Hoppa till huvudinnehåll

De vill göra Helsingfors bättre för barnfamiljer – bättre villkor för personalen på daghemmen, servicesedlar och delaktiga pappor står på de här kandidaternas önskelista

Den kroniska personalbristen på daghemmen i huvudstadsregionen engagerar kandidater i kommunalvalet. Enbart i Helsingfors kommer man att behöva hitta hundratals nya högskoleutbildade lärare till de svenskspråkiga daghemmen under det här årtiondet. Samtidigt överväger familjerna finska alternativ. Vi frågade tre kandidater hur de önskar lösa problemet.

De kommer från tre olika partier, lever i en tvåspråkig verklighet och brinner för att få vara med och göra politik i Helsingfors. Ted Apter från Samlingspartiet, Annica Moore från De gröna och Jaan Siitonen från Svenska folkpartiet har alla ett liknande mål – att göra huvudstaden mer attraktiv för barnfamiljer, också på svenska.

Annica Moore är ett nytt namn på kandidatlistorna. Det var till en stor del den usla situationen inom småbarnspedagogiken som fick henne att ställa upp i kommunalvalet för De gröna, partiet som utmanar Samlingspartiet i sommarens kommunalval.

– Så här får det inte vara i landets huvudstad! Svenskspråkig dagvård är en grundläggande rättighet, den måste prioriteras och resurser måste hittas, ryter hon till.

Annica Moore, Vihreät Helsinki
Annica Moore (Gröna) ställer upp för första gången i kommunalvalet. Det var till en stor del problemen med att få plats på ett svenskspråkigt daghem som fick henne engagerad Annica Moore, Vihreät Helsinki Bild: Antti Lähteenmäki / Yle Kommunalvalet 2021

Hennes fem månader gamla son grymtar också till och fäktar vilt med armarna i sin mammas famn. Storebror är på daghem, men inte i hemknutarna på Brändö utan i Berghäll.

Även om familjen valde att flytta till de östra delarna av staden på grund av närheten till svenska daghem och skolor, fick de inte plats för sonen där. Nu lägger de 15 timmar per vecka på resor till och från daghemmet för att trygga svenskan i barnens vardag. Mamman Annica Moore talar finska med barnen och pappan svenska.

Högre löner till personalen

I hela huvudstadsregionen har bristen på personal inom småbarnspedagogiken redan länge varit kronisk både på finskt och svenskt håll. I slutet av år 2019 gick borgmästare Jan Vapaavuori ut med ett nödrop. Staden kunde inte längre följa språklagen utan var tvungen att erbjuda finsk dagvård till hälften av de barn som sökte svensk dagvårdsplats.

Jaan Siitonen är kommunalvalskandidat från Svenska folkpartiet. Han lyckades få dagvårdsplats för den nu treåriga dottern på ett svenskspråkigt daghem nära hemmet.

Siitonen är ändå medveten om bristen på platser inom småbarnspedagogiken och önskar konkreta lösningar i stället för kriskommunikation från borgmästarhåll.

– Sådana krisutlåtanden låter lite konstiga. Det finns ett ganska lätt sätt att åtgärda problemet – att höja lönerna för personalen, säger han.

Jan Siitonen RKP, Helsinki
Jaan Siitonen från SFP vill skapa en stad där flera pappor vill engagera sig i familjefrågor Jan Siitonen RKP, Helsinki Bild: Antti Lähteenmäki / Yle Kommunalvalet 2021

Ted Apter från Samlingspartiet har suttit i Helsingfors stadsfullmäktige under den besvärliga mandatperioden med fulla daghem. Det var ett misslyckande att problemet hann bli så stort att det gick emot språklagen, säger han.

Mycket har ändå gjorts efter det. Bland annat har lönerna höjts med 175 euro för lärare inom småbarnspedagogik och en dryg tjugolapp för barnskötare. Det finns långsiktiga planer som kommer att förbättra situationen på sikt, säger Apter som kandiderar i kommunalvalet.

– Genom att höja löner, erbjuda mera personalboende och rekrytera landsomfattande även från Sverige har vi fått en del förbättrat. Det kommer ändå att ta en stund att fixa hela helheten eftersom den svenskspråkiga sidan är lite svårare och problemet är väldigt stort och landsomfattande, säger Apter.

Tusentals nya lärare behövs till Helsingforsregionen

Trycket på daghemmen i hela huvudstadsregionen ökar ytterligare under de kommande åren. Antalet barn inom småbarnspedagogiken ökar samtidigt som den nya lagen om småbarnspedagogik förutsätter allt flera högskoleutbildade lärare på daghemmen.

Helsingfors kommer att behöva totalt 2 000 nya högskoleutbildade lärare på daghemmen under det här årtiondet. På svenskt håll är siffran enligt stadens uppskattningar cirka 300.

Flera utbildningsplatser kommer alltså att behövas, gärna till huvudstadsregionen, menar alla tre kandidater. Ted Apter hoppas att Undervisnings- och kulturministeriet ska lyssna på huvudstadsregionens beslutsfattare i frågan.

Ted Apter, kokoomus Helsinki.
Ted Apter (Saml) vill ha ett långsiktigt löneprogram, bättre arbetsförmåner och flera utbildningsplatser till Nyland Ted Apter, kokoomus Helsinki. Bild: Antti Lähteenmäki / Yle Kommunalvalet 2021

Annica Moore från de Gröna hoppas också att man på alla sätt satsar på att göra yrket och branschen mera lockande, både med pengar och med kunskap.

– Man behöver starkt ledarskap och uppföljning av varför folk lämnar branschen. Man behöver också utbildning för ledarskap inom dagvården, säger Moore.

Ted Apter kastar också fram servicesedlar som ett medel för att få fram flera privata daghem.

– Modellen skulle gynna oss. Vi skulle få bättre möjligheter att reglera hur privata aktörer fungerar, var de finns och vad de har för kvoter. Vi skulle också kunna erbjuda den svenska sidan flera platser. När den privata och den offentliga sidan har samma målsättningar och jobbar i samma riktning, löser det problem, säger Apter.

Jaan Siitonen vill involvera männen i familjefrågorna, från rådgivningen till lekparker och personal inom småbarnspedagogiken. Hans mål är att göra Helsingfors till den pappavänligaste staden i världen. Det skulle också lösa problemen inom småbarnspedagogiken, tror han.

– Ju mera involverade papporna blir, desto bättre blir förståelsen för personalen och vardagen på daghemmen och i skolorna. Och desto bättre ser de också utmaningarna och problematiken, säger Siitonen.

Läs också