Hoppa till huvudinnehåll

Pekka Haavisto om situationen i Ukraina: "Förhoppningsvis handlar det bara om ryska krigsövningar"

Pekka Haavisto
Finlands utrikesminister vill se Ryssland och Ukraina förhandla för att lösa konflikten mellan länderna. Pekka Haavisto Bild: Tiina Jutila / Yle Statsrådet (Finland),Regeringen Marin,Pekka Haavisto,utrikesminister,utrikesministeriet,De Gröna

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) tycker att förstärkandet av ryska styrkor vid den ukrainska gränsen är oroväckande. Enligt honom försvagar Rysslands handlingar säkerhetssituationen i Europa.

– Förhoppningsvis handlar det bara om ryska krigsövningar. Övningar brukar också ta slut, säger Haavisto till Yle Uutiset.

– Vi hoppas att den här övningens slut kommer så snabbt som möjligt, så att krisen inte eskalerar vid bägge sidor av gränserna, säger han.

Haavisto vill se Ryssland och Ukraina vid förhandlingsbordet för att diskutera ockupationen av Krimhalvön och situationen i östra Ukraina.

Krisen borde lösas enligt Minskavtalet, som är menat för vapenvila.

Vad är Minskavtalet?

Minskavtalet är egentligen två avtal som ska öppna väg för en fredlig lösning på kriget i Donbass i östra Ukraina.

Enligt det första avtalet, Minsk I, som undertecknades i Minsk i Belarus i september 2014 ska parterna i konflikten inleda ett omedelbart eldupphör. Alla fångar ska friges.

Separatistregionerna Lugansk och Donetsk ska få utökat självstyre. Efter det ska nyval hållas.

Ukraina ska återfå kontrollen över hela sin gräns mot Ryssland. Alla utländska stridande ska lämna Ukraina.

Det andra avtalet slöts 2015. Enligt Minsk II skulle en vapenvila inledas den 15 februari 2015.

Efter det ska alla tunga vapen dras bort från fronten. Alla milisstyrkor ska avväpnas och utländska stridande ska lämna Ukraina.

När tillbakadragandet bekräftats av observatörer ska en dialog om nyval i utbrytarregionerna inledas.

Ukraina ska utforma en grundlag som ger särställning till Donetsk och Lugansk.

Avtalen innehåller också en rad andra åtgärder. Hittills har inte en enda del av Minskavtalet genomförts i sin helhet.

– Ryssland har huvudansvaret för att se till att Minskavtalet uppfylls. Också gällande situationen i östra Ukraina har Ryssland mest inflytande över hur lösningar kan nås.

Utrikesministern träffade sin ryska motpart Sergej Lavrov i februari. Då låg Ukraina på mötesagendan.

– Vår diskussion började och slutade oense.

Sauli Niinistö
President Sauli Niinistö och utrikesminister Pekka Haavisto har ett enhetligt budskap om stöd för Ukraina. Sauli Niinistö Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle Sauli Niinistö,riksdagen

Haavisto och Niinistö överens: Ukraina har Finlands stöd

Enligt Finland har Ryssland olagligt ockuperat Krimhalvön. Haavisto uppskattar att Ryssland försöker destabilisera Ukraina genom den pågående konflikten.

Enligt honom finns det rädsla för att de ryskspråkiga regionerna i östra Ukraina kommer att fogas till Ryssland, speciellt i Donbassregionen där situationen växer allt våldsammare.

– Förhoppningsvis händer det inte. Områdena är en del av Ukraina. Landsgränser ska respekteras, säger Haavisto.

President Sauli Niinistö var inne på samma linje då han på torsdagen talade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Presidenterna diskuterade möjligheterna att lindra den spända situationen på Krimhalvön och vid den rysk-ukrainska gränsen.

Enligt ett pressmeddelande från presidentens kansli har Niinistö bekräftat Finlands "orubbliga stöd" för Ukrainas självständighet och territoriella integritet.

En ukrainsk soldat i en löpgrav
Kriget i östra Ukraina har pågått i sju år. Tusentals soldater och civila har dödats sedan avtalet om en vapenvila 2015. En ukrainsk soldat i en löpgrav Bild: AFP / Lehtikuva Ukraina,Folkrepubliken Donetsk

"Rysslands agerande hör inte hemma i 2020-talets Europa"

Enligt Haavisto är Finlands meddelande till Ryssland att det inte finns plats för hot om våld i 2020-talets Europa. Saker borde lösas på fredligt vis.

Han har också sagt att Finland vid behov kommer att kommunicera med båda parterna.

Europeiska unionens utrikesministrar ska träffas på måndag för att diskutera stöd för Ukraina. Ukrainas utrikesminister kommer också att delta i mötet.

Flaggor från medlemsländerna i EU.
EU:s utrikesministrar träffas på måndag. De har utlovat stöd för Ukraina. Flaggor från medlemsländerna i EU. Bild: EPA flaggor,Europeiska unionen,Bryssel

EU är ingen militär allians

Haavisto diskuterade också krisen i Ukraina med Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets på torsdagsmorgonen. Liimets besökte nyss Ukraina tillsammans med de andra baltiska utrikesministrarna.

– Det här synliga uppvisandet av solidaritet är väldigt viktigt, säger Haavisto.

– EU är inte en militär allians. Unionen kan i stället agera med ekonomiska medel, olika former av samarbete och genom att erbjuda politiskt stöd.

Haavisto tycker att det är viktigt att stärka Ukrainas ekonomi och hållbarhet. Många av säsongsarbetarna på finländska gårdar är från Ukraina.

– Det är viktigt för ukrainare att kunna resa. Det skulle också vara mycket viktigt för Ukraina att skapa arbetstillfällen och en stark ekonomi. På det här sättet kan vi kanske bäst stödja Ukrainas oberoende i framtiden, säger han.

– Ukrainas hållbarhet och ukrainarnas välbefinnande är viktigt för att inflytande från andra länder inte ska skada landet och påverka deras förmåga och vilja att försvara sig och utvecklas.

Artikeln är en bearbetad version av Yle Uutisets Pekka Haavisto Ukrainan tilanteesta: Toivottavasti kyse on vain Venäjän sotaharjoituksesta, jolla on alun lisäksi loppu av Pekka Kinnunen och Ari Hakahuhta. Den har översatts och bearbetats av Belén Weckström.

Läs också