Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägaren får jobba hårt för att nå lönsamhet - större areal krävs hela tiden

Mer än hälften av Finlands skogar ägs av privatpersoner. Men rätt få av landets 319 000 privata skogsägare lever uteslutande av skogen. Tomas Teir i Sideby har ändå satsat på det gröna guldet och vill tro att framtiden ska medföra möjligheter för den som inte reds arbete.

- Jag började som 13-åring med första egna sågen och som 14-åring började jag åt skogsvårdsföreningen. Sedan gick jag skogsutbildningen på Korsholms skolor till skogsbrukare och efter det har jag varit heltids skogsbrukare.

Det har sen blivit två decennier av sjudagars arbetsveckor och en lång inlärningsprocess. Arbetet i skogen innebär att man hela tiden måste lära sig nytt, om så väl skogstekniska som arbetsprocessmässiga och affärsrelaterade saker.

- Det finns inte två dagar som är lika. Och den som tror att de är fullärda, så de vet inte hur lite de egentligen vet, säger Tomas Teir.

Att det krävs en mångsidighet i det egna handlaget är en självklarhet, men dessutom har papperskriget och affärskunnandet blivit mer och mer utmanande för skogsbrukare.

- Man måste kunna nästan allting själv. För om man inte kan det själv, utan måste lega folk, så finns det ingen som helst lönsamhet i skogsbruket, säger Teir.

Samarbete ett måste

På hemorten i Sideby, har han byggt upp ett gott kontaktnät till andra skogsägare och olika entreprenörer. I dag krävs stora maskiner och effektiv tidsanvändning för att skapa lönsamhet i skogsbruket.

Därför är det bra att ha utbyte av kunnande och tjänster med andra i samma bransch.

- Jag ser inte att det på något sätt skulle vara någon konkurrens mellan mig och övriga aktörer, utan vi samarbetar.

“Skogsbrukets lönsamhet blir kontinuerligt sämre”

Men det traditionella småbrukarsamhället är förpassat till historien. Liksom gällande djurhållning eller odling, har kraven på stora kvantiteter även präglat skogsbruket i Finland.

- Skogsbrukets lönsamhet blir kontinuerligt sämre. För virkespriserna sjunker reellt sett hela tiden, men ska du däremot köpa en skogsfastighet på fria marknaden, så stiger priserna hela tiden.

Enligt Teir är det nästan omöjligt som enskild aktör att vinna en offentlig anbudstävlan om skogsskiften i hans domäner. Det finns så pass många institutionella aktörer som är villiga att betala stora summor för skogskiften.

I dagens läge räcker inte 300 hektar om du inte har någon annan sysselsättning

När räntorna är låga finns det få säkra placeringar, varför mycket kapital placeras i skog, tänker han. Senast han själv vann en offentlig anbudstävling var 1996, även om han bjudit på många skiften då han önskat expandera.

- När jag började med skogsarbete, med min farfar som 6-7 åring, så klarade man sig om man hade 40 hektar skog. När jag gick i skogsskolan, sades det att om du har 150 hektar så försörjer du dig på det. I dagens läge räcker inte 300 hektar, om du inte har någon annan sysselsättning, summerar han utvecklingen.

Men mycket annat har också ändrat sedan Tomas Teirs tid med farfar i skogen. Då handlade det om att ta ut massaved för cellulosaproduktion och en del stock för byggande. Idag har raffineringen av olika träprodukter kommit mycket längre och det går också att utnyttja allt från hyggesrester till stubbar för energiutvinning.

- Så kanske på traditionellt sätt har inte skogen samma betydelse för Finland som den har haft, men i och med att nya produkter hela tiden utvecklas så tror jag på skogens framtid. Skulle jag inte göra det skulle jag sälja bort alla skog, säger han krasst.

Men det finns också faroelement med skogens utveckling i Finland, som Tomas Teir ser det. Urbaniseringen och datoriseringen i samhället har gjort att ungdomen fjärmats från skogen och det allt svårare att locka den uppväxande generationen att ta värvning i branschen, spår Teir.

- I dagens läge är det inget intressant arbete att sitta i en skogsmaskin, eller att sitta i en långtradare. Utan ungdomarna idag vill sitta inomhus framför en dator. Och då är det här ändå ett bra betalt jobb.

Nya produkter blir viktigare

Så en fråga är hur man ska locka ny arbetskraft till branschen. Även om skogsindustrin har mekaniserats och är på gång att robotiseras allt mer, kommer det alltid att finnas en efterfrågan på mänskor som kan skogsfrågor.

För behovet av skogsprodukter kommer att bestå i olika form - och Finlands roll globalt kan eventuellt öka, förutspår Teir.

- Framför allt om den här klimatförändringen leder till det att jord- och skogsbruk längs ekvatorn egentligen blir omöjligt på grund av att där är för varmt. Då kommer ju vår skog att ha en ännu större global betydelse än vad den har idag.

Som läget är i dag finns det marknad för allt virke som produceras i Finland. Nyinvesteringar i enorma cellulosafabriker sväljer fantastiska virkesmängder och uttaget ur de finländska skogarna av många bedöms som för litet, då industrin är så pass beroende av importvirke för sin verksamhet.

En man med arbetskläder står intill en virkeshög i skogen
Tomas Teir inspekterar virket som nyligen fälts och konstaterar att i detta skogsskifte är stockarna få. En man med arbetskläder står intill en virkeshög i skogen Bild: Mårten Wallendahl / Yle Närbild,skogsbruk,tomas teir

När man, som Tomas Teir, är etablerad virkesförsäljare, kan man välja och vraka mellan uppköparna. Principen är att erbjuda rätt virke till den uppköpare som behöver det mest och på så sätt betalar bäst.

Vid ett av Teirs virkesupplag, visar han det prydligt uppsorterade massavirket som just då hämtas för att föras till Teuva för vidare tågtransport till cellulosafabriken.

- Och här på min högra sida har vi energived som flisas vid kraftverken och så blir det till värme antingen i Kaskö eller Vasa. Och där bakom har vi stockar som går till sågar. De här stockarna far inte längre än till Isojoen saha, säger Tomas Teir och förevisar de ståtliga hoparna.

Fina stockar sällsynta och dyra

Men allt virke förs inte ur byn oförädlat. Det finns ännu några sågar i trakten. I Skaftung driver Stefan Ingves en nischad såg, dit mycket av traktens mest högklassiga stockvirke förs. Där tillverkar han sedan 25 år gammaldags golvplankor åt golventusiaster som vill återskapa en historisk prägel på sina golv.

Ett problem numera är att hitta tillräckligt fina stockar som duger till de vackra golven.

- Det blir alltid lite bekymmer då jag får en beställning. Så jag får fundera då var jag får stockarna till beställningen, säger Stefan Ingves.

En man i arbetskläder står intill ett sågverk.
Stefan Ingves gläder sig åt den stora efterfrågan på högkvalitativt stockvirke, men det är inte alltid så lätt att få tag på. En man i arbetskläder står intill ett sågverk. Bild: Mårten Wallendahl / Yle Närbild,sågverk,stefan ingves

Det här är en klar förändring, som Ingves ser det. Det moderna skogsbruket har fått träden att växa snabbare, men kvaliteten lider, bedömer han.
Man borde tala mera om kvaliteten

- Jag tycker det här goda snickarvirket minskar i och med att naturskogarna minskar så och så kommer istället mera snabbvuxet trä.

Så, det att skogarna växer snabbare idag är inte bara till fördel?

- Nä, absolut inte. Jag tycker man borde tala mera om kvaliteten och egentligen är jag förvånad att det inte pratas om kvalitet mera - utan det fokuseras som på kubiker.

Läs också