arbetsmoment som faller bort nästan helt.

Störst skörd gav no dig-metoden

En del potatissorter blommar, som är ett tecken på att man kan skörda. Man kan också se att blasten vissnar lite då potatisen är klar.

Vet man vilken sort man har finns också information om hur många veckor mognaden normalt tar. Man kan även känna lite med fingrarna ner i jorden och ta upp några små knölar till midsommarbordet.

Resultatet i vårt test var intressant. Dels för att den vinnande odlingsmetoden inte är den man kanske tror, men dels också för att metoden innebär mindre jobb än mer traditionella metoder.

Överlägset mest potatis fick vi alltså i no dig-odlingen. Minst skörd gav täckodlingen.

En intressant upptäckt var att vi i sand/biokol odlingen fick ett stort antal potatisar, men av mycket varierande storlekar - allt från rekordstora till pyttesmå potatisar.

Hade vi tillfört mer näring mot slutet hade denna metod kanske vunnit.

Potatisar.
Potatisar. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis

Parkera jordfräsen och låt naturen göra jobbet

Så varför stör vi jordens eget förbättringsarbete om resultatet blir bättre om vi inte rör marken?

I jordbruket har man traditionellt alltid plöjt odlingsytan för att vända ner växtdelar som ger näring till jorden, men detta verkar detta vara ett helt onödigt arbete.

Pröva no dig-metoden i vår och jämför resultatet. Kanske jorden kommer att tacka dig genom att ge stor skörd. Det gjorde den åtminstone i vårt test.

Parkera alltså jordfräsen och låt naturen göra jobbet under jorden medan du tillför näring och kompost ovanifrån – så maximerar du potatisskörden!

Trädgård