Hoppa till huvudinnehåll

Yles Antti Kuronen: Rysk strategi att provocera och skapa oreda i gränsområdena – men Ryssland har nog förlorat Ukraina

En ukrainsk soldat i staden Marinka den 12 april 2021.
En ukrainsk soldat i staden Marinka den 12 april 2021. En ukrainsk soldat i staden Marinka den 12 april 2021. Bild: AFP / Lehtikuva Ukraina,Ryssland

En rad telefoner har gått heta efter att Ryssland tydligt börjat förflytta sina trupper närmare Ukrainas gränser.

Det är svårt att bedöma vad Ryssland är ute efter. En del bedömare anser att det sannolikt handlar om skrämseltaktik och styrkeuppvisning och inte en förberedelse inför ett fullskaligt krig.

För varje ukrainare står det klart att Ryssland startade det här kriget och att det är Ryssland som för det här kriget

- Det är nog bara Ryssland som agerar här. Om det blir aktuellt med någon form av anfall så är det Ryssland som börjar. Inte är det väst eller Ukraina som gör det, bedömer Yles utrikesreporter Antti Kuronen som befinner sig i Ukraina.

Enligt Kuronen är Ryssland ute efter att provocera och få Ukraina att utföra någon handling - till exempel beskjutning av civila - för att sedan kunna hävda att det är fråga om ett utfall mot mot Ryssland. Då kan Ryssland ge igen stort.

Kuronen konstaterar att Ukrainas militärstrategi är att svara på eld men aldrig att provocera.

Ukrainas utrikesminister och Natos generalsekreterare
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och Natos generalsekrterare Jens Stoltenberg Ukrainas utrikesminister och Natos generalsekreterare Bild: Francisco Seco / EPA Ukraina,Nato,Dmytro Kuleba,Jens Stoltenberg,Bryssel

Han konstaterar att väst nog skulle kunna använda sig av påtryckning och vidta ekonomiska åtgärder mot Ryssland.

- Ukraina vill att USA och EU säger ifrån och hotar Ryssland med att det inte blir något av gasledningen Nord Stream och att det ryska bankväsendet blockeras.

"De ryskledda ukrainarna i öster blev uppviglade"

Det hela började 2014 då Ryssland hade intagit Krimhalvön 2014. Därifrån fortsatte de ryska specialstyrkorna vidare till Luhansk och Donetsk i öster.

Efter att Krimhalvön hade intagits räknade en del människor i östra Ukraina med att det nu var deras tur att bli annekterade.

Antti Kuronen säger att Ryssland vill skapa en bild av att det handlar om en intern konflikt i Ukraina.

- Från början var det Ryssland som satte igång det hela och som uppviglade till opposition. Det så kallade ukrainska separatisterna består i praktiken av många ryska soldater, framförallt officerare, och också ukrainare. Mer korrekt är att tala om ryskledda trupper.

Kuronen påpekar att de ukrainska områdena är fattiga och att lönenivån i Ryssland var lite högre. En del invånare i den här delen av Ukraina hade kanske hoppats på att kunna leva bättre om området skulle utgöra en del av Ryssland.

Här var det fråga om en klar minoritet. Demonstrationerna för Ryssland var alltid mycket, mycket mindre än de proukrainska manifestationerna.


Man kan säga att Putin har förlorat Ukraina

- Få i Ukraina tror på Ryssland. Ryssland har förlorat Ukraina, bedömer Antti Kuronen.

Enligt honom finns det ett starkt stöd för kriget sedan 2014. Ukrainarna tänker att det är Ryssland startade kriget och att det är Ryssland som för det här kriget

- Annekteringen av Krim och kriget av i Östra Ukraina förstärkte ukrainarnas nationella identitet.

Då kriget började 2014 var Ukrainas armé i mycket dåligt skick, och det ordnades nationella insamlingar. Medborgarna donerade stora summor som gick till försvaret som kunde byggas upp i snabb takt.

I Donetsk och Luhansk har det införts rysk valuta, där utdelas ryska pass, gränsen mot Ryssland är öppen medan det är svårt att ta sig till Ukraina. Inga ukrainska myndigheter har varit där på sju år

Vi talar också om ett stort land, påpekar Kuronen. De ockuperade områden är en väldigt liten areal av hela Ukraina - en del av regionen Donbass.

- Regionerna kring städerna Donetsk och Luhansk är alltså redan nu ryskkontrollerade - i praktiken ockuperade. Där är rysk valuta, där utdelas ryska pass, gränsen mot Ryssland är öppen medan det är svårt att ta sig till Ukraina. Inga ukrainska myndigheter har varit där på sju år.

Donetsk är den klart viktigaste staden i Donbass.

Antti Kuronen har inte själv heller varit i de här trakterna sedan augusti 2015.

- Efter det stoppades alla västjournalister. De fick inte komma in.

Antti Kuronen i Kiev 2014.
Antti Kuronen i Kiev 2014. Antti Kuronen i Kiev 2014. Bild: Yle Antti Kuronen

Det är de fattigaste och åldringar som nu bor vid frontlinjen

Många ukrainare har flytt från de oroliga områdena i öster.

Kuronen säger att en stor del av de invånare som är kvar i den här regionen har fastnat där för att de inte har råd med något annat. Det är de fattigaste och åldringar som nu bor vid frontlinjen.

- De som har råd och som sympatiserar med Ryssland har flyttat till Ryssland. Men det krävs pengar för det.

Betydligt fler har tagit sig till Ukraina. Ungefär 1,5 miljoner ukrainare lever i dag som interna flyktingar i sitt eget land.

Mnisterit ja muut virkamiehet istuvat pitkän valkoisella pöytäliinalla peitetyn pöydän vasremmalla ja oikealla puolella. Miehillä on tummat puvut ja maskit. Seinän vieressä on molempien maiden liput.
USA:s utrikesminister Antony Blinken och Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba Mnisterit ja muut virkamiehet istuvat pitkän valkoisella pöytäliinalla peitetyn pöydän vasremmalla ja oikealla puolella. Miehillä on tummat puvut ja maskit. Seinän vieressä on molempien maiden liput. Bild: Johanna Geron / EPA Ukraina,USA,utrikesminister,Tony Blinken,Dmytro Kuleba

Den ryska strategin i Donbass: Försätta Ukraina i en svår situation

Den ryska stora flottbasen som Ryssland har haft i Ukraina - i Sevastopol - är viktig för hela Svarta havet. Då Ukraina fick en ny demokratisk regering blev Krim viktig för Ryssland.

I Donbass skulle egentligen samma sak ha kunnat ske. Men Ryssland agerade inte på samma sätt i Donbass.

- Ryssland är ju redan där. Det är ju bara att hissa flaggan och säga att det här är Ryssland. Men president Putin vill inte göra det. Han har inte velat göra det på sju år.

Orsaken är att hela den ryska idén med det här kriget är att försätta Ukraina i en svår situation.

- Så länge det pågår ett krig i Ukraina och så länge ett annat land har trupper där så kan Ukraina inte bli medlem i Nato. Det är också svårt att tänka sig att något land skulle bli EU-medlem under så här oklara omständigheter, konstaterar Antti Kuronen.

- För Ryssland det viktiga att försvåra Ukrainas väg mot demokrati och bli en rättsstat. Man vill att Ukraina ska vara beroende av Ryssland.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj står tillsammans med en grupp soldater framför honom står en soldat i ansiktmask som gör honnör.
Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj tillsammans med en grupp soldater Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj står tillsammans med en grupp soldater framför honom står en soldat i ansiktmask som gör honnör. Bild: EPA-EFE/All Over Press Ukraina,Volodymyr Zelenskyj,krig

Fullt krig - eller vapenskrammel?

Många vill tro på att den senaste tiden truppförflyttningar på den ryska sidan om Ukrainas gränsen handlar om vapenskrammel från rysk sida - att Ryssland vill signalera "se vad vi skulle kunna göra".

Kuronen pekar på olika möjligheter då det gäller en upptrappning av kriget.

- En möjlighet är eskalering vid frontlinjen i östra Ukraina där de under de senaste åren har varit lugnt.

- Men det finns också ett annat alternativ som man nu spekulerat mera om: Att Ryssland på allvar skulle göra ett öppet anfall med egna trupper på ett helt nytt område i Ukraina. Och det skulle föra den här konflikten till en helt annan nivå. Hittills har man ju talat om ukrainska separatister - trots att det handlat om Ryssland.

Ett öppet ryskt anfall ses ändå inte som särskilt sannolikt. Enligt Kuronen finns det två orsaker:

1. Ukrainas armé. Ryssland har förstås en större armé men Ukraina har ett ganska bra försvar så det skulle bli militärt kostsamt för Ryssland. Och ryska soldater skulle dö.

2. Väst skulle sannolikt isolera Ryssland totalt - både ekonomiskt och på andra sätt.

Det ryska vapenskramlet är ändå nu stort och provokativt. De ryska trupperna står på den ryska sidan alldeles nära gränsen.

Att Ryssland plötsligt och utan förvarning flyttar så här mycket trupper och maskineri längs Ukrainas alla gränser är helt exceptionellt. Läget har verkligen skärps.

- Om vi bara talar om så kallat vapenskrammel så handlar det om att Ryssland vill skapa rädsla, säger Kuronen. Ryssland vill också testa väst: "Stöder EU och USA på allvar Ukraina också när det kommer till kritan?".

Läs också