Hoppa till huvudinnehåll

MOT:s utredning: Flera officerare har dömts för sexuella trakasserier och diskriminering – "Man försöker lösa det pojkarna emellan"

En man som läser en broschyr om Försvarsmakten.
En överstelöjtnant som MOT intervjuat är djupt besviken. Efter att han vittnade mot sin chef i en förundersökning flyttades han till mindre viktiga arbetsuppgifter. En man som läser en broschyr om Försvarsmakten. Bild: Jouni Soikkeli / Yle försvarsmakten

Arbetskulturen är problematisk inom försvarsmakten. Det här enligt en undersökning som Yles granskande program MOT har gjort. Få vågar uttala sig om problemen som personalen upplever och ingen vågar ingripa i chefernas felaktiga sätt att agera.

– Om man uttrycker sig kritiskt kan det påverka ens karriär, säger Ville Viita, ordförande för Officersförbundet.

MOT har intervjuat fjorton tidigare och nuvarande anställda vid Försvarsmakten. Dessutom har de intervjuat forskare, åklagare och andra sakkunniga. De har också tagit del av tidigare domar, klagomål och olika dokument som berör Försvarsmaktens verksamhet.

Intervjuerna vittnar om en organisation där arbetsmotivationen och viljan att jobba för just Försvarsmakten är hög. Det handlar om ett kall för många, men jobbet verkar tyvärr också ha en mörkare sida. Chefer beter sig osakligt och ingen vågar klaga eftersom de anställda är rädda att bli bestraffade. Därför vill de intervjuade uttala sig anonymt i den här artikeln.

Enligt MOT:s undersökning har dessutom högt uppsatta officerare flera gånger dömts för allvarliga brott, såsom sexuella trakasserier, missbruk av förmansställning och diskriminering i arbetslivet.

Man ska ställa upp för sina kadettbröder

Officerare sköter ledar-, planerings- och utbildningsuppgifter inom Försvarsmakten. Bland officerare understryker man ofta broderskapet som anses vara viktigt.

– Då man lyfter fram missförhållanden kan officerare utmana normerna för det här broderskapet. Det är en orsak till att det är så svårt att högt tala om missförhållandena som råder. En annan orsak är att ens karriär kan påverkas negativt, säger Katri Otonkorpi-Lehtoranta som arbetslivsforskare vid Tammerfors universitet.

Forskare Katri Otonkorpi-Lehtoranta.
Katri Otonkorpi-Lehtoranta har i flera år forskat i organisationskulturen inom Försvarsmakten. Forskare Katri Otonkorpi-Lehtoranta. Bild: Jouni Soikkeli / Yle försvarsmakten

En överstelöjtnant som MOT har intervjuat berättar att han utsatts för det här då han var tvungen att vittna i en förundersökning där hans förman misstänktes för bland annat diskriminering.

Åklagaren tog inte ärendet ända till rätten men officerarens karriär fick sig en törn och han flyttades till mindre viktiga uppgifter. Det här var ett hårt slag för mannen som arbetat inom Försvarsmakten i närmare tjugo år.

– Samtidigt ändrades hela kontakten och atmosfären mellan mina förmän och mig, säger mannen.

Officerare dömda för flera brott

MOT har gått igenom över 130 militära brott som behandlats vid Helsingfors hovrätt under de senaste tio åren och har hittat tjugo brott där högt uppsatta officerare dömts. Det handlar bland annat om missbruk av förmansställning, tjänstgöringsbrott, sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

Officerare har till exempel blivit dömda för att favorisera släktingar, mobba anställda, missbruka alkohol under arbetstid och för att ha tvingat anställda att ordna födelsedagsfest för dem.

I vissa fall har oegentligheterna pågått i flera år utan att någon har ingripit.

Det finns till exempel ett fall där en officer med lägre militärgrad ansågs ha gjort sig skyldig till ett tjänstgöringsbrott, diskriminering i arbetslivet och hälsobrott för att han inte hade ingripit då hans förman i flera år gjort sig skyldig till sexuella trakasserier.

Förmannen som dömdes för sexuella trakasserier blev senare tilldelad Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden.

Problemen sopas under mattan

De personer som MOT har talat med säger att Försvarsmaktens starka hierarki leder till att det är så gott som omöjligt att ingripa i det den högsta ledningen sysslar med. Förbrytelser och misstänkta olagligheter göms. Fallen som behandlas i domstol är bara toppen av isberget, enligt de intervjuade.

– Jag har sett flera exempel där man försöker lösa det här pojkarna emellan eller inom familjekretsen. Det väsentliga är att man försöker upprätthålla Försvarsmaktens goda rykte och ge bilden av att inga systematiska missförhållanden existerar, säger en överstelöjtnant.

Även forskare har märkt att man sopar problemen under mattan.

– Att man inte ingriper i problemen är ett av Försvarsmaktens återkommande problem, säger Otonkorpi-Lehtoranta.

Kontakterna är viktiga

Många anställda som MOT har talat med anser att ens kontakter har en för stor betydelse inom Försvarsmakten. I en intervju som Lännen Media gjorde för ett år sedan talar Försvarsmaktens förra personalchef om ett bästa broder-nätverk.

Också i intervjuerna MOT gjort dök begreppet bästa broder upp flera gånger.

– Bästa broder-nätverket är ganska starkt. Det har också sagts till mig att det inte är viktigt vad jag gör, utan vems kompis jag är. Kontakter spelar en stor roll för ens karriär och ju högre upp i hierarkin man kommer desto viktigare är det, säger en överstelöjtnant till MOT.

Att ett sådant nätverk finns stämmer inte. En förman är alltid skyldig att ingripa i missförhållanden, det är utgångsläget. Även anställda är skyldiga att lyfta fram oegentligheter.― Timo Kivinen, kommendör för Försvarsmakten

Överstelöjtnanten berättar att han uppmanades att söka sig till ett visst jaktlag eller en herrklubb där flera av medlemmarna var generaler.

Försvarsmakten nekar till problemen

Timo Kivinen, kommendör för Försvarsmakten nekar till problemen och påståendet att ett bästa broder-nätverk existerar.

– Att ett sådant nätverk finns stämmer inte. En förman är alltid skyldig att ingripa i missförhållanden, det är utgångsläget. Även anställda är skyldiga att lyfta fram oegentligheter, säger han.

Kivinen är inte orolig för arbetsklimatet inom Försvarsmakten, men är medveten om enstaka anställdas erfarenheter.

– Det finns säkert enstaka personer som upplever att de i samband med enstaka händelser kunde ha behandlats annorlunda. Då jag talar med beväringar och personal får jag ändå en positiv känsla, säger Kivinen.

Han lyfter fram en enkät som Försvarsmakten gjorde i fjol där arbetsklimatet berömdes.

– I fjol svarade 10 000 personer på den årliga enkäten om arbetsklimatet. De ansåg att våra främsta styrkor är våra förmän, innehållet i ens arbetsuppgifter och vår vi-anda.

Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen.
Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen känner inte till problemen som MOT rapporterar om. Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Timo Kivinen,general,befälhavare,Överbefälhavare (Finland),Finlands försvarsmakt,försvarsmakten,Överbefälhavare (Finland)

Men i praktiken kan man endast uttala sig om mellanchefer i enkäten. I MOT:s intervjuer framkommer det också att trots att man kan svara på enkäterna anonymt vågar inte folk svara ärligt. Forskare vid Tammerfors universitet har märkt av samma fenomen.

– Det finns människor som upplever att så att säga fel svar kan ha konsekvenser, säger Katri Otonkorpi-Lehtoranta.

Enligt kommendör Timo Kivinen uppmanas alla inom Försvarsmakten att öppet lyfta fram missförhållanden.

– Varje enskild individ ansvarar för sina egna upplevelser och på det sättet uppstår en helhet. Vi uppmuntrar nog människor att öppet lyfta fram missförhållanden, säger Kivinen.

Bandade ett utvecklingssamtal i smyg

En av överstelöjtnanterna som MOT talat med har berättat om sina negativa upplevelser för organisationen. Han har också diskuterat ärendet med sina chefer och kollegor, bland annat på ett utvecklingssamtal.

Överstelöjtnanten bandade i smyg diskussionerna och MOT har fått lyssna på dem. I samtalen hänvisar man till flera olika händelser där de som varit kritiska har tystats ner.

– Det här systemet, om man skapar ont blod, då blir man överkörd. Till det hittar vi nog ett sätt, det säger jag nu ärligt. Lönar det sig att ge sig in i det, är mitt tips. Lönar det sig att bli martyr, var förmannens råd under utvecklingssamtalet.

En anonym överstelöjtnant som MOT har intervjuat.
En av överstelöjtnanterna som MOT talat med är djupt besviken på Försvarsmaktens dubbelmoral. En anonym överstelöjtnant som MOT har intervjuat. Bild: Jouni Soikkeli / Yle försvarsmakten

MOT berättade för personalchefen Vesa Virtanen om de bandade samtalen och bad om en kommentar.

– Jag känner inte till det här fallet, men om man har agerat så här har man definitivt agerat fel. Så här borde man under inga omständigheter agera. Bägge parterna ska presentera förbättringsförslag, det är målet med ett utvecklingssamtal, säger Virtanen.

Sade till slut upp sig

Då ingen lyssnade på överstelöjtnantens klagomål tog han ärendet till polisen som utförde en förundersökning. I slutändan väckte ändå åklagaren inget åtal eftersom sambandet mellan händelserna och hur överstelöjtnantens karriär utvecklats inte var tillräckligt tydligt.

Mannen var väldigt besviken och beslöt till slut att säga upp sig.

– Det var ett svårt beslut som tog länge att fatta. Orsaken var främst meningsskiljaktigheterna gällande värden. Det vill säga de värden som Försvarsmakten som organisation representerar uppfylls inte enligt mig i det praktiska jobbet, åtminstone inte på den nivån jag arbetade. Det här var den slutliga orsaken som fick mig att lämna mitt jobb, säger officeraren.

Artikeln är en översättning av MOT-redaktionens text MOT selvitti: Monta upseeria tuomittu seksuaalisesta häirinnästä ja työsyrjinnästä – everstiluutnantin mukaan "asiat pyritään hoitamaan poikien kesken" av Kaisu Suopanki. Den svenska översättningen är gjord av Linnea de la Chapelle.

Läs också