Hoppa till huvudinnehåll

Stora brister med svenskan vid vuxenpsykiatrin vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: "Det är svårt att rekrytera kompetent svenskspråkig personal"

Silhuett av en nedstämd mänska
Arkivbild. Silhuett av en nedstämd mänska Bild: Piaxabay mental hälsa,sorg,depression,mental ohälsa

Det är stora brister med svenskan inom vuxenpsykiatrin vid Åbo universitetcentralsjukhus visar uppgifter som Yle Åboland tagit del av.

Klienter och anhöriga vi talat med bekräftar situationen.

- Vi har medlemmar som inte alls talar finska och att då inte kunna få vård på sitt modersmål är bara så hemskt, säger Eva Sjöström som är vice ordförande för psykosociala föreningen Duetto i Åboland. Då man vårdas för psykisk ohälsa är pratet och språket man använder sig av ett av de viktigaste verktygen.

Eva Sjöström, en dam med grånande hår och glasögon med röda skalmar.
Eva Sjöström blir besviken då hon hör om problemen inom psykiatrin vid ÅUCS. Eva Sjöström, en dam med grånande hår och glasögon med röda skalmar. Bild: Linus Hoffman/Yle psykiska problem,eva sjöström

Föreningen fokuserar på psykisk hälsa, att stöda och hjälpa dem som drabbas av psykiska störningar och deras anhöriga.

- Då man blir inlagd på en psykiatrisk avdelning är det ofta kontakten till vårdarna som blir det viktiga, säger Sjöström. Om man inte får uttrycka sig på sitt modersmål går man endast omkring som en zombie och vården lider.

Oron för den psykiatriska vården är stor

Det här är inte första gången som Yle Åboland rapporterar om problem med psykiatriska vården i Egentliga Finland.

För några år sedan stängdes den psykiatriska avdelningen i Pargas och klienterna flyttades till Åbo.

Bild på ung flicka som håller i huvudet för att symbolisera panikångest.
Att inte kunna beskriva sin ångest på sitt modersmål kan försvåra vården. Bild på ung flicka som håller i huvudet för att symbolisera panikångest. Bild: Yle/Lovisa Viinikka panikångest,panikattack,psykiska problem,nyhetsskolan

Då var många oroliga för hur det kommer att gå med de personer som behöver vård på svenska.

- Språket är viktigt då man ska berätta om hur det känns och då man ska beskriva sin angst, säger Sjöström. Under de tider jag själv var sjuk var nog mina finskakunskaper som bortblåsta.

Ledande överskötare Marjo Saarenmaa, som leder det psykiatriska vårdområdet vid ÅUCS för tillfället, säger att sjukvårdsdistriktet försöker sitt bästa och skulle gärna rekrytera mer svenskspråkig kompetent personal.

- I dag jobbar cirka 950 personer inom psykiatrin vid ÅUCS och av dem talar 60 personer så bra svenska att de får språktillägg, säger Saarenmaa. Men vi försöker hela tiden hitta fler personer och utbilda den personal vi har men det är inte lätt.

En korridor med en jacka på en hängare, en stol, en krukväxt och en skylt med texten Vuxenmottagning, på en psykiatrisk poliklinik.
Så här såg det ut på Pargas psykiatriska avdelning 2019. En korridor med en jacka på en hängare, en stol, en krukväxt och en skylt med texten Vuxenmottagning, på en psykiatrisk poliklinik. Bild: Linus Hoffman/Yle psykiatrisk vård,Pargas,psykiatrisk poliklinik

"Det finns brister men vi har inte misslyckats med vården"

Vid det psykiatriska vårdområdet vid Åbo universitetscentralsjukhus bekräftas Yle Åbolands uppgifter om att det finns brister i personalens svenskakunskaper.

Vid flera tillfällen har det varken funnits psykologer eller psykiater som kunnat svenska på plats.

- Men man kan inte säga att vi trots det skulle ha misslyckats med att vårda de personer som besökt oss, säger Saarenmaa. Vi har egna uppgifter som tyder på att situationen inte är så pass dålig.

Enligt Saarenmaa tyder den respons som psykiatrin har fått av de klienter som har vårdats vid ÅUCS att de är nöjda eller mycket nöjda med den vård som psykiatrin inom ÅUCS erbjuder.

- De flesta som svarat på vår responsblankett har fått vård på sitt modersmål, säger Saarenmaa. Så åtminstone med tanke på de uppgifterna klarar vi oss bra.

Saarenmaa har inte uppgifter om hur många av dem som gett respons har svenska som modersmål.

- Eftersom vi inte vet det kan det naturligtvis hända att responens vi fått ger en snäv bild av läget, säger Saarenmaa. Vi vill naturligtvis sköta vårt ansvar så bra det bara är möjligt.

Läs också