Hoppa till huvudinnehåll

Klockan tickar i Afghanistan inför Natoreträtt – risken för ännu blodigare krig och massflykt är överhängande

Hela Afghanistan oroar sig för vad som kommer att hända när de Natoledda utländska styrkorna lämnar landet i höst. Medan talibanerna vägrar att förhandla och olika minoritetsgrupper rustar upp för kommande strider, undrar kvinnor och flickor om de kommer att förlora rättigheter som redan ansågs som självklara.

- Vi har fruktansvärda dagar framför oss med talibanerna när amerikanerna lämnar landet. Jag oroar mig för om jag ens får gå ut ur mitt hus längre, utbrister Basireh Heydare som studerar vid universitetet i Herat. Hon är liksom miljoner andra kvinnliga studenter och elever, oroad över hur framtiden kommer att arta sig utan stöd från omvärlden.

Våldet mot civila, särskilt kvinnor och barn, har ökat markant under det senaste året, uppger FN i en färsk rapport. Under årets tre första månader dödades eller skadades minst 1 700 civila, vilket är 23 procent mer än under motsvarande period i fjol.

Oron ökas av att terrorattackerna under de senaste månaderna har riktats särskilt mot kvinnliga valfunktionärer, biståndsarbetare, journalister och politiker.

Vågen av riktade attacker kan vara en föraning om hur talibanerna skoningslöst försöker undergräva det medborgarsamhälle som sakta har växt fram i Afghanistan, ett av världens absolut fattigaste länder.

Jag förlorar min utbildning och jag anklagar förstås amerikanerna för det och inte talibanerna, för de följer ju bara sin natur.
― Salma Ehrari, universitetsstuderande

Miljoner flickor har visserligen fått en chans att gå i skola sedan talibanerna drevs från makten för 20 år sedan, men nära 4 miljoner barn har inte ännu fått den chansen och 60 procent av dem är flickor, oftast i byar på landsbygden.

Om eller när talibanerna tar över stora delar av landet igen kommer de sannolikt att återigen införa ett strängt islamiskt styre; de har ju redan meddelat att de inte godkänner den nuvarande grundlagens artiklar om demokrati och jämställdhet.

- Jag vill att världen inser att de inte har förändrats. De använder visserligen teknologi och de är på Twitter, men de har samma tankar som för 20 år sedan, säger Salma Ehrari som studerar ekonomi till tidningen the Guardian.

- Jag förlorar min utbildning och jag anklagar förstås amerikanerna för det och inte talibanerna, för de följer ju bara sin natur.

Hon och många andra överväger redan att fly utomlands precis som på 1990-talet då krig och umbäranden tvingade miljoner afghaner att fly till angränsande länder, Mellanöstern eller Europa.

Afghaner har utgjort en stor del av flyktingarna som har försökt ta sig till Europa under de senaste åren och deras andel kan öka ytterligare om läget förvärras som väntat.

Kvinnor, flickor och etniska minoriteter betalar det högsta priset om talibanerna återtar makten. Dessa studenter deltog nyligen i en fredsdemonstration i Kabul.
Kvinnor, flickor och etniska minoriteter betalar det högsta priset om talibanerna återtar makten. Dessa studenter deltog nyligen i en fredsdemonstration i Kabul. Kvinnor, flickor och etniska minoriteter betalar det högsta priset om talibanerna återtar makten. Dessa studenter deltog nyligen i en fredsdemonstration i Kabul. Bild: EPA-EFE/JALIL REZAYEE Afghanistan

Milisgrupper rustar upp

Talibanrebellerna som nu är närvarande i över hälften av landets distrikt kommer traditionellt från den pashtunska folkgruppen som dominerar i södra och östra Afghanistan och som utgör knappt 50 procent av befolkningen.

De sunnimuslimska talibanerna skrämmer framför allt utsatta minoritetsgrupper som de shiamuslimska hazarerna men även de uzbekiska, tadjikiska och turkmenska minoriteterna i de mellersta och norra delarna av landet.

Afghanerna har krasst kunnat konstatera att president Ghani varken vann kriget eller freden

Man ser redan nu hur forna, mäktiga krigsherrar rustar upp egna etniska milisgrupper i väntan på centralregeringens och arméns sönderfall, precis som på det blodiga 1990-talet då talibanerna utnyttjade kaoset och tågade triumferande in i Kabul år 1996, då de inledde sitt skräckstyre.

Utländska styrkor har i nästan 20 år utrustat och utbildat afghanska soldater så att de kan stå emot talibanerna när den tiden kommer. Vi är snart där, men afghanska säkerhetsstyrkor lider fortfarande av låg moral och enorm korruption, liksom hela administrationen i övrigt.

Rädslan är stor för att talibanrebeller tågar in i städer igen om fältet är fritt. Bilden är från provinsen Wardak år 2019.
Rädslan är stor för att talibanrebeller tågar in i städer igen om fältet är fritt. Bilden är från provinsen Wardak år 2019. Rädslan är stor för att talibanrebeller tågar in i städer igen om fältet är fritt. Bilden är från provinsen Wardak år 2019. Bild: imago images / Xinhua/ All Over Press Afghanistan,talibaner

Missnöjet med president Mohammed Ashrafs Ghanis korrupta och ineffektiva styre är utbrett och undergräver den demokratiska statens möjligheter att överleva.

Afghanerna har krasst kunnat konstatera att president Ghani varken vann kriget eller freden, eftersom fredssamtalen med talibanerna i praktiken har strandat.

Ghani har också förlorat omvärldens stöd eftersom han anses bära en stor skuld till att fredsförhandlingarna aldrig ledde till resultat nät han själv endast ville värna om sitt eget fortsatta styre.

Talibanerna har aldrig erkänt Ghani (som själv är pashtun) som landets rättmätiga ledare och talesmannen Zabihullah Mujahid meddelade efter Bidens besked om en reträtt att inga förhandlingar om framtiden längre kommer att föras innan alla utländska styrkor har lämnat landet. Det innebär att de samtidigt tackar nej till en planerad fredskonferens i Turkiet som skulle börja nästa vecka, den 24 april.

"Ni har klockorna men vi har tiden"

Talibanerna har länge varit övertygade om att de har vunnit ännu ett krig mot en supermakt, men de riskerar att förlora den legitimitet som de för tillfället åtnjuter om de inte går med på fredsförhandlingar och att dela på makten i ett framtida Afghanistan.

Den långvariga biståndsorganisationen, Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson säger till Svenska Yle att de kan bli skakigt under de fem månader som återstår tills alla Natostyrkor lämnar landet.

- Det utsatta datumet lägger ytterligare press på fredsförhandlingar, men jag ser att det kan bli ganska skakigt eftersom talibanerna inte riktigt har några incitament att vilja kompromissa. De sitter snarare kvar och väntar ut amerikanerna enligt sitt gamla motto "ni har klockorna men vi har tiden."

Amerikanerna har varnat att talibanernas legitimitet som förhandlingspart äventyras om de inte går med på eldupphör och fredssamtal. USA verkar alltså vara övertygat om att talibanerna inte längre vill betraktas som paria i omvärldens ögon och att de böjer sig till slut.

- Om talibanerna vill att de erkänns så att de får stöd av omvärlden så kan det inte förverkligas om de beslutar att fortsätta kriget, varnade USA:s utrikesminister Anthony Blinken.

Torek Farhadi som tidigare var regeringens rådgivare, är en av många skeptiska afghaner som tror att det blir lätt för talibanerna att kringgå både regeringen och omvärlden.

- De kommer sannolikt att inleda förhandlingar med lokala ledare över hela Afghanistan i väntan på Natos reträtt i höst, säger Farhadi.

USA invaderade Afghanistan år 2001, efter terrorattackerna den 11 september. Bilden är från filmen No Greater Love.
USA invaderade Afghanistan år 2001, efter terrorattackerna den 11 september 2001. Exakt 20 år senare ska reträtten ha fullföljts. Bilden är från filmen No Greater Love. USA invaderade Afghanistan år 2001, efter terrorattackerna den 11 september. Bilden är från filmen No Greater Love. Bild: Copyright � Everett Collection / Everett Collection/All Over Press Afghanistan,USA

USA säger ha inlett reträtten i Afghanistan eftersom man har nått det uppsatta målet att krossa terroristnätverket Al Qaida, som utförde terrorattackerna i USA den elfte september år 2001.

Men inte ens det stämmer, enligt säkerhetsforskaren Asfandyar Mir.

Han säger att talibanerna länge har samarbetat med utländska jihadister medan Al Qaida har svurit en trohetsed till den nuvarande talibanledaren Hibatullah Akunzada.

Den amerikanska forskaren Michael Kugelman håller med om att det blir allt svårare att kontrollera talibaner och andra militanta grupper i Afghanistan.

- Det är svårt att tänka sig att fred skulle bryta ut den 11 september. Det bästa vi kan hoppas på är att fredsprocessen inte är död då.

Källor: AP, Reuters, The Guardian

Läs också