Hoppa till huvudinnehåll

Irland: "Vi skulle tappa 2 miljarder euro årligen om en global företagsskatt införs"

Kontorslokaler i Dublins Docklands.
I Docklands i Dublin verkar många stora internationella företag. Kontorslokaler i Dublins Docklands. Irland,Dublin,affärslokaler

Med sin låga företagsskatt har Irland lockat bland annat amerikanska teknologi- och och datajättar till Dublin. Storbolag som Apple, Microsoft, Twitter, Google och Ebay har sina europeiska huvudkvarter på Irland. En internationell företagsskatt kan få följder också för Irland.

En global företagsskatt, för att göra skattsmitning svårare, kan vara närmare att förverkligas än någonsin förr - delvis på grund av att USA driver på frågan.

Den irländska regeringen gick förra veckan ut med en bedömning att Irland skulle förlora upp till 2 miljarder euro årligen från år 2025 om USA:s företagsskatteförslag ros i hamn.

Officiellt säger Irlands regering att de är positivt inställda till ett avtal om företagsskatter. Men klart är att frågan är mycket känslig på Irland - ända sedan 1960-talet har Irland lockat utländska bolag via låga skatter.

- På 1950- och 1960-talet var det väldigt viktigt för Irland att locka utländska bolag. Vi hade knappt någon industri alls på ön. Först var företagsskatten så låg som noll procent, men sedan mitten av 1990-talet har den legat på 12,5 procent, säger Ian Talbot till Svenska Yle.

Talbot är verkställande direktör på Irlands centralhandelskammare, Chambers Ireland.

Ian Talbot, som är vd för Irlands centralhandelskammare, tittar in i kameran.
Ian Talbot, vd för Chambers Ireland, hoppas att mindre länder också i framtiden själva ska få bestämma om sin skattenivå. Talbot tror att det blir svårt att enas om en internationell företagsskatt. Ian Talbot, som är vd för Irlands centralhandelskammare, tittar in i kameran. Bild: Chambers Ireland Irland,företag,internationella företag,skatter,handelskamrar,Ian Talbot

Ian Talbot säger att den låga skatten var livsviktig för att Irland skulle utvecklas till ett industriland, från att i decennier ha varit ett fattigt jordbrukarland med en lång historia av utvandring.

Ian Talbot säger att Irland idag attraherar utländska bolag med mycket mer än bara den låga skatten.

- Idag är bolagen intresserade av det främsta engelskspråkiga EU-landet och de vill få tillgång till vår utbildade befolkning.

- Många bolag kommer till Irland i nuläget för att de kan bli en del av de många kluster som byggts upp under de senaste decennierna, säger Ian Talbot.

Många läkemedelsbolag, finansbolag och teknologiföretag har etablerat sig på Irland. Uppskattningsvis 10 procent av den irländska arbetskraften jobbar för de utländska bolagen.

Internationell skatt kunde lösa EU:s knutar...

- Om ett företag kan välja mellan 12,5 procent som är företagsskatten på Irland och 30 procent i Frankrike, ja då är det inte så konstigt om bolaget väljer det lägre, säger Wilhelm Barner-Rasmussen professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi.

Wilhelm Barner-Rasmussen är professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi.
Professorn i företagsekonomi Wilhelm Barner-Rasmussen bedömer att ett lågskatteland som Irland inte nödvändigtvis skulle drabbas så hårt av en internationell företagsskatt. Irland kan fortsätteningsvis locka till exempel USA-baserade storbolag med hjälp av det geografiska läget, engelskan och den låga hyresnivån. Wilhelm Barner-Rasmussen är professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Nina Bergman Åbo Akademi,wilhelm barner-rasmussen

Barner-Rasmussen tror att det, i och med USA:s och OECD:s aktiva roll, nu finns en bättre möjlighet än förr att verkligen komma fram till ett avtal om en global företagsskatt.

Om ett samförstånd nås om en internationell företagsskatt skulle det här enligt många bedömare vara en stor lättnad för EU.

Inom EU har funnits internt gnissel för att vissa länder i så många decennier dragit nytta av en lägre skattenivå.

Ungerns företagsskatt är 9 procent, Bulgariens är 10 procent medan Irlands företagsskatt sedan mitten av 1990-talet legat på 12,5 procent.

- Att företagsskatterna varit på så olika nivå inom EU har haft negativa konsekvenser. På grund av att besluten inom EU fattas via konsensus så har unionen inte lyckats komma fram till en lösning, säger Barner-Rasmussen.

EU har i många år försökt komma åt särskilt de amerikanska teknologi - och datajättarnas skattearrangemang.

EU-kommissionären Margrethe Vestager gestikulrerar och talar
EU-kommissionär Margrethe Vestager har i många år arbetat för att internationella teknologijättar - och dataföretag, så som Apple, ska betala en rimlig skatt också i EU. EU-kommissionären Margrethe Vestager gestikulrerar och talar Bild: EPA-EFE/All Over Press Margrethe Vestager

EU kommissionen har också via rättsprocesser försökt komma åt skattesmitning.

Apple, som har sitt europeiska högkvarter i Dublin, är kanske det kändaste exemplet. EU-kommissionen har krävt Apple på mellan 13 och 14 miljarder euro i obetalda skatter på Irland.

Kommissionen menar att Irland särbehandlat Apple – till exempel år 2014 betalade Apple bara 0,005 % skatt i Irland.

Men Irland ville inte ta emot pengarna.

En man går förbi en Apple-logo i San Francisco 9.9.2015
Apples rättstvist med EU kommissionen pågår fortfarande. EU anser att Apple är skyldigt Irland flera miljarder euro i obetalda skatter. En man går förbi en Apple-logo i San Francisco 9.9.2015 Bild: EPA/MONICA DAVEY Apple Inc.,rättsfall,USA

Apple vann sommaren 2020 en delseger mot EU, då EU domstolen kom med sitt beslut.

Men ärendet ska ännu behandlas i en högre rättsinstans.

Hur går det för Irland om ny högre skatt införs?

Men hur ska det gå för länder som Irland om en internationell företagsskatt införs? Om det blir som USA vill landar skatten på 21 procent.

Wilhelm Barner-Rasmussen, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, tror att Irland har ganska bra chanser att också i en värld med högre skatter locka särskilt USA-baserade företag.

- Jag tror att konsekvenserna för Irlands del inte nödvändigtvis blir kraftigt negativa. Jag tror att Irland i synnerhet kan behålla sin roll som europeisk bas för amerikanska företag.

Språket, kulturen och de relativt låga hyresnivåerna talar för Irland.

- Men länder som Cypern och Malta, som brukar ses som skatteparadis, påverkas sannolikt mer. De har inte så mycket annat än skattenivån som talar för dem, säger Barner-Rasmussen.

Ian Talbot på irländska centralhandelskammaren påminner om att det är mycket vi inte ännu vet om den möjliga globala företagsskatten. Förhandlingarna pågår fortfarande.

- Jag tror att Irland måste vänta och se. En del aktörer talar om att skatten kunde bli 15 eller 16 procent. Klart är att Irland kommer att se seriöst på frågan om OECD kommer till ett beslut, säger Ian Talbot, vd på Irlands centralhandelskammare.

- Irland kan också välja att behålla sin skatteprocent på 12,5 och så betalar företaget den resterande mellanskillnaden till ett annat land - oftast det land där bolaget har sitt huvudsäte, säger Ian Talbot.

Om en global företagsskatt blir norm skulle dagens lågskatteländer alltså gå miste om den fördel de nu har: att locka företag med låga skatter.

Ian Talbot välkomnar diskussionerna om en internationell företagsskatt men samtidigt hoppas han att det fortsättningsvis ska finnas en liten möjlighet för enskilda stater till självbestämmande över sitt skattesystem.

- Jag tror att det blir väldigt svårt att förverkliga ett gemensamt globalt skattesystem, säger Ian Talbot.

Läs också