Hoppa till huvudinnehåll

“Problemen och svårigheterna tar ju inte slut då man börjar sjuan” – på många håll lyser skolgångshandledarna med sin frånvaro i årskurs 7–9

Ett tomt klassrum där stolar, pulpeter och en svart tavla syns.
I många kommuner finns få skolgångshandledare i årskurs 7–9. Ett tomt klassrum där stolar, pulpeter och en svart tavla syns. Bild: Benjamin Suomela / Yle Helsingfors,skolor,grundskolan,skolelever,läroplikt,utbildning,undervisning,klassrumsundervisning,klassrum,Finland,COVID-19,coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,smittsamma sjukdomar,epidemier,skolmat,skolbespisning,Vårtermin,lågstadiet,2021,Lillhoplax,högstadiet,ansiktsmasker

I nästan alla kommuner jobbar största delen av skolgångshandledarna i årskurs 1–6, visar Svenska Yles kartläggning. Det beror bland annat på att beslutsfattare utgår från att starkare insatser i de lägre klasserna gör eleverna mer självständiga med åren. Men svårigheterna tar nödvändigtvis inte slut då man börjar sjuan. Om stödet inte är tillräckligt finns risken att eleven upplever misslyckande och skolmotivationen minskar.

Svenska Yle bad kommunerna uppge hur många skolgångshandledare som jobbade i deras svenska grundskolor år 2019.

Gemensamt för nästan alla kommuner är att största delen av skolgångshandledarna jobbade i årskurserna 1–6.

I årskurserna 7–9 är skolgångshandledarna betydligt färre.

Till exempel i Vasa, Pedersöre och Borgå var antalet elever per skolgångshandledare i årskurs 1–6 under 60, men i årskurserna 7–9 var antalet elever per skolgångshandledare över 140.

Graf som visar antalet elever per assistent i hög- och lågklasser i Svenskfinland
Graf som visar antalet elever per assistent i hög- och lågklasser i Svenskfinland

Sjundeå, Ingå, Kaskö och Lappträsk har ingen egen skola för elever i de högre klasserna. Kronoby har inte svarat på enkäten.

Så här gjordes kartläggningen

Vi skickade en enkät till alla bildningsdirektörer i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland.

Vi ställde följande frågor:

  • Hur många skolgångshandledare räknat i årsverken arbetade i årskurs 1–6 inom den svenskspråkiga grundskolan i er kommun år 2019?
  • Hur många skolgångshandledare räknat i årsverken arbetade i årskurs 7–9 inom den svenskspråkiga grundskolan i er kommun år 2019?

Kommunernas svar delades sedan på antalet elever i årskurs 1–6 och årskurs 7–9.

I vissa skolor jobbar skolgångshandledaren i både de lägre och högre klasserna, vilket nödvändigtvis inte synliggörs i statistiken.

Hon hjälper och lyssnar på eleverna

Ingen dag är den andra lik i arbetet som skolgångshandledare, vet Katharina Bairou, som jobbat som skolgångshandledare sen år 2010.

I dag jobbar hon i en smågrupp i de högre klasserna på Winellska skolan i Kyrkslätt.

Som skolgångshandledare har hon i uppgift att stödja elever enligt deras behov. Vad det innebär i praktiken varierar från grupp till grupp och från elev till elev.

– Jag gör allt från att hjälpa på lektionerna till att lyssna på eleverna. Ibland plåstrar man om dem och ibland svarar man på samtal på kvällarna då de ringer och frågar om läxan, berättar Bairou med ett skratt.

En yrkesgrupp med många namn

Skolgångshandledare benämns på lite olika sätt i olika kommuner; en del talar om elevassistenter och en del om skolgångsbiträden.

Bakom de olika benämningarna gömmer sig i alla fall en person som på många sätt hjälper eleverna att klara av skolan och ta till sig undervisningen.

Bairou har också arbetat som skolgångshandledare i de lägre klasserna.

– Det är annorlunda för att där behövs det stöd på alla fronter. Men i de högre klasserna är det mera undervisning och inlärning.

Men Bairou tycker ändå att det absolut behövs skolgångshandledare i de högre klasserna.

– Inte tar ju problemen och svårigheterna slut då man börjar i sjuan. Har man haft det tungt och tufft i sexan, så fortsätter det ju nog.

Hon anser att det gärna skulle få finnas fler skolgångshandledare i den allmänna undervisningen i årskurserna 7–9.

– Om det finns två skolgångshandledare på cirka 340 elever, så får ju inte varje grupp hjälp i matematiken, språken, fysiken, kemin … Då sätts de ju bara i de grupper där det största behovet finns.

Skolgångshandledaren är en viktig del av skolsamfundet

Helena Björkqvist har jobbat som skolpsykolog i Kyrkslätt i nästan 30 år. I dag är hon också chef för stöd för växande och lärande inom bildningsväsendet i Kyrkslätt.

Ett av hennes ansvarsområden är att bestämma hur resurser, inklusive skolgångshandledare, fördelas mellan de svenskspråkiga skolorna i kommunen.

Björkqvist beskriver skolgångshandledarna som ett komplement till övrig pedagogisk personal.

– Skolgångshandledarna finns i närheten av eleverna. De vet ofta ganska bra vad som händer mellan dem. Och eftersom läraren ofta undervisar, så är det svårt att samtidigt uppmärksamma om det händer någonting i gruppen.

Erityisopettaja Anni Helotie sekä koulunkäynninohjaaja Petra Rantanen opastavat Mimosa Ruotsalaista
Skolgångshandledaren fungerar som ett stöd för elever som behöver det. Erityisopettaja Anni Helotie sekä koulunkäynninohjaaja Petra Rantanen opastavat Mimosa Ruotsalaista Bild: Antti Kolppo / Yle skolgång,skolgångshandledare,specialundervisning

Finns det ett behov av skolgångshandledare i de högre klasserna?

- Jag tycker att det helt klart finns ett behov av skolgångshandledare. Speciellt då vi strävar efter att inkludera eleverna i den allmänna undervisningen så långt som det bara är möjligt.

Finns det risker i övergången från lägre klass till högre klass om skolgångshandledarna plötsligt blir färre?

– Risken är ju förstås att eleven upplever att den misslyckas och att skolmotivationen minskar och kommer in i en ond cirkel. Men sen vill jag ändå hoppas och tro att 12-13-åringar har fått handledning i studieteknik och specialundervisning, så de kan klara sig lite mer självständigt.

“Den starka insatsen görs i de lägre årskurserna”

Pargas hade totalt 30 skolgångshandledare, eller elevassistenter som de kallas här, i årskurs 1-6 i de svenska skolorna. Det fanns alltså 18 elever per skolgångshandledare.

Men i de högre klasserna jobbade endast 3 skolgångshandledare, alltså fanns det 116 elever per skolgångshandledare.

Målsättningen med alla stödfunktioner är att eleven ska bli självgående och klara sig utan assistans― Ulrika Lundberg, utbildningschef i Pargas

- Vår tanke är att vi ska jobba så att behovet försvinner under åren och att eleverna har beredskap att huvudsakligen klara sig på egen hand i de högre årskurserna. Den starka insatsen görs i de lägre årskurserna, förklarar utbildningschef Ulrika Lundberg.

Finns det några risker vid övergången från de lägre klasserna till de högre klasserna då skolgångshandledarna plötsligt blir färre?

- Det är klart att man kan se på det på det här sättet. Men ju äldre eleven blir ju mer trappar vi ner på stödresurserna. Vår tanke är att eleven ska tränas i att klara sig på egen hand. Det är ju målsättningen med alla sådana här stödfunktioner - att eleven ska bli självgående och klara sig utan assistans, säger Lundberg.

I Pargas finns tre enhetsskolor där elever från både lägre och högre klasser går. Lundberg påpekar att Svenska Yles statistik inte beaktar enhetsskolorna.

- Enhetsskolorna jobbar ju på ett helt annat sätt. Gränsen mellan årskurs 6 och 7 blir inte lika tydlig i och med att man är i samma hus och personalen jobbar över årskursgränserna på ett annat sätt.

Hon poängterar också att det högre antalet skolgångshandledare i årskurs 1–6 delvis beror på verksamheter som ordnas för de yngsta eleverna före och efter skoldagen.

- I de skolor där vi har morgon- och eftermiddagsverksamhet jobbar många av elevassistenterna i den verksamheten. Ett visst antal timmar jobbar man i skolan och ett visst antal timmar jobbar man på eftermiddagsverksamheten. Det påverkar också det totala behovet av elevassistenter.

I Pedersöre prioriteras andra former av stöd

I Pedersöre arbetade enligt Svenska Yles uppgifter tre skolgångshandledare år 2019 – eller skolgångsbiträden, som de kallas här.

Men utbildningsdirektör Rolf Sundqvist menar att siffran är något missvisande.

– Vi har haft 4–5 skolgångsbiträden varje år. Och då räknar jag också med att vi nästan konstant varje år haft nån som gör civiltjänstgöring.

Det finns ingen rekommendation för hur många skolgångshandledare det ska finnas i förhållande till antalet elever. Istället fattas beslut om stödjande resurser utifrån en bedömning av vilket behov som finns hos en grupp eller en elev.

I Pedersöre har man i vissa fall valt att anställa lärare i stället för skolgångshandledare.

– Vi har elever med hörselskador i kommunen och vi har satsat väldigt mycket på det i och med att vi haft lärare som behärskar teckenspråk. Så därför har vi valt att inte anställa skolgångsbiträden till den här kategorin av elever i vår högstadieskola, utan i stället är de anställda som lärare.

Sundqvist förnekar inte att det skulle finnas användning för fler skolgångshandledare i de högre klasserna. Men i Pedersöre har man i de högre klasserna valt att i stället prioritera så kallad studioverksamhet, alltså stödundervisning i smågrupp tillsammans med en lärare.

– Därför blir det kanske en skev bild här när det gäller vår skola. Vi har relativt få biträden, men de facto har vi i stället för att anställa biträden kopplat in de extra lärare vi anställt på den här typen av utmaningar.

Läs också