Hoppa till huvudinnehåll

Fem olika röster om torv – Finlands omtvistade naturrikedom

iso aapasuo Muhoksella
Marskjord i Muhos iso aapasuo Muhoksella Bild: ©Mika Honkalinna myr

När Niclas Sjöskog brer ut torvströ för sina kor är det som om han bredde ut ett lager grov ljusbrun bomull för dem. Torvströ tas från torvens ytlager och är luftigt och mjukt.

Men tyvärr har torven förlorat sitt anseende som ett ekologiskt material.

Det är svårt att ge upp någonting som till synes fungerar. När regeringen nu samlas till rambudgetförhandlingar kommer torvbrytning och torv för energibränning att vara en av de svåra frågorna.

Löftet har varit att den gröna omställningen ska ske rättvist. Nu prövas det löftet.

Vi ska höra fem olika röster från företag, organisationer och enskilda företagare om hur de ser på utvecklingen och vilka hälsningar de har till regeringen.

bioråvara till Alholmens kraft
Biobränsle och torv till AK2 bioråvara till Alholmens kraft Bild: Yle/Kjell Vikman torv,biobränslen,ak

1. Kraftverket

På Alholmens Kraft i Jakobstad har andelen torv i förbränningen och själva driftstiden minskat till runt en femtedel av vad det varit. Under de år då kraftverket användes mera utgjorde torven hälften av det som brändes.

Men nu har utsläppspriset på torv höjts så att det blivit olönsamt att bränna torv.

– För två år sen i början av 2019 så låg det på dryga fem euro och i dagsläget ligger det på drygt fyrtio så det har skett en ganska stor ökning de sista åren. Framtiden är osäker när tillgången på torv blir sämre, konstaterar verkställande direktör Björn Åkerlund.

Alholmens kraft kan använda biobränslen, stenkol och avfallsfraktioner, men i praktiken är det svårt att hitta ersättande bränslen för kol och torv.

Samtidigt har kraftverket har inte alls den produktionsvolym som det hade tidigare.

Det har kommit mycket nya energiproduktionsformer, också förnybar energi, och det råder stundtals en överproduktion på energi i Finland. Så behövs kraftverk av det här slaget i fortsättningen?

– Fjärrvärmen behövs. Och mer vindkraft gör att reglerkraft kommer att behövas, säger Björn Åkerlund som tillägger att ett stort kraftverk som tjugo år gamla AK2 knappast hade byggts i dag.

De egna torvtäkterna kommer kraftverket att successivt att lägga ned i enlighet med regeringens beslut om en halvering av torvanvändningen till år 2030.

Torvtäkt i Janakkala.
Torvbrytning Torvtäkt i Janakkala. Bild: Vapo. torv,torvtäkt

2. Torvbrytningen

Att kraftverken inte bränner torv som förut påverkar företag som Keskis Torv Ab i Vörå. Där beslöt man för några veckor sen att sluta producera bränntorv i år eftersom det inte går att sälja.

– Det tar slut på grund av den extra skatten på energitorv och för att priset på utsläppsrättigheter är så höga att kraftverken inte vill ha torv. Det är för dyrt att använda. Det har ju under flera års tid redan varit prat och man ju märkt vartåt det lutar med torvproduktionen så vi har ju nog en plan B, konstaterar Renfält.

Keskis Torv Ab köper upp och förmedlar olika sorters biobränslen. De sysslar också med jordbyggnad och byggverksamhet. Under flera år redan har de satsat på annat än torv.

Varför ska vi såga av kvisten vi sitter på här i Finland?― Andreas Renfält

– Det som är synd är att vi har haft flera säsongsarbetare, unga pojkar på sin första arbetsplats. Men det kommer att falla bort helt och hållet. För vårt bolag betyder det ett bortfall på ungefär fyra arbetsplatser och det kommer nog också att påverka systerföretaget Keskis Logistics Ab som bland annat transporterar torven.

Andreas Renfälts hälsning till beslutsfattarna är att han inte förstår varför vi ska såga av kvisten vi sitter på här i Finland. Inga andra land avslutar produktionen av de naturrikedomar de har. Men Finland ska göra det.

– Och varför är det bättre att vi köper kol från utlandet? Jo, det finns ett politiskt beslut att sluta med kol 2030. Men skulle det inte vara bättre att använda slut de torvtäkter vi har här i landet och minska på kolanvändningen. Och vad är beslutsfattarnas plan B? Vad ska vi värma med i fortsättningen?

– I det här världsläget borde vi väl se till att vi är så självförsörjande som möjligt inom energiproduktion och inte vara beroende av andra. Vi har ju märkt att bara för att ett fartyg lämna i Suezkanalen så påverkade det hela världshandeln, säger Renfält.

Helt slutar inte bolaget med torv ännu. Företaget har ännu ungefär 120 hektar strötorv i Lappo som de kan sälja ännu i fem till tio år. Men det är inte lönsamt att göra en ny torvtäkt bara för ytlagret. Så nya myrmarker tas inte i bruk.

Skillnaden på strötorv och energitorv

När man gör en ny torvtäkt så är oftast de översta lagret, en halvmeter, nyare, färskare torv som är ljusare och har bra uppsugningsförmåga. Det passar bra till stall, ladugårdar och fågelfarmer.

Det som finns djupare i torvmossen är mörkare mer förmultnad torv som har mycket bättre energiinnehåll och därför passar som bränntorv. Den har i sin tur mycket sämre uppsugningsförmåga och passar inte som strötorv.

Andreas Renfält har räknat att maskininvesteringar och torvtäkter som ifjol hade ett värde på cirka 400 000 euro i princip är värdelösa i år. För det är knappast någon som köper en torvmaskin idag

– Åtminstone borde torvproducenterna ersättas för det man investerat i och som nu är värdelöst, menar Renfält.

3. Ladugården

Mjölkbonden Niclas Sjöskog i Österbotten hoppas att Andreas Renfält fortsätter leverera strötorv ännu så länge det går. Så att Pac, Persika och Lilla Kry kan ligga bekvämt.

Torv är viktigt som strö för hans cirka 70 mjölkande kor och ungefär 40 kalvar och kvigor. Eftersom största delen av åkrarna är i vall, på dem växer gräs istället för spannmål som i södra Finland, finns det inte så mycket halm att tillgå.

På Sjöskogs gård går det åt ungefär fyra långtradarlass med torv per år. Det är bara de små kalvarna som får ligga i halm.

Alternativet skulle vara sågspån och det använde Sjöskog fram till för tio år sen.

Men sedan meddelade snickeriet i grannkommunen att sågspånet härefter skulle bli till pellets istället eftersom kraftverket betalade ett bättre pris.

Så om han blir tvungen att ersätta strötorv i framtiden blir det en återgång till sågspån eller kutterspån, men till ett högre pris.

Men inte nog med att torven är billigare den är också mer hygienisk. För torv har ett lägre ph-värde än trä eller sågspån och det gör att bakterier inte växer lika bra.

I underlaget där kor ligger finns ju både värme, mjölkspill och gödsel. Även om golven rengörs dagligen så är det en grogrund.

12 dagar gamla broilrar
För fågelfarmer är torv viktigt. 12 dagar gamla broilrar Bild: Yle/Antti Lempiäinen broilerfarm

Även köttfågelproducenter, de som föder upp kalkoner och broilers, uppskattar torv som strömaterial för det håller fåglarna friskare och det betyder mindre mängd av antibiotika.

Och att köra halmbalar från södra Finland är inte lönsamt.

– Jag hoppas att torven får fortsätta som strö, för det blir sämre med ett annat strömaterial. Det översta lagret i torvmosse är mjukt, nästan som bomull och det är svårt att ersätta. Så jag hoppas att vi får fortsätta med det ännu en övergångstid, säger Sjöskog.

Kasvuturvetta Kukkamaa & pajupajan kasvihuoneella.
Torv till växtunderlag Kasvuturvetta Kukkamaa & pajupajan kasvihuoneella. Bild: Kalle Purhonen / Yle växthus,trädgårdsodling,trädgårdar,blommor (växtdelar),plantuppdragning,plantskolor,Växttorv

4. Växthuset

SLC:s Trädgårdsombudsman Johanna Smith säger att torv används både för uppvärmning av växthus och som växtunderlag.

Många har övergått från oljeuppvärmning till torv och flis istället. Enligt Naturresursinstitutet minskade användningen av olja med 85 procent under åren 2004 till 2017.

Torv används för utplanteringsväxter, sallat och krukörter. Så länge flisen räcker till är rollen som växtunderlag viktigare.

– Med tanke på cirkulär ekonomi så är torv ett bra alternativ eftersom den kan komposteras efter att säsongen är slut, säger Smith.

I Närpes grannkommun finns en komposteringsanläggning som tar emot plantavfall och odlingsunderlag av torv.

Det som kan ersätta torv som växtunderlag är mossa, perlit, kokos eller stenull. Stenullen kan återanvändas som jordbyggnadsmaterial till exempel vid vägbyggen.

Smith hoppas att beslutsfattarna inte har bråttom med besluten och att man tillåter att torven används i någon utsträckning i fortsättningen.

Förlänga eller förkorta – om det står kampen

Men den politiska debatten lär bli hetsig, speciellt för Centern.

Den torvarbetsgrupp som Arbets- och näringsministeriet tillsatte lämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä, Centern, i mars.

Av arbetsgruppens 26 förslag till åtgärder var det speciellt följande två som har ifrågasatts.

Det första är förslaget om en höjning av den nedre gränsen för skattefri användning per kraftverk från 5 000 megawattimmar till 10 000 MWh. Då är det bara den del som överstiger denna nivå som är produktion belagd med skatt.

Därtill föreslogs att mekanismen för lägsta pris kompletteras med en flexibel mekanism där skatten på energitorv omvänt beror på hur priserna på utsläppsrätter utvecklas.

Men de här åtgärderna skulle uppmuntra till en förlängning av torvens användning påpekar De Gröna. Vilket inte var meningen.

5. Miljörörelsen

– Det här med torv är en ganska komplicerad fråga som alltför få har nödvändiga insikter i, säger Natur och Miljös tillträdande verksamhetsledare Camilla Sederholm.

Hon konstaterar att andelen växtunderlagstorv eller odlingstorv förväntas öka, även om det mesta fortfarande används till energiutvinning.

– Det blir intressant att se hur mycket det hjälper att vi förbjuder förbränning av torv om vi inte också ser till en begränsning av växttorven, säger Sederholm.

Pomarkun Isonevan suo 21.5.2020. Pitkospuut.
Spång över myrmark. Pomarkun Isonevan suo 21.5.2020. Pitkospuut. Bild: Antti Laakso / Yle Påmark,myr,spänger

Internationellt ökar efterfrågan på odlingstorv, bland annat i Kina. Det finns en risk att Finland blir en stor exportör av torvprodukter.

Globalt sett är tre procent av markytan torv, alltså myrmarker. Medan den i Finland uppgår till en tredjedel.

Det medborgarinitiativ om förbud mot energiutvinning av torv som Finlands Naturskyddsförbund tillsammans med Natur och Miljö startade har fått över 50 000 underskrifter.

Målet var att försnabba processen och sätta ytterligare press på beslutsfattarna.

Torvmark, alltså myrar där det finns ett väldigt tjockt lager av vitmossa och halvt nedbrutna växtlager, innehåller per hektar tio gånger mera koldioxid än motsvarande hektar vanlig mineraljord.

Redan själva torvbrytningen är till stor skada för klimatet för då frigörs den koldioxid som funnits lagrad där under tiotusentals år, och oberoende av om torven används för energi eller andra produkter frigörs en stor del koldioxid förr eller senare.

När vi då förstör myrmarkerna försämrar vi deras rekreationsvärde och den biologiska mångfalden eftersom en väldigt stor andel av våra rödlistade arter lever på just de här myrmarkerna.

– Myrarna är också viktiga för vattenhushållningen. De renar flöden av organiska ämnen, bland annat kväve, till olika vattendrag och förbättrar vattenkvaliteten i områdena. Utdikningen medför att vattenkvaliteten försämras, säger Sederholm

Det är viktigt att omställningen blir rättvis och Sederholm är övertygad om att pengar ur EU:s gröna omställningsfond och regionala utvecklingsfonder kommer att riktas till regioner där torvbrytningen borde upphöra.

– Också regeringen Marins HELMI-program finns till för att återställa utdikade myrmarker, och där behövs också arbetskraft.

Läs också