Hoppa till huvudinnehåll

Irene valde grannkommunens högstadium – kommuner är tveksamma till att "ge bort" elever

Två kvinnor på veranda.
Hanna-Lea Ahlskog med dottern Irene. Två kvinnor på veranda. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,irene ahlskog

Karleby har närmat sig grannkommunen Larsmo för att diskutera möjligheten att elever från Bosund i Larsmo kunde välja att gå i skola i Öja i Karleby. Får Öja skola ett par elever till kan det räcka för att få en tredje lärare till byskolan.

Tanken om att Larsmo och Karleby kunde samarbeta genom att erbjuda elever valmöjlighet har funnits redan tidigare, men diskussionen den här gången väcktes efter att familjen Ahlskog i Öja ville att dottern Irene skulle gå i högstadiet i Larsmo i stället för i Karleby.

Familjen fick som den ville, även om första beskedet från hemstaden var negativt enligt mamma Hanna-Lea Ahlskog.

– Först svarade Karleby att det går inte, det går bara inte.

Men Ahlskog tog reda på att enligt lagen ska det visst gå.

– Då ringde jag bara till Larsmo och de sa att det låter bra, kom på besök. Så vi åkte dit och allt var så härligt och bra och de var så vänliga. Sedan var det bara att fylla i en blankett.

Öja skola
Öja skola behöver två elever till för att få en tredje lärare nästa läsår. Öja skola Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,öja skola

Kompisar, lokaler och avstånd orsak till skolbyte

Det fanns flera orsaker till att familjen Ahlskog ville välja Larsmo. Dels visste de att det en renovering närmade sig i svenska högstadiet i Karleby och att bussresan dit tar minst en trekvart fast skolan bara ligger knappt femton kilometer bort. Cronhjemskolan i Larsmo ligger tio kilometer från hemmet.

En avgörande orsak var också att Irene var ensam på sin klass i byskolan i Öja. Hon hade alltså inga kompisar som skulle till högstadiet i Karleby.

Då tänkte familjen att när Irene får nya klasskompisar kan det hända att möjligheten att umgås med dem är helt olika beroende på vilken skola hon väljer. Familjen bor nämligen bara ett par hundra meter från gränsen till Larsmo och Bosund.

– Om hon får kompisar som går i Donnerska (i Karleby, red. anm.) så bor de femton kilometer längre bort. Går hon i Cronhjelmskolan kanske de bor i Bosund, dit hon kan cykla. Så det gäller hela högstadietiden och om man kan besöka kompisarna eller inte, säger Hanna-Lea Ahlskog.

Konkurrens mellan skolor kan föra gott med sig

Familjen Ahlskog har fem barn, förutom Irene som är äldst finns en 12-åring, en 9-åring, 8-åring och 5-åring. Tre av de yngre barnen går just nu i byskolan i Öja.

Hanna-Lea är lokalpolitiker för Kristdemokraterna i Karleby och engagerar sig för byskolan. Så beslutet att välja högstadium i en annan kommun togs inte lättvindigt.

– Det var en svår sak för mig, jag är så engagerad i Karleby. Men då det ändå gäller mitt eget barn, och jag vet att i det här fallet är det bättre så här, så måste man välja det.

Då det gäller mitt eget barn, och jag vet att i det här fallet är det bättre så här, så måste man välja det.― Hanna-Lea Ahlskog

Dessutom började Hanna-Lea tänka att lite konkurrens mellan skolor kanske kan vara en fördel.

– Måste de konkurrera lite sinsemellan så gör det att de måste hålla en viss nivå. Kanske det är hälsosamt.

Samtidigt är hon säker på att båda skolorna hade varit goda alternativ, så det var inte fråga om kvaliteten på undervisningen då familjen gjorde sitt val.

För Ahlskog är det viktigt att utbytet av elever mellan kommuner kunde ske i båda riktningar ifall det finns villiga familjer.

Larsmobarn skulle betyda mycket för Öja skola

I synnerhet hoppas Ahlskog på några Larsmobarn i Öja skola.

– Ja, verkligen. Hade vi några barn till skulle vi få en tredje lärare. Det skulle vara härligt.

Öja skola kommer nästa läsår att ha 40 barn, minimigränsen för en skola i Karleby är egentligen 42 elever.

Svenska skoldirektören i Karleby, Ronnie Djupsund, har för Larsmos bildningschef presenterat idén om att det finns utrymme också för Larsmobarn i Öja skola.

– Hade vi lite fler elever finns eventuellt möjligheten att ha tre lärare där. Det kunde vara en avgörande skillnad för Öja skola, säger Djupsund.

Man med munskydd står framför en tavla.
Ronnie Djupsund, chef för svenska bildningstjänster i Karleby. Man med munskydd står framför en tavla. Bild: Jakob Lillas / Yle Karleby,ronnie djupsund

Ahlskog säger att hon såklart inte kan veta om Larsmo kommun vill uppmuntra sina familjer till det här eller om familjerna ens vill det.

– Men om någon skulle vilja välja en mindre skola är det en vacker miljö. Några barn kanske skulle trivas bättre i lilla Öja skola.

Slutligen utgår man ändå i varje enskilt fall från vad som är bäst för barnet, och hur familjerna tänker, påminner Djupsund.

Larsmo har inte diskuterat ärendet

Bosund och Öja skolor ligger drygt fyra kilometer från varandra.

I dag har Bosund skola 144 elever. Chefen för utbildningstjänsterna i Larsmo, Carola Holm-Palonen, säger att hon väntar på mer info från Karlebyhåll innan hon tar upp ärendet i Larsmo.

– Jag väntar på att höra lite mer tankar innan vi tar en diskussion här. Ärligt talat så delar man inte med sig av elever så där bara.

Ärligt talat så delar man inte med sig av elever så där bara.― Carola Holm-Palonen, chef för bildningstjänster i Larsmo

Holm-Palonen säger att i första hand flyttar man elever mellan skolor inom kommunen om någon skola eller förskola är trångbodd. Just nu finns det dessutom gott om utrymme i Bosund skola och inget behov av att skicka elever till Öja.

Fotbollskillar valde skola i Jakobstad

Larsmo har erfarenhet av att elever väljer skola i Jakobstad.

– Typexemplet är fotbollspelande pojkar, att de har bättre möjligheter till träning och det inte blir orimliga avstånd och kuskande för föräldrarna. Så då har de anhållit om att få gå i skola i Jakobstad.

Larsmo har alltid gått föräldrarna till mötes och bifallit ansökan.

– Men då får de sköta transporter och sådant själva. Så det är inget man gör bara för skojs skull, säger Holm-Palonen.

Just nu finns faktiskt också en familj som bor i Larsmo som har barn i Öja skola, familjen ska nämligen flytta till Öja.

Ovanligt att ta emot elever från andra kommuner

Det verkar ändå vara rätt få elever som i dag väljer en skola utanför den egna kommunen av andra orsaker än språket.

I kommuner där det inte finns någon finskspråkig grundskola kan finskspråkiga familjer välja att skicka sina barn till en annan kommun. Till exempel går en del Kronobybarn i skola i Kaustby och Karleby, från till exempel Nykarleby åker finskspråkiga högstadieelever till Jakobstad.

Andra orsaker till att man går i skola utanför hemkommunen kan vara placering via barnskyddet. Då kan barnet ha en hemkommun men bo och gå i skola i en annan.

Kaustby centrum.
En del finskspråkiga Kronobyelever går i skola i Kaustby. Kaustby centrum. Bild: Kalle Niskala / Yle Kaustby,företag,kommuner,personbilar,paketbilar

En orsak kan också vara att eleven bor långt från den egna närskolan och har närmare till en skola som finns i en annan kommun. Det kan också hända att föräldrarna enkelt kan skjutsa skoleleven om de ändå pendlar till en annan ort.

I Karleby handlar det totalt om cirka 60 barn (6–15 år) som går i skola utanför hemkommunen. Pedersöre uppger att dit kommer 23 barn som har annan hemkommun.

Totalt 18 barn från Larsmo går i grundskola i Jakobstad medan kommunen bara har en – alltså Irene Ahlskog – som kommer utifrån till Larsmo. Till Jakobstad kommer mer än hundra barn från andra kommuner medan 23 grundskoleelever från Jakobstad har valt att gå i skola i någon annan kommun. Nykarleby har 22 elever som går i grundskola i någon annan kommun och staden tar å andra sidan emot sex elever med annan hemkommun.

Familjen har rätt att välja själv – oftast

Familjer har enligt lag rätt att anhålla om en plats i en annan skola än den som kommunen har anvisat, alltså närskolan. Och då kan man också anhålla om plats i en helt annan kommun.

Hemkommunen kan inte vägra att ”släppa iväg” en elev, och den mottagande kommunen kan inte vägra att ta emot eleven om det finns plats i skolan.

Om det däremot finns fler sökande till en skola än det finns platser har kommunen rätt att prioritera elever från den egna kommunen. En kommun kan till exempel ha bestämt att högst 25 elever ryms i en klass och då är det den principen som gäller.

Men skolskjuts får man inte om man väljer en skola i grannkommunen på andra grunder än språkliga. Ekonomiskt fungerar det så att den statsandel som hemkommunen annars får för skoleleven flyttas över till mottagande kommun.

Skolbuss i Vasa.
Familjer som väljer skola i en annan kommun av andra än språkliga skäl måste stå för skolskjutsen själva. Skolbuss i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Skolbuss,skolbuss,Vasa

I Karleby kan man söka till en sekundär skola

Att finskspråkiga familjer i Kronoby sätter sina barn i skola i Kaustby eller Karleby är kanske ingen överraskning, men enligt Djupsund är det inte alls så ovanligt att kommuner öppnar för möjligheten att ta emot elever från andra kommuner.

Han tar huvudstadsregionen som exempel. I principerna för elevupptagningsområden skrivs ofta in att barn från andra kommuner har möjlighet att söka plats i någon skola utanför hemkommunen.

– Ofta talar man om att de kan söka till en sekundär skola och mottagande kommunen gör ett beslut att tar man emot eleverna eller inte.

Också Karleby har skrivit in motsvarande formulering i sina elevantagningsprinciper.

– Karlebyelever har förkörsrätt men får vi ansökningar från andra kommuner så behandlas de och ifall det finns utrymme, som i Öja skolas fall, tar vi emot dem.

Flaggor utanför stadshuset i Karleby.
I Karleby kan elever söka till en sekundär skola. Flaggor utanför stadshuset i Karleby. Bild: Jakob Lillas / Yle Karleby,karleby stadshus

En fördel med att ta emot fler elever är att det innebär att kostnaden per elev sjunker.

– En mindre grupp har ofta samma kostnader för fastigheter och lärarlöner och blir gruppen större så minskar kostanden per elev.

Blir det vanligare att elever går i en annan skola än i den egna hemkommunen tror du?

– Bra fråga. Visserligen har det på ett sätt blivit aktuellt att valfriheten ökar. För förstaklassister kanske det inte är något de eller familjen tänker på. Men man är kanske mer medveten om alternativet och överväger vilket som är det bästa för familjen.

Läs också