Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det klart: EU får en bindande klimatlag som ska leda till kolneutralitet år 2050 – beslutet beskrivs som historiskt

En äldre man i glasögon och skägg och en kvinna med ett munskydd.
Europaparlamentarikerna Nils Torvalds och Jytte Guteland En äldre man i glasögon och skägg och en kvinna med ett munskydd. Nils Torvalds,Jytte Guteland

EU:s mål att bli koldioxidneutralt tog ett stort steg framåt i morse då minsterrådet och EU-parlamentet enades om en bindande klimatlag. Parlamentets huvudförhandlare Jytte Guteland (S&D) säger att den blivande lagen är "historisk".

Bryssel

Klimatlagen syftar till att skapa ett juridiskt bindande ramverk för att göra EU kolneutralt år 2050. Det här innebär att EU om 30 år måste ta tillvara minst lika mycket växthusgaser som man släpper ut.

- Jag är övertygad om att det är en historisk vändpunkt, säger huvudförhandlaren Jytte Guteland från parlamentets socialdemokratiska grupp om kompromissen.

Utsläppsmålet för 2030 är en viktig etapp på väg mot klimatneutralitet.

Kompromissen utgår från att utsläppen år 2030 ska vara åtminstone 55 procent mindre än år 1990. Det nuvarande minskningsmålet ligger på 40 procent.

EU-parlamentet ansåg att utsläppen borde minska med åtminstone 60 procent till 2030. Men den mer ambitiösa linjen fick inte gehör hos rådet.

Enligt Guteland innebär dagens kompromiss ändå att utsläppen minskar med mer än 55 procent.

- Vi har ett nytt nettomål på närmare 57 procent.

Kolbudget och oberoende klimatråd

Utöver klimatmålet för 2030 enades man också om att inrätta ett oberoende expertråd som ska utvärdera hur klimatlagen förverkligas.

Man kommer också att införa en så kallad kolbudget som ska fungera som en mätare på hur mycket EU kan släppa ut för att hållas inom ramen för Parisavtalet.

- Kolbudgeten är något objektivt och något som är oberoende av politikernas vilja att ställa sig in hos väljarna, säger SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds som fungerade som den liberala Renew-gruppens förhandlare.

- Därmed har vi ett realistiskt ankare i den här lagstiftningen. När vi börjar se resultaten efter tio eller femton år tror jag att det här ankaret kommer att spela en stor roll.

Risk för fripassagerare

Ministerrådet och parlamentet enades också om en skrivning om att man kommer att sträva efter negativa utsläpp till år 2050.

Däremot fick parlamentet inte igenom kravet på att klimatmålen ska vara bindande för samtliga medlemsländer, och inte enbart unionen som helhet.

- I den lagstiftning som godkändes under natten så finns en risk för fripassagerare. Det är allvarligt eftersom det gräver den moraliska hållbarheten i lagstiftningen, säger Torvalds.

Enligt Jytte Guteland måste förhandlingsresultatet ändå ses som lyckat med tanke på de olika positioner som ministerrådet och parlamentet hade i förhandlingarna.

- Jag tror inte att vi hade kunnat vända på fler stenar ur parlamentets synvinkel.

Väl förspänt inför diskussioner med USA

Guteland säger att beslutet är vältajmat med tanke på de klimatdiskussioner där ett fyrtiotal länder kommer att medverka i morgon under president Joe Bidens ledning.

- Jag är stolt över att det finns en klimatlag att presentera för EU:s del.

Kompromissen mellan ministerrådet och parlamentet lovordas även av EU-kommissionen.

- När världsledarna samlas på Jordens dag kommer EU att ha positiva nyheter att bidra med. Vi hoppas att det ska inspirera våra internationella partners, konstaterar EU-kommissionens viceordförande Frans Timmermans i ett pressmeddelande.

Klimatlagen måste ges konkret innebörd

Kommissionen väntas i juni lägga fram ett antal detaljerade lagförslag som ska ge den gröna omställningen mer konkreta former.

- Det vi har godkänt under nattens timmar är vad man i finländsk politik skulle kalla en ramlag och den ramlag ska sedan fyllas av mer specialiserad lagstiftning som vi kommer att få på bordet i juni, säger Nils Torvalds.

- Om vi lyckas bra med den förverkligande lagstiftningen som vi kommer att harva under de följande två åren så kommer man kanske i bästa fall att säga att EU:s nya klimatpolitik som ritades upp natten till den 21 april visade sig vara början på att EU förändrar sina strukturer och visar sig vara den ledande världsdelen i kampen mot klimatförändringen.

Läs också