Hoppa till huvudinnehåll

Vad ska man göra med klottret i Borgå? – tre kommunalvalskandidater svarar

En man står framför en trävägg, där det finns streck sprayade med grön färg.
Alexandr Foy (SFP) ser graffiti och tags som en del av stadskulturen, men han accepterar inte att taggarna sprayas på byggnader, såsom den här väggen i Borgå centrum. En man står framför en trävägg, där det finns streck sprayade med grön färg. Bild: Yle/ Heini Rautoma porträtt,sfp borgå

Taggar. Klotter. Graffiti. Gatukonst. Vad ska de spraymålade texterna, ornamenten och bilderna kallas, och hur ska man förhålla sig till att de syns lite här och var i Borgå centrum? Vi frågar tre kommunalvalskandidater.

- Det där är en tagg. Det är en namnunderskrift, någon vill säga "jag var här".

Alexandr Foy, kommunalvalskandidat för Svenska folkpartiet, leder Yle Östnylands reporter fram till en trähusvägg några tiotals meter bakom Borgå stadshus.

En yta på kanske fyra meter är täckt av ett ornament av grön spray.

- I Borgå finns främst taggar, eftersom graffitimålare har bråttom. Man hinner inte göra ett helt graffitiverk, så man skriver bara sin underskrift. Graffiti är mer avancerat och tar längre tid.

Om Borgå skulle ha ställen där graffiti är tillåtet skulle staden kanske få mer graffiti, inte bara taggar, säger Foy.

- Borgå behöver sådana platser. Men det kommer inte att lösa problemet. För många graffitimålare är målandet en protest, ett sätt att vara i dialog med sin omvärld.

De flesta som målar taggar vill ändå utvecklas och förfina sin graffitistil, säger Foy. För det behövs fältarbete och kanske samarbete med erfarna graffitimålare som kan lära de yngre.

Skillnaden mellan gatukonst och graffiti är enligt Foy att det förstnämnda kan beställas.

- Graffiti kan man inte beställa eller ställa krav på. Man kan bara ge det tid och plats.

Foy har egenhändig erfarenhet av att måla taggar. När han växte upp i Sankt Petersburg brukade han måla texter runtom i staden, som en del av politisk aktivism.

- Det är ett sätt att göra uppror. Under min uppväxt skrev jag ofta frasen "den starkare har rätt". I Ryssland är det så, att den starkare har makten.

Det här var för femton år sedan. Efter att Foy flyttade till Finland har han lagt ner sprayburken, eftersom han tyckte att det inte fanns skäl att göra uppror mot det politiska systemet.

Men även här har han kontakt med graffitivärlden. Han har besökt de lagliga graffitiväggarna som Helsingfors stad har satt upp i till exempel Fiskehamnen.

- Helsingfors började föra dialog med graffitimålarna genom att lämna enkäter vid väggarna. På så vis fick man veta vad de önskar. Något liknande skulle kunna fungera i Borgå, säger Foy.

Svarta sopkärl som blivit sprayade med grön, röd och rosa färg.
Sopkärl i Borgå centrum. Enligt Alexandr Foy kan de här taggarna kanske accepteras, medan de som finns på byggnader inte är okej. Svarta sopkärl som blivit sprayade med grön, röd och rosa färg. Bild: Yle/ Heini Rautoma sopkärl,tags

Enligt Foy finns det mycket Borgå kan göra för att minska på oönskat klotter på hus och infrastruktur.

- Taggar på byggnader eller till exempel bussbänkar är oacceptabelt. Men på en soptunna kanske det går an, den är ju ändå inte vacker. Om graffiti är olaglig och det inte finns några lagliga platser, så är det ingen överraskning att det ser ut så här.

Foy säger att det inte är bra att se negativt på graffitikulturen, som enligt honom är en del av en levande stadsbild.

- Om graffiti alltid kopplas till något negativt, till exempel droger, marginaliseras graffitikulturen. Om vi gör det, så kommer vi att se massor "konst" som inte är konst. Men staden kan hjälpa dem som är intresserade att växa upp till graffitikonstnärer.

Muraler kan vara dragplåster för turister i Borgå

Iina Olin, kandidat för de Gröna, är inne på en liknande linje.

Olin är bildkonstnär och bildkonstlärare. Hon har i flera år varit involverad i konstprojekt i Borgå, bland annat som producent för Borgå triennal, och också jobbat med ungdomar.

Enligt henne är det knappast samma unga människor som gör taggarna och målar graffiti.

- Flera unga har tagit kontakt med mig och frågat var man kan måla. De har intresse av att själv bygga upp väggar om staden erbjuder material.

En kvinna vid en stenvägg som täcks av sirliga bokstäver.
Iina Olin vid ett verk av Outi Koivisto under Borgå triennal 2017. Verket fanns vid Mannerheimgatans bro, och Olin fungerade vid den tiden som triennalens producent. En kvinna vid en stenvägg som täcks av sirliga bokstäver. Bild: Iina Olins privata album. gatukonst,borgå triennal 2017

Olin har både yrkesmässigt och på frivilligbasis varit med om flera olika projekt där unga har visat upp sina konstnärliga talanger med sprayburken.

Till exempel ordnade Borgå för några år sedan graffitimålning vid Borgbackens vattenverk.

Men för tillfället finns det alltså ingen offentlig och laglig plats att göra graffiti på i Borgå.

Enligt Olin skulle väggar behövas i förorterna, såsom Vårberga, Gammelbacka och Huktis. Av dessa nämner Olin att det finns planer på en vägg när den finskspråkiga skolan i Gammelbacka. I Huktis har det funnits en vägg.

- Jag har förstått att väggen i Huktis blev oanvändbar eftersom färgen inte längre fastnade, det fanns så många lager färg på ytan. Graffitiplatserna kan gärna vara lite i skymundan men ändå på sådana ställen att unga människor inter behöver åka till exempel in till centrum för att måla, säger Olin.

Utöver dessa väggar skulle Borgå kunna satsa stort på synliga konstverk i gatubilden.

Som medlem i styrelsen för Borgå triennal avslöjar Olin att det finns tankar om att göra Östermalm till ett muraltätt område, som skulle kunna fungera som besöksmål under triennalen.

Väggmuraler med en kvinna och en man målade på en tågstations väggar.
"Sådana här muraler skulle Borgå också kunna ha, till exempel i Östermalm", säger Iina Olin. Bilden är från Myrbacka i Vanda. Väggmuraler med en kvinna och en man målade på en tågstations väggar. Bild: Iina Olins privata album. gatukonst,iina olin

Muraler är väggmålningar utomhus. De är ofta beställningsverk av staden.

I Borgå skulle man kunna stasa på muraler med ställningstagande motiv, säger Olin.

- Vi har gjort studiebesök till exempel till Myrbacka i Vanda. Där har muralerna gjorts till en grej som till och med lockar besökare. Sådana här exempel finns det gott om. I Tallin har Telliskivi-området med många muraler blivit ett turistdragplåster.

Muraler är alltså konst, och graffiti kan vara konst - men taggarna som nu figurerar i Borgå är enligt Olin inte det.

- Jag tror tyvärr att det är svårt att få fast de här personerna, som antagligen inte är så många. Det enda som kan bita är att personen blir tagen på bar gärning.

Då hon jobbat inom ungdomsarbetet har Olin fört diskussioner med unga som till exempel klottrat toaletter på ett evenemang.

- Jag bad den unga fundera om det är klokt att förstöra för de andra. Det här är saker som man borde prata om redan med barn i äldre lågstadieåldern, säger hon.

"Prata inte bara negativt om det"

Nea Hjelt, kandidat för Samlingspartiet, säger att staden borde ge möjligheter åt den talang som finns bland unga.

- Det talas ofta bara negativt om saken. Det borde finnas platser där man kan spraymåla.

Nea Hjelt
Nea Hjelt, Samlingspartiets kandidat, har positiva erfarenheter från väggmålningsprojekt som gjordes i Borgå år 2013 - då hon var med i ungdomsfullmäktige. Nea Hjelt politiker,nea hjelt

Enligt Hjelt borde staden reda ut var de människor som håller på med graffiti - eller de som klottrar med sina taggar - vill ha ha väggar.

Hon tar Huktis som ett exempel på en fungerande plats, eftersom graffitiväggen låg intill skejtrampen.

- Det är kanske samma människor som håller till där som också spraymålar. Eller åtminstone så att vännerna är på skejtrampen och du målar, säger Hjelt.

Vattenverk i höstlandskap.
Borgbackens vattenverk. Bilden är tagen år 2019. Vattenverk i höstlandskap. Bild: Yle/Mikael Kokkola dricksvatten,Borgå,borgbackens vattenverk

Enligt Hjelt är taggarna på byggnader i centrum däremot inte vackra. Hon anser att staden måste göra något för att få bort dem.

Arbetsgrupp ska ta itu med klottret

I december 2020 talade Yle Östnyland om stadens klotterproblem med Tuuli Hirvilammi, andra vice ordförande i stadsfullmäktige och kommunalsvalskandidat för De gröna.

Hirvilammi har med hjälp av en fullmäktigemotion lyft frågan om väggklottret på agendan.

- Saken har gått långsamt framåt för att det har funnits andra prioriteringar, säger Hirvilammi.

- Men nu har staden tillsatt en arbetsgrupp för att råda reda ut hur man ska åtgärda saken, säger hon.