Hoppa till huvudinnehåll

Elever i S:t Olofsskolan i Åbo gläds över att träffa vänner igen – men hybridmodellens schema känns rörigt

Tre flickor går upp för en trappa.
Nu är eleverna tillbaka i skolbyggnaden - men inte alla på en gång. Tre flickor går upp för en trappa. Bild: Marie Söderman / Yle skolelever,flickor,tonåringar,elever,trappor,S:t Olofsskolan,Åbo,skolor

I en vecka har eleverna i S:t Olofsskolan i Åbo varit tillbaka i närundervisning, men inte alla elever på samma gång. Varje årskurs är en dag på distans och sedan två dagar i skolan. Och så turas årskurserna om så att det alltid är en tredjedel av eleverna som är hemma.

Niondeklassarna Linnéa Ahti och William Malkamäki tycker att det är roligt att få se alla vänner igen.

Linnéa Ahti, en ung dam med munskydd, långt ljust hår och grön tröja, står i en korridor.
Linnéa Ahti är glad över att få träffa skolkamrater igen, fastän det bara är två dagar åt gången. Linnéa Ahti, en ung dam med munskydd, långt ljust hår och grön tröja, står i en korridor. Bild: Marko Ekström/Yle åbobor,Linnéa Ahti

- Det går nog också bättre att lära sig i närundervisning, eftersom man lätt börjar göra annat samtidigt som man lyssnar på läraren då man är hemma, säger Ahti.

- Jag tycker inte alls om distansundervisningen, jag lär mig nästan ingenting. Man måste koncentrera sig till hundra procent, konstant, om man vill lära sig något och det är tungt att sitta framför en skärm hela dagen, säger Malkamäki.

Båda två tycker ändå att ett system med en vecka i skolan och sedan en vecka hemma skulle ha varit bättre.

- Då skulle det vara lättare att hålla koll på var man ska lämna in vilka uppgifter. Jag skulle nog inte orka hålla på med det här systemet under någon längre tid, säger Ahti.

William Malkamäki, en ung man med munskydd, vit lippis bakfram och en svart munkjacka, står i en korridor.
William Malkamäki skulle hellre ha haft ett system med en vecka hemma, en vecka i skolan - också med tanke på coronarisken. William Malkamäki, en ung man med munskydd, vit lippis bakfram och en svart munkjacka, står i en korridor. Bild: Marko Ekström/Yle åbobor,william malkamäki

- Det känns lite rörigt, man måste hålla koll på när man ska vara i skolan och när man ska vara hemma. Men lärarna har nog satt upp noggranna instruktioner för vilka uppgifter som ska lämnas in var, säger Malkamäki.
Det är nog inte osannolikt att någon kommer till skolan på en dag de borde vara på distans― William Malkamäki, elev i S:t Olofsskolan
En man i en vit skjorta sitter bakom ett skrivbord och ser in i kameran.
S:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson hade hellre sett ett annat system för när- och distansundervisningen. En man i en vit skjorta sitter bakom ett skrivbord och ser in i kameran. Bild: Andrea Wiklund/Yle S:t Olofsskolan,Rektor,christer karlsson

Att ett system med en vecka på distans och en i skolan skulle vara lättare håller skolans rektor Christer Karlsson med om.

- Många elever tycker att det är ett rörigt system, det är svårt att veta var man ska befinna sig när. Lärarna skulle också föredra ett vecka-vecka-system. Personligen skulle jag vilja att årskurs sju och åtta skulle ha distans- och närstudier turvis, medan årskurs nio skulle ha enbart närstudier, eftersom de redan förlorat så mycket, säger Karlsson.

- Men det får vi inte bestämma, utan det är bara att rätta sig efter direktiven.

Utmaningar i undervisningen

Lärarna är vana att undervisa på distans, men den nya 2-1-2-modellen är utmanande för planeringen av undervisningen.

- Ibland har man en lektion närundervisning och sedan en på distans, och då måste man komma ihåg det under den föregående lektionen man håller, säger Kenneth Nygrén, lärare i svenska.

Modersmålsläraren Kenneth Nygrén står vid ett bord i skolans bibliotek.
Kenneth Nygrén har svårt att lära ut grammatik genom en skärm. Modersmålsläraren Kenneth Nygrén står vid ett bord i skolans bibliotek. Bild: Yle/ Nora Engström lärare,st olofsskolan

Nu gäller det att planera noga, eftersom alla saker inte kan undervisas på distans.

- Exempelvis hade jag tänkt undervisa i grammatik nu, men jag gör det ogärna på distans. Jag tror inte alla elever lyssnar så aktivt och tar anteckningar som de gör om jag står framför dem och ser på. Då får jag svänga på mina planer och lägga in läsning istället, vilket betyder att det blir ett avbrott i kontinuiteten på undervisningen, säger Nygrén.

Det finns också flera fördelar med att lärarna träffar eleverna oftare. Det är bland annat lättare att hålla koll på att uppgifterna görs.

- Speciellt för mig som speciallärare ser jag många fördelar, säger speciallärare Lena Hannus-Suksi.

- Att undervisa elever med specialbehov på distans är jobbigt. Nu när de är här några dagar kan vi kolla upp och ta igen det som behövs, säger Hannus-Suksi.

Morgontrötta elever

Yvonne Gunell, lärare i biologi och geografi, är glad över att få vara tillbaka i skolan. Hon tycker inte det känns speciellt konstigt att undervisa på distans och ha närundervisning på samma dag.

- Idén är ju att vi inte ska vara för många i huset på en gång, men vi lärare träffar ju ändå alla elever under två dagar. Från en corona-synvinkel skulle det ha varit bättre med vecka-vecka, säger Gunell.

Yvonne Gunell i grön tröja.
Yvonne Gunell tycker hybridmodellen fungerar relativt bra. Yvonne Gunell i grön tröja. Bild: Yle/Jasmine Nedergård Åbo,S:t Olofsskolan,lärare,Yvonne Gunell,skogsnöten

Hon tror också att eleverna är glada över att få vara i skolan.

- Fast man märker nog av att de har blivit bekväma med att vara hemma. Det har sina fördelar, man får sova längre på morgonen. De har varit lite extra trötta den här första veckan, har jag märkt.

Läs också