Hoppa till huvudinnehåll

Kärleken eller konsten – om den olösliga konflikten i Henrik och Märta Tikkanens liv och författarskap

En del av pärmen till Märta Tikkanens "Två Scener ur ett konstnärsäktenskap". 2004.
Märta och Henrik Tikkanen på pärmen till boken "Två. Scener ur ett konstnärsäktenskap". En del av pärmen till Märta Tikkanens "Två Scener ur ett konstnärsäktenskap". 2004. Bild: Söderströms förlag Märta Tikkanen,Henrik Tikkanen,äktenskap,verk

”Kräver äkta kärlek offer? Går det att leva ett lyckligt och jämlikt familjeliv samtidigt som man får utrymme att ägna sig åt det man brinner för? Eller måste man i slutändan alltid välja: Tvåsamhet eller ensamhet? Självförverkligande eller familjeliv? Kärleken eller konsten?”

Frågorna utgör utgångspunkten för den avhandling som Matilda Torstensson Wulf lagt fram vid Linköpings universitet och som nyss utkommit i bokform: Kärlekens paradis. Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog.

Offentlig dialog och äktenskapsdebatt

I sin avhandling fokuserar Matilda Torstensson Wulf på de så kallade ”dialogiska texterna” skrivna av antingen Märta Tikkanen eller Henrik Tikkanen där parets kärleksrelation och familjeliv står i fokus.

Böcker där Märta och Henrik var för sig reflekterar över det egna samlivet, eller där de utgår från det egna äktenskapet för att föra en bredare diskussion om könsroller, sociala strukturer, normer och hierarkier.

Böcker där Märta och Henrik skapar sig olika litterära gestalter, ett slags alter egon eller personor, som tar plats i den kulturella/litterära offentligheten för att diskutera akut aktuella och brännande frågor om konflikten och dragkampen mellan kärleken och konsten, familjen och skapandet.

Enligt Matilda Torstensson Wulf är det Märta Tikkanen som inleder den offentliga dialogen och äktenskapsdebatten med debutboken nu imorron som utkommer år 1970 – en roman som handlar om Fredrika, hemmafru och fyrabarnsmor, som längtar efter lite egen tid vid skrivmaskinen, och som drömmer om att hennes man Anders en dag ska säga:

”Vi är två iallafall, bredvid varann, en som stöttar och när den andra vacklar, två om allt som måste göras, inte han som gör och hon som lyssnar och rättar till och applåderar utan växelspel och dialog och turvis och tillsammans.”

Den litterära dialogen kommer att pågå i över tre decennier och omfatta sammanlagt elva böcker – Henrik Tikkanens fem adressböcker samt boken TTT och Märta Tikkanens böcker nu imorron, ingenmansland, Århundradets kärlekssaga samt två böcker som Märta Tikkanen ger ut efter Henrik Tikkanens död år 1984, nämligen Rödluvan (1986) och Två: scener ur ett konstnärsäktenskap (2004).

Hög med böcker av Märta och Henrik Tikkanen.
I sina böcker skrev Märta och Henrik Tikkanen i dialog med varandra. Hög med böcker av Märta och Henrik Tikkanen. Bild: YLE/Marit Lindqvist Märta Tikkanen,Henrik Tikkanen,finlandssvensk skönlitteratur,böcker,litteratur

Böckerna växer fram parallellt, men oberoende av varandra.

Enligt Märta Tikkanen själv var böckerna inte skrivna som svar och gensvar: ”de kom till samtidigt, ur samma stämningar och gemensamma upplevelser, inlägg i dialogen mellan oss. Som höll på att förstummas.”

Svårt omsätta teori i praktik

Tematiken i de dialogiska texterna är likartad – vi har två människor som älskar varandra och som har ett stort behov av att uttrycka sig konstnärligt.

De två när en dröm om ett jämlikt konstnärsäktenskap där båda kan känna sig fria att skriva, där ”två jämlika kreativa sinnen kan förenas intellektuellt, emotionellt och fysiskt för att dra inspiration och kraft ur varandra till sina respektive konstnärsskap”, som Matilda Torstensson Wulf uttrycker det.

De två vill leva omringade av barn i ett hem fyllt av kärlek och kreativitet, ömsesidig uppmuntran och respekt.

Men diskrepansen mellan dröm och verklighet visar sig vara alltför stor - även om intentionerna är de allra bästa.

Även om jämlikhetsfrågor diskuteras och debatteras flitigt i offentligheten visar det sig vara svårt att omsätta teori i praktik inom hemmets ramar.

Även om viljan finns där (i alla fall till en viss del) är förutsättningarna och villkoren för den skapande verksamheten, för skrivandet, ojämförbara och ojämlika.

Konflikten mellan familjelivet å ena sidan och självförverkligandet å andra sidan växer sig allt starkare med åren – både i den litterära dialogen och i privatlivet.

Pärmen till Matilda Torstensson Wulfs avhandling "Kärlekens paradis. Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog."
Pärmen till Matilda Torstensson Wulfs avhandling "Kärlekens paradis. Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog." Bild: Ellerströms förlag Märta Tikkanen,Henrik Tikkanen,litteratur,akademiska avhandlingar (publikationstyp),matilda torstensson wulf

Kollega och konkurrent

”Hade jag inte börjat skriva så skulle han och jag och kärleken ha levat lyckliga till vår död. Ingen kan ha haft bättre förutsättningar än vi. Fortfarande kan jag inte fatta att det måste bli så svårt. Jag ångrar mig inte. Jag hade inget val.”

Så skriver Märta Tikkanen i Två: scener ur ett konstnärsäktenskap som kom ut tjugo år efter att Henrik Tikkanen avlidit.

När Märta debuterade som författare år 1970 var Henrik redan ett etablerat namn som tecknare och kåsor i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat, och han hade gett ut ett flertal böcker.

Henrik var framgångsrik och högt uppskattad, men han drogs med dåligt självförtroende, ett visst mått av självhat och en självdestruktivitet som alltför ofta resulterade i ett rikligt intag av alkoholhaltiga drycker.

För att råda bot på konstnärsgeniets bristande självkänsla behövde hans ego matas med beröm, beundran och bekräftelse – inte minst av en dyrkande och självuppoffrande hustru.

Familjen Henrik och Märta Tikkanen i Barösund sommaren 1966.
Familjen Tikkanen i Barösund sommaren 1966. Familjen Henrik och Märta Tikkanen i Barösund sommaren 1966. Bild: Wikimedia commons Märta Tikkanen,Henrik Tikkanen,Barösund,Ingå

När Henrik och Märta träffades på Hufvudstadsbladets redaktion sommaren 1956 var båda gifta på varsitt håll. Henrik skulle fylla 32 år och Märta var 21 och ”(d)et fanns aldrig någon tvekan, det var han och jag”, som Märta konstaterar i Två. Scener ur ett konstnärsäktenskap.

Märtas dröm om att stå i bredd rimmade illa med Henriks vilja att stå i rampljuset.

Henrik och Märta gifte sig år 1963 och paret fick tre barn i snabb takt. I familjen ingick också Märtas dotter från det tidigare äktenskapet.

De närde en dröm att leva sida vid sida i ett konstnärsäktenskap där båda kunde ägna sig åt att skapa, att skriva - på lika villkor.

Till en början fanns det en orubblig tillit mellan Märta och Henrik, och en stark tro på varandras konstnärliga förmåga.

Henrik uppmuntrade Märta att skriva: ”Jag tyckte från första början att hon skulle bli författare, det var min dröm, två konstnärer i kärlekens paradis” som han skriver i Henriksgatan (1982).

Men ord och omsorg måste omsättas i handling för att Märta skall få tid och möjlighet att skriva. Henrik är sällan där för att ta hand om hushållet och de fyra barnen som kräver full uppmärksamhet.

Märtas dröm om att stå i bredd rimmade illa med Henriks vilja att stå i rampljuset.

När Märta tog steget ut och blev författare blev hon förvisso kollega till Henrik, men också konkurrent – en konkurrent på den litterära parnassen och en konkurrent om uppmärksamheten i medierna.

Men framför allt tog Märtas författarskap alltför mycket fokus bort från Henrik. Kärleken till skrivandet konkurrerade med kärleken till Henrik.

Den frihet och frigörelse som Märta upplevde i och genom sitt skrivande såg Henrik som ett direkt hot mot deras förhållande och familjen. Märtas författarskap störde och rubbade hela existensen och förändrade dynamiken inom relationen.

Det uppstod en oundviklig konflikt mellan kärleken och konsten, en konflikt som visade sig vara stört omöjlig att lösa. En konflikt som bottnade i diametralt olika förutsättningar och möjligheter att ägna sig åt författarskap.

En konflikt som baserade sig på cementerade könsroller och sociala strukturer omöjliga att rucka på.

Stötta istället för att störta

I sin läsning av Märta och Henrik Tikkanens dialogiska texter konstaterar Matilda Torstensson Wulf att Märta inte enbart skriver i dialog med Henrik, utan ”även i dialog med tidigare generationer av skrivande kvinnor, och med tystade kvinnor som aldrig fått eller tagit chansen att skriva, som hennes egen mor. Genom att frigöra sig själv frigör hon också dem ur tystnaden.”

Henrik däremot hamnar ofta i ett slags konfliktfylld försvarsposition där han tvingas förhålla sig till en mansroll i förändring.

Här finns en oro för att förlora såväl sexuell som konstnärlig potens ifall han tvingas överge vissa invanda manliga könsstereotypa beteenden och hierarkiska strukturer.

Men samtidigt, påpekar Matilda Torstensson Wulf, flätas skrivandet och kärleken samman i de dialogiska texterna: ”De två berättarrösterna älskar varandra för att de skriver. De älskar varandra när de skriver. De älskar varandra genom orden.”

Kärleken till trots verkar det vara omöjligt att jämka samman två författare och deras behov av å ena sidan närhet, å andra sidan avskildhet, att kombinera familjeliv med författarskap så att båda solidariskt kan dela på ansvars- och arbetsfördelningen i hemmet, att stötta istället för att störta varandra.

Litteraturforskaren Matilda Torstensson Wulf.
Matilda Torstensson Wulf har skrivit en avhandling om den litterära dialogen mellan Märta och Henrik Tikkanen. Litteraturforskaren Matilda Torstensson Wulf. Bild: Ellerströms förlag litteraturvetare,matilda torstensson wulf

Olika syn på kärlek

I böckerna framträder också två olika temperament med olika livshållning där kvinnorna i Märta Tikkanens texter ofta förhåller sig öppna och bejakande till omvärlden och ”placerar både kärleken och konstens kärna i en vidare samhällelig gemenskap” medan den manliga berättarrösten i Henrik Tikkanens böcker ”står fast förankrad i individualitet och enskildhet.

De sociala mönster han gestaltar är inte samhällets, utan den närmaste familjens” skriver Matilda Torstensson Wulf i Kärlekens paradis. Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog.

I Henrik Tikkanens böcker är kärleken = den romanticerade och idealiserade kärleken där två individer kompletterar varandra, vilket oftast innebär att kvinnans primära roll är att vara villkorslös och osjälvisk i sin kärlek.

I sina texter ställer sig Märta Tikkanen i opposition mot denna stereotypa bild av kvinnan som ”osjälvisk, helande, orubblig och omvårdande” i sin kärlek till mannen.

Hon vill göra sig av med den passiverande och förminskande bilden av kvinnlig kärlek. Bort med den krävande kärleken som hotar att kväva kvinnan. Bort med den kärlek som utövar kontroll och makt över kvinnan.

Fram för en mer komplex syn på kvinnan och kärleken. Fram för en kärlek som inte söker kris och konflikt, en kärlek som inte ger upphov till skuld eller svartsjuka. En kärlek som bygger på solidaritet och generositet, jämlikhet och delaktighet.

Märta Tikkanen på Bokmässan i Helsingfors år 2004.
Märta Tikkanen på Bokmässan i Helsingfors hösten 2004. Märta Tikkanen på Bokmässan i Helsingfors år 2004. Bild: Wikimedia commons Märta Tikkanen

Ett välkommet tillskott till böckerna om paret Tikkanen

De senaste åren har det utkommit ett flertal verk som på olika sätt belyser det kreativa men ytterst komplicerade förhållandet mellan Märta och Henrik Tikkanen.

Brevbiografin Måste försöka skri- (2019) ger en inblick i vardagens bekymmer och slit genom de självutlämnande brev som Märta skrivit till väninnorna Åsa Moberg och Birgitta Stenberg.

Siv Storås författarskapsbiografi De oerhörda orden. En bok om Märta Tikkanens författarskap (2020) är en traditionellt uppbyggd biografi där Storå läser Tikkanens verk mot bakgrund av hennes barndom, uppväxt och liv tillsammans med Henrik Tikkanen.

Johanna Holmströms bok Borde hålla käft - en bok om Märta Tikkanen (2020) är i högre grad en personbiografi där Holmström inte drar sig för att spegla sig själv i Märta Tikkanens liv och verk – som kollega, som feminist och som ödessyster med personlig erfarenhet av att leva i ett destruktivt förhållande.

Matilda Torstensson Wulfs avhandling Kärlekens paradis. Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog dyker ner i relationen mellan paret Tikkanen genom att närstudera de dialogiska texterna och sätta dem i ett samhälleligt och historiskt perspektiv med hjälp av bland annat genusteori och normkritik.

I avhandlingen beskriver Matilda Torstensson Wulf bland annat hur äktenskapskonflikten mellan Märta och Henrik Tikkanen medialiserades, hur paret ofta tillskrevs olika roller och framställdes som antagonister och motståndare i könsrollsdebatten på 1970-talet och hur denna – ibland frivilliga, ibland ofrivilliga – offentlighet kom att påverka privatlivet och relationen mellan makarna.

Hur dessa roller i offentligheten kom att påverka deras självbilder och uppfattningar om varandra – dessvärre mer sällan i en konstruktiv eller positiv anda.

Lyssna på Kulturpodden om litterära dialoger i brev och böcker - bl.a. om den litterära dialogen mellan Märta och Henrik Tikkanen:

Läs också