Hoppa till huvudinnehåll

Avgiftsfri småbarnspedagogik en vision som får beröm – men i branschen undrar man varifrån personalen ska tas

Ett barn häller sand i en hink i sandlådan.
I den utbildningspolitiska redogörelsen skissar regeringen upp en vision som sträcker sig till 2040. Växande kompetenskrav behöver mötas med en alltmer utbildad befolkning. Ett barn häller sand i en hink i sandlådan. Bild: Marja Väänänen / Yle coronavirus,COVID-19,nedstängning,hemundervisning,Skolrast,barnfamiljer,Barn,Sandlåda

Om dagis vore gratis för familjerna skulle fler barn kunna delta. Det är tanken i den utbildningspolitiska redogörelsen som regeringen lade fram förra veckan. Men framtidsvisionen ställer krav på kompetent personal och där har vi problem, säger man på fältet.

I en färsk utbildningspolitisk redogörelse målar regeringen upp vilka riktlinjer som krävs för att alla finländska barn och unga i framtiden ska ha lika rätt att lära sig och möjlighet att växa till sin fulla potential.

Det här vill man åstadkomma bland annat genom att sänka avgifterna för småbarnspedagogiken och på längre sikt göra småbarnspedagogiken helt avgiftsfri.

I Vasa får regeringen beröm för sin vision.

Helena Skog, föreståndare för Gustavsborgs daghem i Vasa, har många år bakom sig som pedagog inom småbarnsfostran och hon vet att avgifterna avskräcker för dem som har det tufft ekonomiskt.

- Speciellt för familjer med lägre inkomster har det här stor betydelse. Till exempel för en ensamförsörjarfamilj kan dagisavgiften vara en stor del av ekonomin. Då är det ju helt klart lättare med en lägre avgift. Om avgifterna slopas ökar åtminstone familjernas möjligheter, säger Skog.

Kvinna i röd jacka står utomhus en regngrå dag, hon ler mot kameran.
Helena Skog är föreståndare för Gustavsborgs daghem i Vasa. Kvinna i röd jacka står utomhus en regngrå dag, hon ler mot kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk barnträdgårdslärare,småbarnsfostran,Vasa,Österbotten,gustavsborgs daghem

Svår ekvation

En jämförelse mellan Finland och de övriga nordiska länderna och OECD-länderna visar att det i genomsnitt är färre finländska barn som deltar i småbarnspedagogiken. Enligt regeringens redogörelse visar forskning samtidigt att det både gynnar inlärningsresultat och stävjar marginalisering om barn deltar i småbarnspedagogik.

Enligt Helena Skog känns regeringens vision som ett välkommet erkännande.

- Det känns bra att vi får förtroende av regeringen, att de faktiskt har förtroende för att vi gör ett bra jobb.

Samtidigt innebär regeringens vision en ekvation som kan vara svår att få att gå ihop: Fler barn i småbarnspedagogiken kräver mer personal.

Det ser Skog som en stor utmaning.

- Personalen är nog den största stötestenen. Vi behöver kompetent personal som stannar. I södra Finland har det här varit ett problem redan länge, men också här i vasatrakten börjar vi nu ha svårt att hitta kompetent personal, åtminstone till kortare vikariat.

Vad beror det här på, tror du?

- Det beror dels på statusen på yrket, och det beror dels på lönerna. De är inte höga, jämförelsevis. Särskilt inte sett till utbildningen och ansvaret.

70 lediga jobb

Exakt hur stor utmaning det är fråga om just för Vasa stads småbarnspedagogik vet servicechef Hanna Valkeinen. Hon förbereder nämligen just nu en rekryteringskampanj.

- Vi har över 70 lediga jobb, både ordinarie platser och vikariat. På måndag ska vi börja rekrytera, säger Valkeinen.

Kvinna i gul kofta står utomhus, ser in i kameran.
Servicechef Hanna Valkeinen vid Vasa stads småbarnspedagogik. Kvinna i gul kofta står utomhus, ser in i kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk småbarnsfostran,Vasa,Österbotten,Hanna Valkeinen

Under den senaste tiden har personalfrågan krävt en hel del pusslande, berättar hon.

- Vi har hamnat ta in icke-behörig personal och vi vill ju gärna ha personal som är behörig.

Precis som sin branschkollega Helena Skog ser Hanna Valkeinen att det framför allt brister inom yrkets dragningskraft.

- Vi har haft det bra i Vasa hittills. Här finns åtminstone på svenska många skolor som länge har täckt vårt behov. Men idag är det för få unga som börjar studera till barnskötare eller lärare inom småbarnspedagogik, säger Valkeinen.

Statsandelar behövs

Trots utmaningen i att hitta kompetent personal stöder även Valkeinen regeringens framtidsvision om en helt avgiftsfri småbarnspedagogik.

Samtidigt påpekar hon att kommunerna måste få statsandelar för att satsningen ska gå att genomföra.

- Vi hoppas vi ju verkligen att vi får statsandelar så att det täcker våra behov. En kvalitativ småbarnspedagogik kostar pengar och vi vill ha den av den hög kvalitet fortsättningsvis också. Så det är viktigt att politikerna inser att pengar behövs, säger Valkeinen.

Närbild på ett barns blåa gummistövlar med olika färgs dinosaurier. Han går på en mossig klippa.
Andelen finländska barn som deltar i småbarnspedagogik är lägre än i de övriga nordiska länderna. Närbild på ett barns blåa gummistövlar med olika färgs dinosaurier. Han går på en mossig klippa. Bild: Yle/ Eva Brunell småbarnsfostran,daghem,Dagisbarn,Drumsö,barn (åldersgrupper),naturen,höst,gummistövlar,valhajarna

I slutet av år 2020 fick drygt 3000 barn dagvård i Vasa. Under året inbringade avgifterna för småbarnspedagogiken nästan 3 miljoner euro för staden. Det är inte pengar som staden kan vara utan. En mindre sänkning i avgifterna är på väg i höst och redan den orsakar huvudbry, påpekar Valkeinen.

- Också där har vi fått höra att vi ska få mera statsandelar, och det behövs. För en sänkning märks nog genast i budgeten och får vi alltid fundera hur vi ska få det att gå runt.

I den utbildningspolitiska redogörelsen skissar regeringen endast i stora drag upp en plan för hur den framtida satsningen på avgiftsfri småbarnspedagogik ska finansieras. Man tänker sig att det kommer att bli möjligt att överföra de pengar som sparas då åldersklasserna blir mindre.

Hanna Valkeinen hoppas att det innebär öronmärkta pengar från stat till kommun. Hon har samtidigt en förhoppning om att man tidigt diskuterar vad man vill med satsningen. Ser man på alla barn i Vasa som befinner sig i åldern noll till sex år är det i dagsläget omkring 70 procent som deltar i småbarnspedagogiken.

Att man önskar ge fler finländska barn möjlighet att delta i småbarnspedagogik ska inte göra att barnen blir utan värdefull tid med familjen.

- Det är viktigt att barnet får tid med sin familj. Man behöver inte vara på dagis varje dag och man behöver inte ha långa dagar för att få ut nyttan med det. Det är också tungt för barnet att delta i småbarnspedagogik, särskilt för ett litet barn.

Läs också