Hoppa till huvudinnehåll

Levnadsstandarden är högre i Svenskfinland - rapport: Skillnaderna kunde minska om alla kommuner inte tvingades erbjuda till exempel utbildning

Resenärer med munskydd på metrostation.
De i särklass bästa levnadsmöjligheterna i Finland hittar man i Helsingforsområdet, samtidigt som de största skillnaderna i inkomst och välmående hittas längs Helsingfors metrolinje. Resenärer med munskydd på metrostation. Bild: Jorge Gonzalez / Yle metrotåg,Helsingforsregionens trafik (HRT),metro ,Helsingfors metro,coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,coronavirus disease,ansiktsmasker

I många delar av Svenskfinland är levnadsstandarden högre än Finlands genomsnitt. En ny rapport från stiftelsen Kalevi Sorsa föreslår att kommunernas uppdrag skulle differentieras, så att alla kommuner inte skulle behöva erbjuda alla tjänster.

Den socialdemokratiska stiftelsen Kalevi Sorsa har presenterat en rapport som redogör för de regionala skillnaderna i levnadsförhållanden i Finland.

Bäst levnadsförhållanden har de som lever i huvudstadsregionen och i svenskspråkiga Österbotten, samt i mindre orter utanför större städer.

Sämst levnadsstandard har de som bor i kommuner som befinner sig längst ut på glesbygden och i gränskommuner i östra Finland.

Olika kommuner bör ha olika uppgifter

De senaste årens demografiska förändringar och urbanisering i Finland har ökat den regionala ojämlikheten och ökat pressen på kommunerna.

För att råda bot på de ökande regionala skillnaderna i levnadsstandard föreslår Kalevi Sorsas rapportförfattare en slags reform av kommunernas tjänsteutbud.

I rapporten föreslår stiftelsen att alla kommuner i Finland inte skulle behöva tillhandahålla alla tjänster till sina invånare. Till exempel skulle utbildningsansvaret kunna läggas över på ett hundratal kommuner.

I den finska grundlagen finns det inget som hindrar att de finländska kommunernas uppgifter definieras så att olika kommuner har olika uppgifter, skrivs det i rapporten.

Medför möjlighet att specialisera sig

Rapporten menar att det nuvarande systemet ökar ojämlikheten mellan städerna och räcker inte till att lösa problemen på landsbygden.

Dessutom menar rapportförfattarna att en differentiering av kommunernas uppgifter skulle göra det möjligt för regionerna att specialisera sig inom olika tjänster, som exempelvis industri eller utbildning.

Grundlagen förhindrar att man skulle dela till exempel beskattning och rösträtt mellan olika kommuner, men rapporten anser att det ändå borde vara möjligt att diskutera frågan.

– Vår lagstiftning borde utgå ifrån att en person nödvändigtvis inte bara har en relation till orten där hen bor, utan att man kan använda tjänster från flera olika orter, säger Kalevi Sorsa-stiftelsens vd Pauli Rautiainen i en intervju med Yle.

I praktiken skulle det här enligt rapportens förslag kunna betyda att fler människor skulle arbeta utanför sin formella arbetsplats, så att tjänster i en större utsträckning kunde tillhandahållas på distans eller genom hembesök. Rapportförfattarna förutspår att den här trenden kommer att fortsätta även efter coronapandemin.

Skillnaderna i levnadsstandard är störst inom Helsingfors

Rapporten visar att levnadsförhållandena är bäst i huvudstadsregionen och i svenskspråkiga Österbotten. På mindre orter utanför större städer som Åbo, Tammerfors och Uleåborg är levnadsstandarden också hög eftersom man drar nytta av de större städernas arbets- och utbildningsmöjligheter.

I Helsingfors, Vasa och Åbo är sysselsättningsgraden hög och det finns varierande arbetsmöjligheter för högutbildade. De i särklass bästa levnadsmöjligheterna hittar man i Helsingforsområdet, samtidigt som de största skillnaderna i inkomst och välmående hittas längs Helsingfors metrolinje.

43 kommuner är hem till ungefär två miljoner finländare som har högre inkomst och sysselsättningsgrad än resten av Finland. Risken för barnfattigdom och försörjningsbörda är mindre här än i resten av landet.

33 finländska kommuner hör till en grupp urbana områden där invånarna riskerar socialt utanförskap. Två miljoner finländare bor i dessa kommuner. Städer som Tammerfors, Vasa och Åbo hör till denna grupp.

Ytterligare 109 kommuner hör till en tredje grupp där levnadsstandarden är medelmåttig och 109 kommuner hör till den fjärde gruppen där levnadsstandarden ligger under genomsnittet på nästan alla indikatorer.

Läs också