Hoppa till huvudinnehåll

Norrena & Frantz: "Släktingen är pandemiförnekare och antisemit, men säger jag ifrån är det jag som skapar dålig stämning"

Man skriker och pekar finger, kvinna vänder bort blicken och ser frustrerad ut
Vaccin, 5G, konspirationer ... snart kommer han väl till antisemitismen som vanligt ... Man skriker och pekar finger, kvinna vänder bort blicken och ser frustrerad ut Bild: Aleksandr Davydov man,kvinna,Konflikt,gräl

Det var en svavelosande brevskörd som väntade Relationspodden denna gång, då vi efterlyst publikens berättelser om släktfejder och familjegroll.

Jobbiga släktingar tycks det finnas gott om. Personer som skapar stor dramatik runt petitesser, kritiserar och sprider dålig stämning.

Likaså finns de som beter sig buffligt, förväntar sig uppassning och hjälp utan att ge någonting tillbaka.

En del av er skriver att ni helt enkelt gett upp då det gäller somliga släktingar, för det kommer nog aldrig att gå att bli sams igen.

Samtidigt är det ledsamt att läsa en del yngre lyssnares brev. Ni som inte haft något med dispyterna att göra och saknar era släktingar.

Eva Frantz och Hannah Norrena
Eva Frantz och Hannah Norrena Eva Frantz och Hannah Norrena Bild: Ilmari Fabritius Norrena & Frantz,Hannah Norrena,Eva Frantz

Kanske pandemin kan bli ett gyllene tillfälle för alla och en var att omvärdera sin släkt och hur man umgås?

Kanske det kunde vara dags att göra ett nytt försök att begrava stridsyxan, eller i alla fall sträcka ut en hand mot de släktingar man saknar?

Eller att säga: "Hörni, kanske det är någon annans tur att fixa påskmiddagen nästa år?"

Det här och mycket mera funderar vi på i veckans avsnitt av Relationspodden Norrena & Frantz. Nedan publicerar vi några av de brev vi fick in.

Möter jag min förälder i matbutiken behandlar jag hen som luft

Jag och mina syskon är så i strid med vår ena förälder att vi inte har någon kontakt alls sedan många år tillbaka.

Möts vi i butiken behandlar vi varandra som luft och vi vet ingenting om varandras liv i dag.

Visst känns det hemskt att det är så här uselt med ens egna blodsband, men ibland behöver man helt enkelt vidta drastiska åtgärder för att orka leva vidare.

Närhelvetetbrakatlöst29

Släktingarna använder mig som uppassare

Blir tokig på män (ibland även kvinnor) som sitter som bildstoder och väntar på uppassning.

Först ska jag handla, laga maten, duka. Sedan blir även disken min. Ingen erbjuder sig ens att hjälpa till.

“Vi ses väl hos er som vanligt” är en stående kommentar. Så jag tycker att pandemi i detta fall varit skönt.

Anna 63

Kvinna om man omfamnar varandra, kvinnan ser sorgsen ut, mannen har ryggen mot kameran
Saknar den tjocka glada släkten Kvinna om man omfamnar varandra, kvinnan ser sorgsen ut, mannen har ryggen mot kameran Bild: Voy kvinna,man,sorg,Kram

Jag har dragits med i en löjlig strid och saknar min släkt

Ena stunden var vi en glad släkt, sedan fick jag höra att nu är vi inte på god fot med släkten.

Det känns konstigt. Min familj säger att jag ska vara glad för att jag inte är inblandad, men jag känner ingenting för det här löjliga grälet.

Jag vill bara att allt återgår till det normala så att jag får träffa min släkt som jag älskar så mycket. Jag sörjer den brutna kontakten.

Vi vs släkten, 22

Vill undvika groll, men släktingen har blivit antisemit och pandemiförnekare

Jag försöker stoppa groll i tid, men nu har en släkting börjat sprida desinformation och konspirationer och det blir bara värre och värre.

Det är pandemiförnekelse, Bill Gates, 5G, vaccinationsskräck och antisemitism om vartannat.

Det är jättejobbigt att se hur personen glider allt längre bort från verkligheten, jag blir inte bara irriterad utan också orolig för hen.

Och när topplocket flyger av blir jag ju själv problemet, den som skapar dålig stämning

Samtidigt har jag ett ansvar att vara tydlig med mina moraliska gränser, t.ex. tolererar jag ju inte antisemitism.

Tryckkokaren 45

De sade upp bekantskapen med mig för att de inte gillade min mans åsikter

Jag var god vän med ett par släktingar, men dessa två blev uppenbarligen uppretade på min make pga. att de inte delade hans åsikter.

Där gick jag miste om ett par gamla vänner, eftersom makens åsikter tydligen stämplade mig också...

Ensam 73 år

Bister äldre dam och skrattande gubbe i soffa
Det är vårt hus det här, tro inte annat. Bister äldre dam och skrattande gubbe i soffa Bild: 2015 Scott Griessel/Creatista äldre,tant,farbror,sträng

Kampen om huset gjorde syskonen till livslånga fiender

Det blev bråk när en i syskonskaran gick bort. Kvar blev en äldre partner i ett gammalt hus och de hade kommit överens att hen får bo där så länge hen klarar sig på egen hand.

En yngre släkting med partner hade blivit lovade huset därefter, men de försökte få den äldre att flytta ut i förtid.

Syskonskaran delades itu pga. olika åsikter i den här frågan.

I dag har den äldre gått bort och de yngre flyttat in, men fortfarande finns det personer som inte talar med varandra på grund av grälet om huset.

K 65

Min fina moster

Min mamma har en syster som bor i stan men har sin mammas gamla hus som sommarstuga.

Hon har alltid krävt att vi skall ställa upp som gratis gårdskarlar, byggmästare och skogsarbetare för att hålla huset och gården i skick, tills hon - fina damen från storstan - kommer på besök.

Hon menar att hon är finare än vi andra, släkt med ansedda kulturpersoner, men det är vi väl rimligtvis alla i så fall?

Som tack för hjälpen har det blivit hot, beskyllningar, påhopp och kränkningar av alla slag.

Bekantskapen är uppsagd och människan kommer lyckligtvis inte mera till sommarstugan.

Fejden har varit av det slaget att blodtrycket stiger när jag tänker på henne. Någon försoning är inte i sikte.

Jag 50 år

Arg äldre man, trött liten flicka, ilsken yngre kvinna och man
Och ni kallar er vuxna ... Arg äldre man, trött liten flicka, ilsken yngre kvinna och man Bild: VOLODYMYR MELNYK familj,gräl,släktfejder

Jag var bara tonåring, men drogs in i släktens penningtjafs

Jag har vuxit upp i en släkt som trasats sönder av gräl om pengar.

Som barn tänkte jag alltid att konflikten inte berör mig, men i tonåren beslöt några släktingar att blanda in mig.

Jag var nära att bli offentligt förödmjukad. Det var en annan släkting som räddade mig i sista stund. Det är jag evigt tacksam för.

Att vuxna ska hålla på och tjafsa om pengar är en sak, men när de låter det gå ut över barn som inte har något med saken att göra kan jag inte förstå eller förlåta.

Räddad i sista stund, 32

Trivs bättre med flickvännens släktingar

Jag har en mycket liten släkt och jag har ingenting emot att hålla mig borta från dem heller.

När vi samlas hinner vi knappt sätta oss vid matbordet innan elakheter och kommentarerna börjar hagla. Alla ilsknar till slut.

Vi är helt enkelt inte gjorda för varandra.

Jag firar gärna högtider med min flickväns familj, de respekterar varandra.

EA, 32

Blond medelålderskvinna i profil vid fönster, ser sorgsen ut
Kunde jag ha gjort något annorlunda? Blond medelålderskvinna i profil vid fönster, ser sorgsen ut Bild: Aleksandr Davydov kvinna,äldre,sorg,Vemod,ensamhet

Svägerskan som förstörde en hel familj

Allt var frid och fröjd. Våra barn fick känna att de var viktiga i sin farmors och farfars liv. Jag hade roligt med min svärmor. Vi shoppade, reste, pratade och drack vin på stugan halva nätterna.

Så hittade min svåger sin nuvarande fru och allt förändrades.

Vi försökte hålla kvar familjekänslan. Gav dem våra babykläder, leksaker, vagnar etc. Vi försökte umgås, bjöd hem dem till oss. Vi ville ju att kusinerna skulle få umgås.

Men svägerskan började ljuga om mig, att jag sagt olika elakheter, kallat henne dålig mamma osv.

Umgicks vi tog svägerskan över hela rummet. Allt handlade om henne och hennes barn. Hon t.o.m. sa att hennes barn betyder allt för mina svärföräldrar och mina inget.

Till sist förklarade jag i ett brev hur allt kändes från min synvinkel.
Jag fick ett kort svar. En mening där hon bad mig sluta kontakta henne.

Mina svärföräldrar ordnar inga påskmiddagar, julfiranden, fars- eller morsdagskaffen längre. De vågar inte säga ifrån till min svägerska.

Min man och hans bror har ansträngd kontakt per telefon några gånger per år.

Jag är bara innerligt ledsen för att det blev som det blev. Och ja, jag har rannsakat mig själv.

Jag är säkert inte felfri men jag har vänt mig avig för att få det att lyckas.

Sorgligt 52

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP