Hoppa till huvudinnehåll

Tomas Häyry ser fram emot serie av positiva nyheter för batteriområdet i Vasa: "Nu vänder vi ett nytt blad i stadens industriella historia"

En man med munskydd och glasögon står framför en blå skärm.
Vasa stadsdirektör Tomas Häyry är övertygad om att staden kommer att få en serie av positiva nyheter att berätta om, efter beskedet att Johnson Matthey etablerar sig. En man med munskydd och glasögon står framför en blå skärm. Bild: Yle/Anna Wikman Vasa,batterier,energi,stadsdirektörer,Österbotten,tjänstemän,tomas häyry

Ett stort steg framåt har tagits i utvecklingen av det såkallade batteriområdet i Vasa och nu finns alla skäl att känna sig glad och inspirerad. Det säger stadsdirektör Tomas Häyry efter beskedet att den brittiska aktören inom batterivärdekedjan Johnson Matthey etablerar sig i staden.

- Vasa har alltid varit en stark industristad och nu vänder vi ett nytt blad i stadens industriella historia, säger Häyry.

Under förhandlingarna som lett fram till att staden på måndagen kunde offentliggöra det gemensamma intentionsavtalet med börsbolaget Johnson Matthey har Häyry grundligt hunnit bekanta sig med bolagets position i batterivärdekedjan.

Och enligt Häyry står det klart att Vasa har lyckats locka ett företag av betydelse. Batterivärdekedjan innebär en process, där råvaror genom olika stadier förädlas till de komponenter som behövs i batterier. Det som Johnson Mattheys nya fabrik i Vasa ska tillverka är katodmaterial.

- Vi kan säga att det har stor betydelse därför att den här katodmaterialtillverkningen är en alldeles avgörande del i processen. Det är inte många i världen som behärskar den här tekniken, säger Häyry.

Satsning på hållbarhet

I tillverkningen av batterier, exempelvis för bilar eller telefoner, förädlas mineraler till prekursorer och sedan vidare till katodmaterial för att därefter bli batteristavar.

Nu finns enligt Häyry dessutom möjligheter att ta flera steg framåt för att göra den här processen smidigare och hållbarare.

- Tidigare har man tvingats skicka materialen fram och tillbaka tusentals kilometer eller över kontinenter. Nu får vi en möjlighet att stärka hållbarheten i processen och den blir vertikalt möjligt på ett ganska begränsat område.

I första hand avser Häyry förstås det såkallade Gigavaasa-området, där tomter förberetts på såväl Vasas som Korsholms mark, men andra orter och aktörer i nyckelposition finns också: Harjavalta med prekursorfabrik, Karleby med gruvbolaget Keliber och så Kotka-Fredrikshamnområdet.

Mycket arbete kvarstår

Mycket arbete kvarstår ändå före Johnson Mattheys nya fabrik är i drift, vilket enligt planerna ska ske år 2024.

- Allt är inte klart, men man kan vara jätteglad och inspirerad över det här. Det krävs mycket arbete ännu, men för vår del kommer arbetet inte att stanna eller avbrytas, säger Häyry.

Bland de yttre faktorer som härefter har störst betydelse för hur planerna framskrider nämner Häyry miljötillstånden och finansieringen.

Då det är fråga om kemisk industri finns all orsak att vara noggrann och det litar Häyry på att man också kommer att vara, från alla parters sida.

- Vi har ett bra miljötillståndssystem i Finland och det som jag också tycker är särskilt inspirerande är att Johnson Matthey har en otrolig fokus och de är starkt bundna till att fungera ansvarsfullt och hitta alltmer hållbara lösningar. Det finns ingen idé i dagens läge att göra produkter genom att skapa miljökatastrofer, det är så att säga dålig business.

Väntar fler positiva nyheter

Intentionsavtalet med Johnson Matthey gäller inte den största tomten på batteriområdet i Långskogen.

Måndagens besked tror Häyry att var bara den första i en serie av positiva nyheter för Vasas del.

- Jag är övertygad om att vi kommer att få en serie av positiva nyheter att berätta om. Den här nyheten kommer att få det övriga arbetet med de andra tomterna och aktörerna på området att framskrida.

En sådan utveckling kommer naturligtvis även att kräva sitt i form av planeringsarbete och avsevärda investeringar, inte minst i kommunalteknik och logistik. För att inte tala om behovet av utbildad arbetskraft.

- Det här är något som vi får ta som en positiv utmaning, tillsammans med staten och kommunerna här omkring, säger Häyry.

Läs också