Hoppa till huvudinnehåll

Märklig observation i värmekamera avslöjade knarkbusiness i miljonklass – så här hanterar myndigheterna pengar som rör sig inom droghandeln

Amfetamiinia laboratorioputkilossa
Amfetamin i ett labbrör. Amfetamiinia laboratorioputkilossa Bild: Markku Pitkänen / Yle Tullaboratoriet,narkotika,amfetamin

Att konfiskera egendom som förtjänats genom droghandel har varit en lukrativ business för staten de senaste åren, rapporterar Yle Uutiset.

Gränsbevakningens flygplan gjorde en märklig upptäckt under årsskiftet 2020. Flygplanets värmekamera reagerade på en gårdsbyggnad på en bondgård i Salo, som rent ut sagt strålade.
Det fanns ingen naturlig förklaring till skenet. Ingen bodde i ladugården och där fanns heller inte några djur. Då polisen besökte platsen för att undersöka lokalen, hittade de en cannabisodling i industriskala. Värmen kom från cannabisplantornas lampor.

Egentliga Finlands tingsrätt dömde bondgårdens ägare samt två andra personer till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Dessutom förlorade personerna vinsterna från droghandeln. Rätten bestämde att sammanlagt 1,3 miljoner skulle gå till staten, bland annat tre fastigheter.

Att komma åt så här stora pengasummor var sällsynt ännu bara för några år sedan. Fångar man droganvändare utan pengar, stannar pengarna fortfarande kvar hos de högre upp i kedjan.

I droghärvan i Salo förblev det oklart för polisen vem som köpt och använt drogerna. Däremot använde polisen mycket tid och resurser till att undersöka cannabisfarmens invånares och deras närståendes pengatransaktioner.

Marihuanaa minigrip-pussissa Tullilaboratoriossa
Marihuanaa minigrip-pussissa Tullilaboratoriossa Bild: Markku Pitkänen / Yle Tullaboratoriet,narkotika,marijuana

Att komma åt vinning av brott är numera en av polisen och Tullens viktigaste målsättningar, och det syns. Under de senaste fem åren har staten beslagtagit dubbelt mer egendom kopplad till narkotikahandel, än under början av 2010-talet.

Enligt den statistik Yle fått tag på har myndigheterna beslagtagit sammanlagt kring 80 miljoner euro i egendom i samband med utredningar av narkotikabrott under åren 2016-2020.

Den vinning av brott som beslagtas hamnar hos finansministeriet och består oftast av kontanter. Men i liknande fall som cannabisfarmen i Salo kan vinningen också vara i form av fastigheter. Också kryptovalutans andel av den konfiskerade egendomen har vuxit och fortsätter att växa.

I och med att värdet på bitcoin har vuxit, har staten fått in mycket mer pengar från narkotikahandeln än det som syns i statistiken. Ett exempel är från 2016 då Tullen konfiskerade en bitcoin-förmögenhet värd ungefär en miljon euro. I dagsläget är potten värd nästan 90 miljoner euro. Tullen har beslutat att auktionera ut den virtuella valutan.

Tre orsaker bakom ökningen

Ekstaasi huumetta näytekulhoissa Tullilaboratoriossa
Ekstaasi huumetta näytekulhoissa Tullilaboratoriossa Bild: Markku Pitkänen / Yle Tullaboratoriet,ecstasy,narkotika

Det finns tre orsaker till att vinningen av brott har vuxit: droganvändningen har ökat, ändringar i myndigheternas verksamhet och lagändringar.

Narkotikans efterfråga och utbud har vuxit betydligt i Finland. Det har kunnat konstaterats exempelvis genom avloppsvattenprover. Då det finns mer droger, finns det också mer pengar kopplade till narkotikabrott i rörelse.

Förutom pengar kommer myndigheterna också över mer narkotika än tidigare. Det förs inte statistik över mängden konfiskerade droger, men enligt Tullen och Centralkriminalpolisens laboratorium är trenden tydlig. Exempelvis mängden amfetamin har ökat märkbart.

I början av 2010-talet började man vid Tullen fundera på hur man bättre kunde komma åt den brottsliga förmögenhet som är kopplad till narkotika. En lösning var att anställa en utredningschef specialiserad på specifikt vinning av brott.

- Speciellt vid utredningen av stora fall är det bra att det vid sidan av utredningschefen finns en person som ansvarar för att kartlägga vinningen av brott, säger tillsynschef Hannu Sinkkonen.

Staten tog tre fastigheter av cannabisfarmen

I fallet om cannabisfarmen i Salo rannsakade polisen alla kontotransaktioner som gick att spåra. Transaktioner gjorda av de huvudmisstänkta, deras företag samt närstående granskades. Gamla fastighetsaffärer granskades och fastigheterna undersöktes.

I samband med utredningen framkom att hundratusentals euro hade flödat mellan kontona och fastighetsaffärerna. Den enda förklaringen till pengaflödet var en storskalig narkotikaodling som pågått i flera års tid.

Kokaiinia Tullilaboratorion näyteputkilossa
Kokaiinia Tullilaboratorion näyteputkilossa Bild: Markku Pitkänen / Yle Tullaboratoriet,narkotika,kokain

De dömda var dessutom tvungna att inse att den finska lagstiftningen har skärpts betydligt. Kvinnan som ägde tre fastigheter kopplade till cannabisfarmen förlorade alla fastigheter till staten. Ett liknande scenario har inte varit möjligt tidigare.

Fastigheten som användes för själva odlingen dömdes förverkad till staten. Huset sågs enligt rätten som ett redskap för den brottsliga verksamheten. För de två andra fastigheterna tillämpade rätten utvidgad vinning av brott. Det innebär att den dömde kan förlora också egendom som inte har en direkt koppling till exempelvis cannabisodlingen. Den utvidgade förverkandepåföljden skrevs in i lagen vid millennieskiftet. Den kan tillämpas exempelvis vid grova narkotikabrott.

Finlands linje delvis hårdare än Sveriges

I många fall är Finlands beslagtagande av vinning vid brott mer omfattande än i exempelvis Sverige. I vårt västra grannland kan vinning av brott användas för att minska skadeståndet för brottet. I Finland är det den dömde själv som ska stå för skadeståndet.
De här kostnaderna uppstår av verksamhet som i sig är kriminell. Därför har man bedömt att det inte är kriminalpolitiskt godtagbart att minska på summan med vinning av brott, säger Heli Korkka-Knuts, forskardoktor vid Helsingfors universitet.

Linjen är dock inte helt entydig. Man ska inte kunna dra nytta av brott, men å andra sidan borde förverkande påföljden inte vara ett straff. Ibland hamnar de här principerna i konflikt.

I bitcoin-exemplet från 2016 ansåg den dömde att staten endast hade rätt att beslagta det hen förtjänat genom brottslig verksamhet. I slutändan miste den dömde alla sina bitcoins, vars värde steg betydligt i statens förvar, samt annan egendom.

Också ägaren för Salos drogfarm, och andra som dömdes i fallet, har har varit missnöjda med Sydvästra Finlands tingsrätts beslut. Därför har domen ännu inte vunnit laga kraft. Åbo hovrätt står näst i tur att behandla fallet.

Amfetamiinia minigrip-pussissa.
Amfetamiinia minigrip-pussissa. Bild: Markku Pitkänen / Yle Tullaboratoriet,amfetamin

Myndigheterna: Att beslagta knarkpengar förhindrar brottslighet

Både polisen och Tullen tror att man förhindrar nya brott genom att beslagta pengar som tjänats genom brottslig verksamhet. Man anser att det i vissa fall kan vara en effektivare metod än själva straffet.

- Ett fängelsestraff har inte alltid så stor effekt för den organiserade brottsligheten och de som är verksamma i narkotikahandeln. De lyckas fortsätta driva sin verksamhet också innanför
fängelsemurarna. Men då vinningen för brottet flyttas till staten, har det effekt, säger Kari Siivo, kriminalöverkommissarie Kari Siivo vid Polisstyrelsen.

Tullens Hannu Sinkkonen påminner också om att pengar som tjänats genom brottslig verksamhet också förvränger marknaden. Kriminella har ett behov att tvätta de brottsliga pengar genom laglig verksamhet.

- Om man pumpar in mycket gråa pengar är det de aktörer som driver laglig verksamhet på marknaden som får lida.

Artikeln baserar sig på Outo havainto lämpökamerassa paljasti miljoonaluokan huumebisneksen – näin viranomaiset iskevät nyt huumekaupassa liikkuviin rahoihin skriven av Veli-Pekka Hämäläinen. Översättningen är gjord av Lina Frisk.

Läs också