Hoppa till huvudinnehåll

Tiotals fler läkare och vårdare behövs i Österbotten – vikarierna fick jobb tack vare corona

En patient ligger på en säng i en operationssal. Runtom står vårdpersonal.
Gemensamt för de tre sjukvårdsdistrikten i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten är att de alla behöver fler vikarier. Arkivbild. En patient ligger på en säng i en operationssal. Runtom står vårdpersonal. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Helsingfors universitets centralsjukhus,sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),hälsovård,Hälso- och sjukvårdsfack,sjukvård,specialsjukvård,Meilahti hospital area,operation,operationssalar,läkare,specialläkare,kirurger

Coronapandemin har ätit upp vikarieresurserna på hälsovårdscentralerna. De som tidigare fungerat som vikarier har fått arbetsuppgifter som att ta coronatester, smittspåra och vaccinera.

Bristen på vårdpersonal varierar inom de österbottniska kommunerna. Inom till exempel vårdsamkommunen Soite i Mellersta Österbotten skulle man genast kunna anställa 20-30 läkare, om lämpliga sådana bara fanns tillgängliga. Det säger Lotta Seppinen, tf verksamhetsområdeschef för hälso- och sjukvården inom Soite.

- Det finns förstås områden där situationen är bra, men inom till exempel primärvården kunde vi anställa läkare genast. Vi har också kronisk brist på läkare inom psykiatrin, neurologin och gynekologin samt också brist på talterapeuter, säger Seppinen.

Soite har också behov av fler sjukskötare och närvårdare till olika enheter inom organisationen.

en vårdare håller en klient i handen.
Soite behöver inte bara fler läkare utan också sjukskötare och närvårdare till olika enheter. Arkivbild. en vårdare håller en klient i handen. Bild: Mostphotos / Arne Trautmann äldre,äldreomsorg,ålderdomshem,äldreservice,vårdare,anhöriga

Inom Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt är läkarbristen störst inom psykiatrin men också inom allmän medicin, lungsjukdomar och anestesiologi.

Enligt ledande överläkare Kirsi Juvila i Södra Österbotten har de ändå långt kunnat fylla tjänsterna inom de stora specialområdena, det är till mindre specialområden som de inte fått läkare.

Inför sommaren ser läget bra ut vad gäller läkare, men det finns inte mycket spelrum.

Vikarier behövs hela tiden

Förutom att coronapandemin fört med sig mer arbete har den också ätit upp hälsovårdens vikarieresurser. De som i vanliga fall fungerat som vikarier har nu fått jobb inom bland annat coronatestning, smittspårning och vaccinering.

Precis som inom de två andra sjukvårdsdistrikten behövs vikarier hela tiden på Vasa centralsjukhus. Däremot har sjukhuset en bra situation vad gäller vårdare för tillfället och man har också lyckats hitta sommarvikarier. Det berättar chefsöverskötare Arja Tuomaala.

- Vi tar kontinuerligt coronatester i till exempel hamnen och under påsken tog vi tester på järnvägsstationen, samtidigt har vi haft turen att det inte varit någon rusning på sjukhuset. Vi har klarat oss förhållandevis bra så här långt, säger Tuomaala.

Kvinna med allvarligt ansiktsuttryck tittar in i kameran.
Vasa centralsjukhus har en bra situation vad gäller vårdare just nu, berättar Arja Tuomaala. Arkivbild. Kvinna med allvarligt ansiktsuttryck tittar in i kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,arja tuomaala

Resrestriktionerna har inneburit en överraskande lättnad för vårdarsituationen. Då resandet har minskat har också antalet som sökt sig utomlands för jobb minskat.

- Många vårdare åker till Sverige och Norge för längre vikariat, men nu har de vårdarna sökt jobb hos oss i stället. Det här har vi sett ända sedan corona bröt ut och det har lugnat läget, säger Tuomaala.

Konstant rekrytering

Det har länge varit brist på sjukskötare på Seinäjoki centralsjukhus, berättar Kaija-Riitta Suonsyrjä som är förvaltningsöverskötare. Sjukhuset har ett eget vikariesystem som ger en viss lättnad, men nya arbetare är svåra att hitta.

- Vi får sökande, men lediga resurser finns det just inte alls på marknaden, säger Suonsyrjä.

Hon skulle gärna se att fler sjukskötare, röntgenskötare och laboratorieskötare lämnade in ansökan.

- Vi har status som ett jourhavande sjukhus och det innebär att vi har enheter som har jour 24/7. Det betyder att vi pratar om treskiftsarbete vilket i sin tur innebär en stor mängd anställda. Bara inom allt som hör till akuten har vi närmare 300 anställda, säger Suonsyrjä.

En vårdare går i korridoren på ett äldreboende.
Det har länge varit brist på sjukskötare på Seinäjoki centralsjukhus. Arkivbild En vårdare går i korridoren på ett äldreboende. Bild: Amanda Vikman/Yle personal,arbetare,vårdare,äldreomsorg,ålderdomshem,närvårdare,åldringsvård

Rekrytering pågår konstant.

- Varje dag funderar vi på hur vi ska locka fler anställda. Det är många saker som påverkar, som till exempel hela områdets dragningskraft, säger Suonsyrjä.


Artikeln baserar sig på Pohjalaismaakunnissa olisi tarvetta kymmenille lääkäreille ja hoitajille – korona on työllistänyt sijaisia muihin töihin skriven av Riikka Oosi. Översättning till svenska och bearbetning av Sofi Nordmyr.

Läs också