Hoppa till huvudinnehåll

Polisen krävde att två svarta kvinnor visar id och misstänkte att de var prostituerade – inte etnisk profilering, enligt domstolen

Nattligt Helsingfors.
Helsingforspolisen stannade kvinnorna som en del av övervakningen av prostituerade. Nattligt Helsingfors. Bild: Yle nattliv

Att Helsingforspolisen stannade två svarta kvinnor på gatan för att kvinnorna misstänktes vara prostituerade strider inte mot diskrimineringslagen. Helsingfors förvaltningsdomstol river upp beslutet från diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Händelsen har varit omtalad eftersom kvinnorna är mamma och syster till rapartisten Musta Barbaari.

Det var en natt i juli 2016 som polisen patrullerade på Alexandersgatan i centrum av Helsingfors för att övervaka utlänningar och prostituerade. Övervakningen koncentrerade sig till vissa gator i Kampen och Gloet eftersom polisen visste att där rör sig prostituerade i närheten av krogar och restauranger.

Enligt polisen stör sexhandeln den allmänna ordningen och utländska prostituerade har inte alltid rätt att vara i landet eller kan vara offer för brott. Övervakningen görs enligt utlänningslagen och ordningslagen, som förbjuder att sälja sex på allmänna platser.

Kvinnorna stod och pratade med en vit man

Enligt polisen brukar afrikanska prostituerade röra sig i korsningen av Alexandersgatan och Mikaelsgatan.

Det var också där polisen såg de två svarta kvinnorna i samspråk med en vit man. Kvinnorna ska ha stått där i flera minuter, enligt en ordningsvakt som polisen pratade med. Mannen for i väg innan polisen närmade sig kvinnorna för att kontrollera deras id-handlingar.

Kvinnorna vägrade visade id och gjorde motstånd mot polisen. Polisen lade då på handfängsel på kvinnorna och hittade deras pass. Kvinnorna dömdes i slutet av 2017 i Helsingfors tingsrätt för motstånd mot tjänsteman och tredska mot polis.

Musta Barbaari ja Prinssi Jusuf Ruisrockissa 2014
Musta Barbaari heter på riktigt James Nikander och uppges inte längre använda sitt artistnamn. På den här bilden uppträder han tillsammans med prinssi Jusuf. Musta Barbaari ja Prinssi Jusuf Ruisrockissa 2014 Bild: Yle

Nämnden ansåg att polisen diskriminerade kvinnorna

Kvinnorna ansåg att polisens agerande mot dem var diskriminerande och förde saken till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Nämnden gav kvinnorna rätt och ansåg i ett beslut från slutet av 2018 att kvinnorna diskriminerats utifrån sitt ursprung.

Nämnden gav också ett vite på 10 000 euro till Helsingforspolisen.

Polisen nöjde sig inte med beslutet utan förde ärendet till förvaltningsdomstolen, som nu har gett sitt beslut.

Polisen medgav att hudfärgen spelade roll

Polisen erkände att kvinnornas hudfärg hade någon form av betydelse när man valde att kontrollera deras id-handlingar. Därmed uppstår en misstanke om diskriminering, som polisen enligt lagen måste kunna upphäva.

Förvaltningsdomstolen konstaterar att det finns stöd i lagen för utlänningsövervakning, som polisen gjorde på platsen.

Enligt domstolen är det oklart om polisen hade kunnat kontrollera den vita mannen som de svarta kvinnorna pratade med på gatan. Han åkte iväg innan polisen hann fram.

Enligt domstolen har det ändå inte betydelse när det gäller om det finns godtagbara skäl att kontrollera kvinnorna.

Domstolen anser att det finns godtagbara skäl och hänvisar till diskrimineringslagens paragraf om legitima grunder för särbehandling, där en sådan grund är utövande av offentlig makt.

Tiden, platsen och mannens agerande avgörande för polisen

Domstolen anser att polisen på ett trovärdigt sätt förklarat att övervakningen av sexhandeln har grundat sig på annat än hudfärg eller etniskt ursprung.

Kvinnorna har kontrollerats eftersom polisen hade information om sexhandel på området. Tiden, det vill säga kl.2 på natten, och platsen avgjorde polisens agerande.

Dessutom fäster domstolen vikt vid att den vita mannens agerande tydde på att han kunde ha varit kund.

"Övervakning av prostituerade kunde inte genomföras på lindrigare sätt"

Polisens övervakning av prostituerade kunde inte genomföras genom att på ett lindrigare sätt ingripa i kvinnornas rättigheter, anser förvaltningsdomstolen.

När man beaktar att kvinnorna bara stannade en kort tid för att visa sina id-handlingar är det en liten skada i förhållande till polisens uppgift att övervaka sexhandeln. Därmed strider polisens åtgärd inte mot proportionalitetsprincipen, enligt domstolen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens beslut rivs upp och likaså vitet på 10 000 euro som polisen dömdes att betala. Kvinnorna ska i sin tur betala för sina rättegångskostnader.

Domstolen var inte enig i sitt beslut. En av de tre medlemmarna ville förkasta polisens besvär och ansåg att polisen kontrollerade kvinnornas id på grund av deras hudfärg.

Förvaltningsdomstolens beslut gavs i mitten av april och har inte vunnit laga kraft.