Hoppa till huvudinnehåll

Trycket mot vinter-OS i Peking ökar – 180 organisationer kräver bojkott av "folkmords-OS"

Tibetaner i exil i Indien protesterade nyligen mot vad de kallar för folkmords-OS i Peking nästa vinter.
Tibetaner i exil i Indien protesterade nyligen mot vad de kallar för folkmords-OS i Peking nästa vinter. Tibetaner i exil i Indien protesterade nyligen mot vad de kallar för folkmords-OS i Peking nästa vinter. Bild: EPA-EFE/SANJAY BAID Vinter-OS i Peking 2022,Kina

Flera länder i väst, bland dem USA, Kanada och Australien överväger att bojkotta vinter-OS i Peking nästa år, på grund av folkmordet på muslimska uigurer samt Kinas försök att försvaga demokratin i Hongkong och Taiwan.

Bojkottspekulationerna utlöstes av att 180 medborgarorganisationer undertecknade ett gemensamt uttalande med krav på bojkott av de olympiska vinterspelen i Peking som inleds om mindre än ett år, den 4 februari 2022.

Det är främst medborgarorganisationer som representerar förtryckta uigurer, tibetaner och Hongkongbor som kräver en bojkott.

De hänvisar till vad de ser som folkmordet på muslimska uigurer i provinsen Xinjiang och uppmanar omvärlden att bojkotta vinter-OS, "för att spelen inte kan användas för att uppmuntra Kinas motbjudande människorättsbrott och förtryck av dissidenter."

Det är olyckligt att historien upprepar det som hände för 82 år sedan i och med nazisternas OS år 1936

Organisationerna understryker att över en miljon uigurer har tvingats i så kallade "omskolningsläger" där de utsätts för brutala människorättsbrott, straffarbete och tvångsindoktrinering. Kvinnliga uigurer vittnar samtidigt om påtvingade steriliseringar och våldtäkter medan de hålls fängslade i dessa läger.

En av de 180 organisationerna, Uigurernas världskongress, kallar därför OS i Peking för "folkmords-OS."

Andra organisationer pekar också på Kinas pågående försök att krossa demokratin och självstyret i Hongkong samt Kinas aggressiva hållning mot Taiwan och andra länder vid Sydkinesiska sjön som är invecklade i gränskonflikter med Kina.

Exilgruppen Studenter för ett fritt Tibet jämför vinter-OS i Peking med sommarspelen i Berlin och Nazityskland år 1936.

- Det är olyckligt att historien upprepar det som hände för 82 år sedan i och med nazisternas OS år 1936. OS i Berlin bidrog till att rättfärdiga folkmordet på judar och förstärkte nazistyret, säger den tibetanska aktivisten Dorjee Tseten.

OS-kritikerna kräver därför att vinter-OS flyttas till ett annat land och en annan stad, trots att ingen har anmält sitt intresse med så kort varsel.

180 medborgarorganisationer kräver en bojkott av vinter-OS i Peking år 2022.
180 medborgarorganisationer kräver en bojkott av vinter-OS i Peking år 2022. 180 medborgarorganisationer kräver en bojkott av vinter-OS i Peking år 2022. Bild: EPA-EFE/WU HONG Kina,Vinter-OS i Peking 2022

Bojkotter leder ingen vart

Internationella olympiska kommitténs viceordförande Dick Pound avvisar bojkottkraven med att "det inte skulle ha någon som helst inverkan."

- Spelen är inte Kinas spel utan spelen tillhör IOK. Beslutet att ge Kina värdskapet innebär inte ett godkännande av regeringens linje, försäkrar IOK:s långvarigaste medlem som försvarar beslutet att ge Kina både sommar-OS år 2008 och vinter-OS år 2022.

- Var skulle man kunna fira de olympiska spelen med en sådan kritisk attityd, undrade Pound.

Kina har för sin del konsekvent avvisat all kritik mot behandlingen av uigurer och tibetaner. Utrikesminister Wang Yi har till och med beskrivit behandlingen av landets minoritetsgrupper som "ett lysande exempel på hur mänskliga rättigheter i Kina har framskridit."

Internationella olympiska kommitténs viceordförande Dick Pound avvisar kritiken mot de olympiska vinterspelen i Peking.
IOK:s viceordförande Dick Pound avvisar kritiken mot de olympiska vinterspelen i Peking. Internationella olympiska kommitténs viceordförande Dick Pound avvisar kritiken mot de olympiska vinterspelen i Peking. Internationella olympiska kommittén (IOK),Dick Pound

USA och Kanada överväger OS-bojkott

Rykten om en förestående bojkott förstärktes i början av april då det amerikanska utrikesministeriets talesman Ned Price bekräftade att USA har rådfrågat nära bundsförvanter om behovet och viljan att organisera en bojkott.

- Det är något som vi säkert diskuterar med våra allierade. En samordnad aktion ligger inte bara i vårt eget intresse utan också i bundsförvanternas intresse. Det här är något som finns på agendan både nu och i framtiden, konstaterade Price.

Bara några timmar senare togs uttalandet tillbaka då utrikesministeriet konstaterade att "vi inte har diskuterat och diskuterar inte som bäst en koordinerad bojkott."

Faktum är i alla fall att flera länder redan har fattat beslut som kan ses som bojkottförberedelser. Till exempel parlamenten i Nederländerna och Kanada har fördömt behandlingen av uigurer som folkmord.

I Kanada röstade 166 ledamöter i underhuset för och ingen emot ett förslag där man uppmanar IOK att frånta Kina värdskapet för vinter-OS.

Det enhälliga fördömandet i Kanada föregicks av en kollaps i relationerna med Kina. Det var ett resultat av att Huawei-direktören Meng Wanchou greps på begäran av USA, som krävde att hon skulle utlämnas.

Kina hämnades gripandet genom att själv gripa två kanadensiska medborgare som har ställts inför rätta för spionage, trots att inga detaljerade åtal ännu har lagts fram.

Australien, Storbritannien lämnar dörren öppen

I Australien gick ett liknande bojkottförslag inte igenom då en majoritet av den konservativa regeringens ledamöter lät bli att rösta för förslaget, antagligen av rädsla för att de urusla relationerna med Kina urartar ytterligare.

Omröstningen i Australien kan också förklaras med att Brisbane betraktas som favorit för sommarspelen år 2032, och att den konservativa regeringen inte vill skada stadens OS-projekt.

Storbritannien, som också har fördömt behandlingen av uigurer såsom folkmord, har tillsvidare lämnat dörren öppen för en bojkott, enligt utrikesminister Dominic Raab.

Många globala företag är också under hårt tryck, dels från bojkottivrare och dels från Kina som hotar bojkottande länder och företag med drastiska motåtgärder.

Utländska företag med verksamhet i Kina såg med oro på hur Kina vidtog stränga åtgärder mot H&M efter att den svenska klädfirman hade kritiserat människorättsförhållanden i bomullsodlande Xinjiang.

De flesta multinationella bolag, som har intressen i Kina, väntas därför delta i vinter-OS på olika sätt. Det är något som bojkottmotståndarna har använt som argument även för idrottarnas deltagande.

Varför skulle idrottare tvingas offra åratal av hårt arbete om stora multinationella bolag kan fortsätta att göra enorma vinster i Kina, lyder argumentet.

En helt annan fråga är sedan att idrottarna tvingas lägga munkavle på sig själva enligt IOK:s regel nummerr 50, som förbjuder idrottare att protestera eller demonstrera på olympiska arenor.

- Idrottare kan inte påverka reglerna för medverkan i olympiska spel, men det är de som får skulden om de deltar, klagar Rob Koehler vid intresseorganisationen Global Athlete.

- Idrottare måste få sina röster hörda, det är därför som vi kräver att regel nr 50 skrotas.

USA och dess allierade bojkottade sommarspelen i Moskva år 1980 efter Sovjetunionens invasion i Afghanistan.
USA och dess allierade bojkottade sommarspelen i Moskva år 1980 efter Sovjetunionens invasion i Afghanistan. USA och dess allierade bojkottade sommarspelen i Moskva år 1980 efter Sovjetunionens invasion i Afghanistan. Bild: ullstein bild - Sven Simon/ All Over Press Olympiska sommarspelen i Moskva 1980,Ryssland

Olika sorter av bojkott

Många minns ännu hur USA och en rad västländer bojkottade sommar-OS i Moskva år 1980 efter att Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan.

Sovjetunionen och dess allierade svarade fyra år senare med att bojkotta sommar-OS i Los Angeles år 1984. (Finland deltog inte i bojkotterna vare sig mot Moskva eller Los Angeles.)

Dessa OS-bojkotter används ofta som bevis på att bojkotter inte leder någonvart och inte har någon större inverkan på ett lands beteende. Till exempel Sovjetunionen stannade kvar nio år i Afghanistan, trots den USA-ledda bojkotten året efter invasionen.

Däremot är det få som minns hur USA och Tyskland ledde en så kallad diplomatisk bojkott av vinter-OS i Sotji år 2014.

Det innebar att varken USA eller Tyskland skickade någon officiell delegation till Sotji och att president Barack Obama och förbundskansler Angela Merkel inte var närvarande under vinter-OS.

Esiintyjä alueella
Bland andra USA och Tyskland utlyste en diplomatisk bojkott av vinter-OS i Sotji år 2014. Esiintyjä alueella Bild: Tomi Hänninen Olympiska vinterspelen i Sotji 2014,Rysslands flagga

Riskanalysgruppen Eurasia, som har studerat bojkotter av olika slag, tror att en liknande diplomatisk bojkott kan förverkligas även nästa år i Peking, den första och enda staden som har beviljats värdskapet både för sommar- och vinterspel.

Även sommar-OS i Peking år 2008 föregicks av bojkottkrav på grund av människorättsbrott i Tibet, men det blev ingen diplomatisk eller annan bojkott. Till slut deltog stats- och regeringschefer från över 80 länder i öppningsceremonin, vilket då var ett nytt rekord.

Eurasia har räknat ut att chanserna för en diplomatisk bojkott denna gång är så höga som 60 procent och att den sannolika bojkottlistan toppas av länder som USA, Kanada, Storbritannien och Australien. USA:s asiatiska bundsförvanter Japan och Sydkorea kommer däremot knappast att ansluta sig ens till en diplomatisk bojkott, som betraktas som en av de lindrigaste formerna av bojkott.

Idrottarnas bojkott är också osannolik och chansen för det är högst 30 procent, enligt Eurasia. I USA har till exempel senator Mitt Romney förespråkat en ekonomisk bojkott i stället för att idrottare ska tvingas stanna hemma utan egen förskyllan.

Mitt Romney, som var chef för vinter-OS i Salt Lake City år 2002, föreslår att amerikanska åskådare stannar hemma och att amerikanska tv-bolag och andra företag inte bidrar till OS i Peking.

Flera av Romneys republikanska partikamrater vill gå betydligt längre. Senatorerna Marco Rubio och Rick Scott har kritiserat amerikanska mediebolag som har köpt sändningsrättigheterna för OS och anklagat dem för att prioritera sina egna ekonomiska vinster framför mänskliga rättigheter.

Källor: The Diplomat, CNBC, The Financial Times

Läs också