Hoppa till huvudinnehåll

Coronaepidemin gör livet extra svårt för bostadslösa: "Allt man gör för dem är nödlösningar"

En madrass i hörnet av ett rum.
Härbärgen, offentliga toaletter eller trappuppgångar kan fungera som inkvartering för bostadslösa. En madrass i hörnet av ett rum. Bild: Johanna Talasterä / Yle madrasser,säng

Under coronaepidemin har läget varit svårt för de bostadslösa i Finland. När kommunala tjänster och byggnader under dagtid har stängts har det varit svårare än tidigare för bostadslösa att hitta tillfällig inkvartering.

Enligt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) fanns det i slutet av fjolåret 4 341 bostadslösa personer i Finland.

Personer som inkvarterar sig utomhus, i trappuppgångar eller i skyddshärbärgen har ökat.

Jussi Lehtonen, chef för boendeservicen vid föreningen för bostadslösa (Vailla vakinaista asuntoa RY) konstaterar att det har varit ett väldigt hårt år för bostadslösa i Finland.

– Varje kväll måste många fundera på om de ska ta sig till ett nödboende, till en kompis eller om de ska sova i en allmän toalett.

Närbild på Jussi Lehtonen.
Jussi Lehtonen vid föreningen för bostadslösa tror att begränsningarna i rörelsefriheten på kort sikt kan förbättra situationen för bostadslösa. Närbild på Jussi Lehtonen. Bild: YLE/Christoffer Gröhn Helsingfors,jussi lehtonen

Allt fler bostadslösa har ingenstans att ta vägen

I nuläget vet man väldigt lite om hur många som faktiskt förlorat sin bostad under det gångna året. Enligt de senaste siffrorna har antalet bostadslösa inte ökat i Finland.

De flesta har också någon plats att gå till, men speciellt i huvudstadsregionen har den grupp bostadslösa som är beroende av kommunala tjänster och byggnader, och inte har något fast ställe att gå till ökat.

– Helsingfors stad har varit tvungen att ordna hundratals flera nödboenden och övernattningsplatser än tidigare, även om mängden bostadslösa inte ökat, förklarar Lehtonen.

Den här gruppen har blivit mer synlig i stadsbilden i Helsingfors och har samtidigt, enligt Lehtonen, blivit mera isolerad från samhället. Det här kan i sin tur ha långtgående psykiska följder för dem.

En hemlös man ligger och sover på en mur.
En hemlös man ligger och sover på en mur. bostadslöshet,hemlösa,fattigdom,utstötta,Marginalisering,sociala problem,ensamhet,utsatthet,vila,ligga,sova

Alla nuvarande lösningar är nödlösningar

Hittills har det i Helsingfors funnits plats för alla bostadslösa, men det löser bara problemet med en plats att sova. De som behöver en plats kan komma till nödboende eller övernattningsplatser till natten, men måste gå ut igen på morgonen.

Lehtonen förklarar att det bara täcker de yttersta behoven – man kan sova, äta och kanske tvätta sig på platserna, men sällan mer än så.

– Det är ju inget mänskligt liv. Det är inte tillräckligt att man bara garanterar att folk inte dör ute i kylan.

Lehtonen poängterar att det inte bara är på nätterna som bostadslösa behöver någonstans att vara – de resterande timmarna av dygnet är ganska många och under coronaepidemin har många allmänna platser där bostadslösa kunnat tillbringa tid, som till exempel bibliotek, varit stängda i långa perioder.

– Den mängd av bostadslösa som inte har någon fast plats att vara på har blivit för stor. Allt man gör för dem är nödlösningar. Skulle man ha tagit itu med en ordentlig lösning för fem eller sex år sedan, skulle mängden folk på gatorna ha varit under hundra. Nu är det över 400.

Rörelsebegränsningarna kunde ha varit positiva, men bara på kort sikt

Regeringens förslag om begränsningar i rörelsefriheten blev en kort historia, men innan riksdagen gav förslaget tummen ner konstaterade Lehtonen att rörelsebegränsningar på kort sikt kunde förbättra situationen för en del bostadslösa i huvudstadsregionen.

Kommunen skulle ha erbjudit tillfällig boplats för alla bostadslösa och gett dem en plats att vila ut ordentligt och stanna hela dagen.

En längre period med rörelsebegränsning skulle antagligen ändå ha varit problematisk, enligt Lehtonen.

Läs också