Hoppa till huvudinnehåll

Inget slut på den ekonomiska misären i Libanon – "det är till och med värre än under inbördeskriget"

"Min regering gjorde detta" har någon skrivit på en mur vid hamnen i Beirut, som förstördes i en enorm explosion i augusti i fjol.
Min regering gjorde detta" har någon skrivit på en mur vid hamnen i Beirut, som förstördes i en enorm explosion i augusti i fjol. "Min regering gjorde detta" har någon skrivit på en mur vid hamnen i Beirut, som förstördes i en enorm explosion i augusti i fjol. Bild: EPA-EFE/WAEL HAMZEH Libanon,Beirut

Den ekonomiska krisen i Libanon förvärras dag för dag. Valutan har förlorat 90 procent av sitt värde medan inflationen är skyhög. Över hälften av befolkningen har glidit under fattigdomsgränsen och många anser till och med att läget är värre än under det 15 år långa inbördeskriget.

- Årets ramadanfirande är inte som förr. Vi kan inte tillaga något onödigt. Bara fattoush, soppa och en huvudrätt, vi har helt enkelt inte råd, klagar den 50 år gamla Hala Sheik.

Hon flyttade tillbaka från USA till Libanon med sin familj, men något sådant som det gångna ekonomiska krisåret har hon aldrig upplevt tidigare.

Det libanesiska pundet har förlorat över 85 procent av sitt värde i förhållande till dollarn sedan år 2019 och inflationen är som bäst nära 90 procent, då den ännu för två år sedan låg kring två procent.

Över hälften av befolkningen har glidit under fattigdomsgränsen och en fjärdedel betraktas som extremt fattiga

Hala Sheik är liksom alla libaneser väl medveten om det så kallade fattoush-indexet, det vill säga hur mycket priserna för ingredienserna till den traditionella maträtten med grönsaker och friterat bröd, har stigit.

AUB, det Amerikanska universitetet i Beirut har räknat ut att priserna för fattoush-ingredienserna har stigit med 210 procent under det senaste året.

- Vi har bevittnat många krig, inbördeskrig och en israelisk invasion. Men det här är värsta ramadan som vi någonsin har haft, säger Hala Sheik.

Officiella uppgifter tyder på att läget till och med är betydligt värre än vad fattoush-indexet visar, för priserna på livsmedel steg med hela 417 procent under det föregående året, enligt regeringens data.

Över hälften av befolkningen har glidit under fattigdomsgränsen och en fjärdedel betraktas som extremt fattiga.

Tusentals arga libaneser marscherade nyligen genom centrum av Beirut med krav på att man snabbt får ihop en ny regering som kan tackla brännande problem.
Tusentals arga libaneser marscherade nyligen genom centrum av Beirut med krav på att man snabbt får ihop en ny regering som kan tackla brännande problem. Tusentals arga libaneser marscherade nyligen genom centrum av Beirut med krav på att man snabbt får ihop en ny regering som kan tackla brännande problem. Bild: STELLA Pictures / ddp Libanon,Beirut

Korruption, corona, flyktingar och smuggling

Libanons snabbt förvärrade ekonomiska kris har många bidragande orsaker, bland dem politisk handlingsförlamning, korruption, kriget i grannlandet Syrien som utlöste en flyktingkris samt coronapandemin som har krävt över 6 600 dödsoffer.

I augusti i fjol drabbades Libanon dessutom av den enorma explosionen i hamnen i Beirut som krävde över 210 dödsoffer.

Olyckan utlöstes av 3 000 ton ammoniumnitrat som i åratal hade lagrats olagligt i hamnen, trots att hamnmyndigheterna och flera regeringar var fullt medvetna om det.

Explosionen, som orsakade enorm förstörelse kring hamnen, avslöjade den sedermera avsatta regeringens ineffektivitet och de politiska partiernas totala oförmåga att ens bilda en ny tjänstemannaregering som kunde ta itu med landets många akuta problem.

Till exempel den förstörda hamnen utgör en daglig påminnelse om myndigheternas oförmåga att inleda återuppbyggnaden, och nu försöker man i stället locka utländska företag med kapital att ta över de enorma reparationer som krävs.

En man blickar ut mot hamnen i Beirut som ännu inte har återbyggs sedan explosionen i augusti i fjol.
En man blickar ut mot hamnen i Beirut som ännu inte har återbyggts sedan explosionen i augusti i fjol. En man blickar ut mot hamnen i Beirut som ännu inte har återbyggs sedan explosionen i augusti i fjol. Bild: EPA-EFE/WAEL HAMZEH Libanon,Beirut

Myndigheterna har inte heller hjälpt drabbade Beirutbor att återuppbygga skadade bostäder och hus, utan det som har reparerats har skett med hjälp av medborgarorganisationer.

- Vi har inte sett staten alls. Om vi inte hade fått hjälp i form av mat och pengar av frivilliga, så skulle inte folk ha haft någon ork att gå vidare, säger den 63- åriga pensionerade tjänstemannen Saliba.

- Explosionen var en kollektiv katastrof som gör att inbördeskriget i jämförelse känns som en droppe i havet.

Den 63 år gamla Abla Barotta, som upplevde krig och förödelse under inbördeskriget, instämmer i att många just nu upplever vad hon kallar en "långsam död." Inte ens då var ekonomin så dålig som nu.

- Vi brukade vara rädda för att dödas av bombardemang och krypskyttar, men nu är vi rädda för allting: sjukdom, fattigdom och hunger, säger Barotta som har tre barn.

Många bensinstationer i Libanon som denna i huvudstaden Beirut, har tvingats att på grund av bristen på bränsle.
Många bensinstationer i Libanon som denna i huvudstaden Beirut har tvingats stänga på grund av bristen på bränsle. Många bensinstationer i Libanon som denna i huvudstaden Beirut, har tvingats att på grund av bristen på bränsle. Bild: EPA-EFE/WAEL HAMZEH Libanon,Beirut

Bränslebrist och korrumperad riksbank

Det allra nyaste problemet som har drabbat många libaneser gäller den akuta bristen på bränsle, som enligt den tillförordnade energiministern orsakas av den omfattande bränslesmugglingen till grannlandet Syrien.

Priserna har stigit stadigt under de senaste månaderna och många bensinstationer har tvingats stänga över hela landet, eftersom det inte finns något bränsle att sälja.

Bränslepriser subventioneras i Libanon och priserna är därför betydligt billigare än i krigsdrabbade Syrien, där regeringen nyligen höjde de officiella priserna med 50 procent.

- Bränslebehovet på den syriska marknaden har lett till att libanesiska smugglare smugglar bränsle för massiva vinster, klagar energiminister Raymond Ghajar som hoppas att en ny minister snart kan ta över.

Många utländska banker har samtidigt börjat ta avstånd från Libanons centralbank som har larmat om att man snart inte har medel att betala för subventionerat bränsle och livsmedel, vilket skulle förvärra läget ytterligare.

Arga demonstranter har tagit på sig masker med den korruptionsmisstänkta centralbankschefen Riad Salamehs ansikte under en protest i Beirut.
Arga demonstranter bar på masker med den korruptionsmisstänkta centralbankschefen Riad Salamehs ansikte under en protest nyligen i Beirut. Arga demonstranter har tagit på sig masker med den korruptionsmisstänkta centralbankschefen Riad Salamehs ansikte under en protest i Beirut. Bild: EPA-EFE/WAEL HAMZEH Libanon,Riad Salameh

Många ser centralbankschefen Riad Salameh som den främsta syndabocken till rekordinflationen och valutakrisen, som betraktas som de värsta hoten mot Libanons stabilitet sedan inbördeskriget som krävde över 150 000 dödsoffer.

President Michel Aoun anklagade den här veckan riksbanken och Salameh personligen för finanskollapsen och för att inte ha vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkra krislån och biståndsmedel.

Centralbanken undergrävde sitt anseende bland utländska banker redan i fjol, då Libanon lät bli att betala en del förfallna statslån.

Nu riskerar riksbanken att isolera sig ytterligare eftersom schweiziska myndigheter utreder Salameh och hans bror Raja, bland annat för penningtvätt, då de flyttade över 250 miljoner euro av riksbankens tillgångar till sina egna utländska konton.

Storbankerna Wells Fargo, HSBC, Bank of America och Deutsche Bank har dragit sina slutsatser och börjat dra ner på sin verksamhet i Libanon.

- När dessa banker googlar Libanon så ser de låga valutareserver, beslut att inte betala statslån, korruptionen och allt det andra äckliga i detta land, sa en anonym libanesisk bankir nyligen till Reuters.

- Vad säger de då ? Ja att det nog är bäst att inte ha med dem att göra.


Källor: Reuters, AFP, Al Jazeera

Läs också