Hoppa till huvudinnehåll

Har det äntligen blivit dags för mera fritid? Fyra saker du behöver veta om förkortade arbetsveckor

Man och kvinna vid datorer.
Är kontorsarbetare de stora vinnarna i välmåenderacet om en kortare arbetsvecka blir vanligare? Man och kvinna vid datorer. Bild: SeventyFour Images / Alamy/All Over Press kontorsarbete

Fördelarna med kortare arbetsveckor är lockande men en arbetstidsrevolution är inte så enkel att genomföra. I dagsläget kan inte alla branscher förkorta arbetsveckorna och kostnaderna är avskräckande för dem som sitter på pengarna.

För två veckor sedan meddelade Spanien att landet kommer att genomföra ett omfattande försök med fyra dagars arbetsveckor. Försöket ska kosta 50 miljoner euro och enligt vänsterpolitikern Héctor Tejero kan hundratals företag och tusentals arbetstagare delta. Detaljerna ska spikas under våren.

Initiativet kommer från Tejeros partikamrat, Más País-partiets ordförande Iñigo Errejon. Han är statsvetare och övertygad om att spanjorerna kan höja sin produktivitet rejält.

Försöket stötte tidigt på kritik. Att sätta 50 miljoner på att låta folk arbeta mindre mitt i den ekonomiska osäkerhet coronapandemin gett upphov till – dessutom efter att just Spanien fått en liknande summa av EU:s stödfond i coronans kölvatten – har fått många att se, om inte rött, åtminstone mörkrosa.

Men de fördelar Errejon och Más País hoppas på är läckra. Dels vill man öka produktiviteten. Spanjorerna jobbar mer än européer i medeltal, men är mindre produktiva. Iñigo Errejon tror därför på ökad produktivitet som ska leda landet ur sin ekonomiska kris.

En man i grå kostym står i en talarstol.
Iñigo Errejon är ordförande och grundare av Más País. En man i grå kostym står i en talarstol. Bild: EPA-EFE/All Over Press Íñigo Errejón,Más País

En annan av effekterna man hoppas på är ökad sysselsättning. Arbetslösheten är hög i Spanien, över 16 procent i slutet av förra året, och för unga är siffran uppemot 40 procent i vissa områden. Tanken är att flera ska kunna sysselsättas i och med kortare arbetsveckor.

Om det spanska försöket lyckas kan det innebära början på en stor omställning i västvärldens arbetskultur. Det finns ändå många hinder på vägen.

Här är fyra saker som är viktiga att fundera på gällande kortare arbetsveckor.

1. Fantastiska fördelar

Det är huvudsakligen två modeller som lyfts fram då man i dag talar om förkortade arbetsveckor.

Den ena är det som Spanien nu ska testköra: fyra dagars arbetsveckor (med 8 timmar per dag). Det här skulle ge en 32 timmars vecka och ett förlängt veckoslut.

Den andra är sex timmars arbetsdag (men fem dagar), vilket innebär en 30 timmars arbetsvecka. Vill man dra det till sin spets kan man göra som statsminister Sanna Marin, som hösten innan hon blev statsminister talade för en fyradagars arbetsvecka à sex timmar per dag.

Modellerna har testats, och används i vissa fall än idag, av flera finländska och även finlandssvenska företag, bland annat KWH Pipe i Österbotten..

En femdagarsvecka av sextimmarsdagar har testats bland annat på äldreboenden i Sverige för fem år sedan, av otaliga företag genom åren och i ett stort försök med såväl företag som kommuner på 90-talet i Finland.

Fyradagarsveckan av åttatimmarsdagar har testats av många företag i flera länder genom åren. Ett av försöken utfördes 2019 av Microsoft i Japan.

Försöket gav chockerande resultat: trots att kontoret bara var öppet fyra dagar i veckan ökade produktiviteten med 40 procent. Samtidigt sjönk kostnaderna för el och papper, och frånvaron minskade med en fjärdedel.

93 procent sade att de gillade det.

Liknande resultat fick ett äldreboende i Skåne som testade sextimmarsskift 2017. Personalen mådde bättre och lyckades överraska genom att arrangera 85 procent fler aktiviteter för sina klienter. Och mönstret upprepas allt som oftast då arbetsplatser testar dessa sätt att jobba.

Resultat från dussintals försök visar alltså att kortare arbetstid kan ge följande:

  • ökad produktivitet på grund av färre pauser och mer koncentrerat behov av flow
  • mer fritid och tid för nära och kära eller hobbyer
  • mer vila vilket leder till större välmående vilket leder till färre sjukledigheter

Låter prima, eller hur? Alla vinner?

2. Besvärliga nackdelar

För att förstå varför det inte nödvändigtvis är den perfekta idén räcker det att kolla på varför det svenska äldreboendet idag inte har sex timmars dagar.

Då personalen jobbade bara sextimmarsskift behövdes mer personal. Mer personal innebär högre kostnader. Arbetsgivare ogillar kostnader.

Det största argumentet mot kortare arbetsveckor eller -dagar är kostnadsargumentet, och främst gällande lönekostnader. Ska jag faktiskt betala samma lön åt Johanna trots att hon jobbar flera timmar mindre? Och hur vettigt är det att förkorta arbetsveckorna inom serviceyrken, där det är öppettider som styr, inte produktion?

Många är oroliga för att en rörelse för kortare arbetsveckor leder till en ny klassindelning, en med dem som får jobba korta veckor, och en med dem som måste jobba minst lika mycket som i dag.

Karen Foster, universitetslektor vid Dalhousie University i Nova Scotia i Kanada, säger att en kortare arbetsvecka i dagsläget inte är möjlig för alla.

- På arbetsplatser där du kontrollerar din produktivitet är jobb som du kan förkorta arbetsveckorna för. Hit hör kontorsjobb, men också en del industri, säger Foster.

- En bransch där det är svårare är handeln. Expediterna kan inte öka sin produktivitet för de kan inte kontrollera hur många kunder de har.

Henkilö ostoksilla ruokakaupassa.
I butiker skulle det vara svårt att motivera en kortare arbetsvecka eftersom det skulle kosta pengar, även om kortare arbetstid ger gladare människor. Henkilö ostoksilla ruokakaupassa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Grankulla,handel,livsmedelsbutik,livsmedelsaffärer,livsmedelsindustri,livsmedelsbranschen,mat,dagligvaruhandel,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,dagligvaror,Kund,kundservice,Servicefacket (PAM),ekonomi,ekonomisk tillväxt,kundvagnar,resultat,konjunkturväxlingar,mångkulturalism,flerkulturalism,Köpkraft,budgetar,invandrare,Invandring till Finland,arbetskraftsinvandring,invandrarbakgrund,ansiktsmasker,andningsskydd,mångfald,undantagssituationer,undantagslagar,undantagstillstånd,Livsmedelsaffär,begränsningar,Samhälleliga restriktioner,regionala begränsningar

Servicebranschen är utsatt i den här frågan. Företag i servicebranschen kan inte förväntas anställa mer människor eftersom produktiviteten inte nödvändigtvis ökar. Enligt Foster är vi långt från en värld där det här inte har betydelse.

Då blir det en fråga om lönen. Företag skulle säkert gärna vara beredda att betala mindre lön för mindre jobb. Inom handeln eller restaurangbranschen, där produktiviteten är svår att förbättra utan nya verktyg, och som avlönar många med timbaserad lön, är det ju redan så att du får betalt för hur mycket du jobbar.

På månadsavlönade kontorsjobb, och till och med en del fabriker, där din produktion är avgörande och du eller din grupp själva kan öka produktiviteten, är beställningen att få samma lön för kortare arbetstid.

Förespråkare menar att det betalar sig tillbaka i och med färre sjukdagar och högre produktivitet.

Men även här finns det klagomål. Många är rädda för att de ska bli stressade om de måste jobba lika mycket per vecka som nu på upp till tio timmar kortare tid. Att gå ner i lön är inte ett alternativ för många.

Då det går ekonomiskt dåligt har samhället inte råd, och då det går bra så behöver man inte förkorta arbetstiden

Enligt Karen Foster är idealet att arbetsbördan per timme inte ökar. Hon påpekar att forskningen visar att de flesta kan göra sitt jobb på kortare tid. Det gäller inte alla och dessutom krävs en hel del, ofta dyr, omstrukturering för att få jobbet att gå ihop.

Kärnan är att det kostar och det har vi inte råd med, är kritikernas budskap.

- Enligt vissa är det aldrig rätt tidpunkt att förkorta arbetsveckan, säger universitetslektor Timo Anttila vid Jyväskylä universitet, forskaren som ledde de finska försöken på 90-talet.

- Då det går ekonomiskt dåligt har samhället inte råd, och då det går bra så behöver man inte förkorta arbetstiden.

För att förstå vad Anttila menar med "behöva" måste vi se på det mänskligaste argumentet i debatten.

3. Fler får jobba?

De finska försöken i mitten av 90-talet motiverades på samma sätt som det spanska försöket som presenterades i mars.

Den djupa ekonomiska svackan som brukar kallas "laman" ledde till att mängder av finländare var arbetslösa, och man ville pröva om man kunde dela upp arbetet så att flera kunde få en inkomst.

Sysselsättningen skulle alltså förbättras genom solidaritet. Samma idé florerar nu i Spanien.

De finska försöken på 90-talet ebbade ut efter några år, och vare sig de privata eller offentliga deltagarna ville på en permanent basis övergå till kortare veckor. Men de kan snabbt göra en comeback om det blir kärvare ekonomiska tider.

- Om en lama skulle slå till nu så skulle idén om att fördela arbetet i samhället bli populär igen, det brukar gå så, säger Anttila.

Ett annat argument för en ny fördelning av arbetet är att automatiseringen hotar den globala arbetsmarknaden. Då artificiell intelligens och robotar kan ta över allt fler uppgifter i samhället, kan en miljon arbetsplatser bara i Finland försvinna det kommande årtiondet.

Dammsugaren skulle spara hemmafruars tid men blev bara ett nytt vapen i arsenalen som höjde förväntningarna

Karen Foster tror ändå inte att automatiseringen kommer spela en alltför stor roll i den här frågan.

- Jag är skeptisk till automatiseringsargumentet. Dels är automatiseringen inte en framtidsfråga utan den pågår redan, säger Foster.

Hon tror inte heller antalet jobb kommer minska. Tidigare teknologiska genombrott har inte heller lett till den minskning av arbetsbördan som utlovats.

- Se på dammsugaren, säger hon. Den skulle spara hemmafruars tid men blev bara ett nytt vapen i arsenalen som höjde förväntningarna – den sparar ingen tid alls.

Det är något som också författaren Yuval Harari poängterat: e-posten, bilen och självaste jordbruket skulle betyda mindre jobb, men de ledde bara till mer arbete.

Enligt en del forskning kan våra jägare-samlar-förfäder ha jobbat så lite som femton timmar i veckan. Och det var också vad en av tidernas främsta ekonomer drömde om.

4. År 2030 "ska vi ha" 15 timmars arbetsveckor

Kortare arbetsveckor är inget nytt. Att vi idag utgår från en 40 timmars vecka är ju en produkt av arbetarrörelsen vid förrförra sekelskiftet. Och drömmen om ännu kortare veckor levde vidare efter en väldig produktivitetsboom på 1920-talet.

1930 förutspådde den ikoniska ekonomen John Maynard Keynes att hans barnbarn skulle komma att jobba bara 15 timmar varje vecka. Teknologin skulle nämligen göra oss så produktiva att vi år 2030 inte skulle behöva jobba mer än det.

Keynes tänkte sig dessutom att våra löner skulle vara högre. Det är de också men kostnaderna är mångdubbelt större. Köpkraften per euro har minskat rejält på 90 år.

Svartvitt foto på mustaschprydd man.
John Maynard Keynes. Svartvitt foto på mustaschprydd man. Bild: ullstein bild - ullstein bild/ All Over Press John Maynard Keynes

Vår produktivitet har däremot mångdubblats och sedan mångdubblats igen, men ändå jobbar vi ännu i medeltal 39 timmar i veckan. Normen är fortsatt en 40-timmars vecka minus pauser.

En orsak till det här är att de rika har blivit rikare – vd-lönerna i USA har enligt en undersökning stigit med närmare 1000 procent sedan 1978, medan lönerna i medeltal har stigit med drygt 10 procent.

En annan orsak är att vi inte klarar av att kasta av oss oket av vårt förflutna, säger Karen Foster.

- Den normala människan jobbar 9 till 5, fem dagar i veckan. Men de begränsade bevis forskningen gett visar att det är ytterst sannolikt att folk kommer att göra lika mycket jobb på kortare tid, säger Foster.

Den som jobbar visar i vårt nuvarande samhälle på så sätt sitt värde. De som inte jobbar är latmaskar, bortskämda eller en kombination av bägge.

"Det är den protestantiska etiken driven till sin yttersta spets", som forskaren Mario Pansera vid universitetet i Vigo skrev i en artikel i slutet av mars.

Fabriksinställningen är att arbete i sig självt är nödvändigt för att leva ett rikt liv. Ironin ligger i att det kan vara bra med kortare arbetstid under vissa omständigheter.

Externa källor: BBC, The Guardian, Forbes, The Conversation

Läs också