Hoppa till huvudinnehåll

Ilja Repin skapade sig ett hem i Finland tack vare sin finlandssvenska hustru

Den världsberömda ryska konstnären Ilja Repin bodde sina sista 30 år i finska Kuokkala på Karelska näset. Tillsammans med sin finlandssvenska hustru Natalja Nordmann byggde han en ståtlig villa på orten. I dag fungerar villan som museum.

- När en gäst anlände hit till Penaty skulle hen slå i gonggongen här i tamburen för att varsko värdparet.

Ljudmila Andrusjtjenko, som ansvarar för museets arkiv, höjer klubban och ett mjukt metalliskt ljud fyller snabbt den stora villan.

- I det här hushållet var man strängt demokratisk och det fanns inget tjänstefolk som tog emot gästerna, berättar Andrusjtjenko. Man hade till och med satt upp små skyltar där det stod ”Gör allt själva! Tjänstefolk är en skam för mänskligheten!”.

Ljudmila Andrusjtjenko
Ljudmila Andrusjtjenko ansvarar för museets arkiv Ljudmila Andrusjtjenko Bild: Yle / Anders Mård Ilja Repin,Karelska näset,konstnärer,målare,Ryssland,Ljudmila Andrusjtjenko

Det var år 1899 som Ilja Repin köpte ett hus i dåvarande finska Kuokkala på Karelska näset.

Kuokkala hörde till den så kallade Finska Rivieran som hade Terijoki som centrum och där förmögna ryssar från S:t Petersburg byggde sommarvillor i rasande takt.

Tre år tidigare hade Repin träffat sin blivande hustru Natalja Nordmann i S:t Petersburg. Paret döpte sin sommarvilla till Penaty, efter de gamla romerska husgudarna penaterna. Repin lät snabbt bygga om huset till en stor och ståtlig villa med en ateljé på andra våningen. Projektet blev så lyckat att paret flyttade till Kuokkala för gott år 1903.

Gräs till middag

Andrusjtjenko öppnar dörren till matsalen för att visa det berömda runda bordet, även kallat ”den vegetariska karusellen”.

Både Repin och Nordmann tyckte om att ha gäster och varje onsdag var det öppet hus då i princip vem som helst kunde komma på besök. De mest intressanta gästerna brukade få en inbjudan till middag.

- Bordet är tillverkat av en lokal finsk snickare, säger Andrusjtjenko. Det har två våningar och plats för cirka tio gäster. Dessutom har det en unik roterande skiva så att gästerna själva kunde snurra fram maträtterna.

Gör allt själva! Tjänstefolk är en skam för mänskligheten!― Skylt hemma hos Ilja Repin

De här onsdagsluncherna utvecklades snabbt till en vida känd kultursalong.

- Värdparet bjöd in författare och musiker, men också läkare och ingenjörer, säger Andrusjtjenko. Kring bordet har också många finländare suttit när det begav sig.

Ilja Repins matsal med det runda bordet
Matsalen med det runda bordet där gästerna själva kunde snurra fram maträtterna Ilja Repins matsal med det runda bordet Bild: Yle / Anders Mård Ilja Repin,Karelska näset,konstnärer,målare,Ryssland,matsal

Repin hade för vana att göra snabba porträtt av sina matgäster. Skisser som samlades i ett särskilt album och som senare ställdes ut.

I den ryska litteraturen finns det många underhållande berättelser från de här luncherna hemma hos Repin.

En sak återkommer nästan alltid och det är den vegetariska kosten. Nordmann var en strikt vegetarian som bjöd på enbart vegetariska rätter. En hållning som både chockerade och irriterade många av dåtidens kulturelit.

En fri finländare

Vid trätrappan upp till ateljén står en bronsbyst av Natalja Nordmann. Det är Repin som har gjort den.

Andrusjtjenko talar konsekvent om Nordmann som svensk på fädernet när hon berättar. Men i själva verket var Natalja finlandssvensk.

Natalja Nordmann
Bronsbyst, föreställande Natalja Nordmann. Natalja Nordmann Bild: Yle / Anders Mård Ilja Repin,Karelska näset,konstnärer,målare,Ryssland,Natalja Nordmann

Hon föddes nämligen i Helsingfors år 1863. Pappan Bernhard Nordmann var militär och gjorde karriär i den tsarryska flottan. När han dog hade han titeln amiral och lotschef. Nataljas mamma Maria Arbuzova var ryska och tillhörde en rysk adelssläkt.

- Natalja växte upp både i Helsingfors och Petersburg och fick en gedigen undervisning där hon lärde sig sex språk, säger Andrusjtjenko. Hon var också en kvinna med starka övertygelser. Hon var feminist, vegetarian och demokrat.

När Natalja Nordmann fyllde 21 flyttade hon plötsligt till Amerika för att jobba med välgörenhet bland arbetare. Men efter några år kom hon besviken tillbaka.

Andrusjtjenko plockar ned ett litet porträtt av Nordmann som hänger bakom bysten. Här sitter hon med en bok i handen.

- Också Natalja var konstnärlig, betonar Andrusjtjenko. Hon skrev både romaner och pjäser, och dessutom var hon en skicklig fotograf. Nordmann kunde både svenska och finska, men upplevde sig vara främst rysk.

- Men när hon presenterade sig för nya gäster sa hon alltid: Jag är en fri finländare.

Kvar i Kuokkala

Uppe på andra våningen ligger Repins ateljé. Rummet är stort och ljust tack vare höga takfönster. På väggarna hänger en rad målningar.

Ilja Repins ateljé
Ilja Repins ateljé Ilja Repins ateljé Bild: Yle / Anders Mård Ilja Repin,Karelska näset,konstnärer,målare,Ryssland,ateljé

En av tavlorna är ett porträtt av poeten Eino Leino som även han besökte Penaty.

Efter den ryska revolutionen 1917 stängdes gränsen mellan Sovjetunionen och Finland. Repin beslöt överraskande nog att stanna kvar i Kuokkala och Finland.

- Repin hade inte någon orsak att överge Kuokkala, förklarar Andrusjtjenko.

Ilja Repin hade starkt kritiserat tsarens regim och hoppats på något bättre, men han trodde inte på bolsjevikernas revolution.

- Repin hade investerat så mycket av sin själ i både villan och parken att Kuokkala hade blivit hans riktiga hem, säger Andrusjtjenko. Här kunde han arbeta, och han uppskattade det finska samhället och den personliga frihet som erbjöds.

Natalja Nordmann hade dessutom dött redan 1914. Hon drabbades av tuberkulos och lämnade plötsligt Penaty utan förvarning för att ensam resa till Schweiz där hon dog på ett sjukhus för fattiga.

Villan Penaty
Villan Penaty döptes efter de gamla romerska husgudarna penaterna. Villan Penaty Bild: Yle / Anders Mård Ilja Repin,konstnärer,villor,Karelska näset

Finlands Vita Ros

Repin lämnades inte ensam i sin villa. Hans son Jurij från det första äktenskapet hade sedan länge också slagit sig ner i Kuokkala. Och efter revolutionen anlände också två av hans tre döttrar.

- På 1920-talet fortsatte Repin att måla flitigt, säger Andrusjtjenko. Han engagerade sig också i det finska kulturlivet och deltog aktivt i en rad utställningar under årens lopp. Han målade också många tavlor med finska motiv som senare donerades till Ateneum i Helsingfors.

Också den finska staten förstod småningom värdet av Repins insatser och gav honom orden Finlands Vita Ros.

År 1926 anlände en stor sovjetisk delegation till Penaty för att försöka övertala Repin att flytta till Sovjetunionen. Han svarade nej med motiveringen att hans hem är i Kuokkala.

Begravd i parken

När Repin dör 86 år gammal år 1930 är hans sista vilja att bli begravd i den park som omger Penaty. En vilja som både de finländska och sovjetiska myndigheterna respekterade.

Villan Penaty förstördes i kriget och en kopia byggdes upp igen år 1962 då finska Kuokkala hade döpts om till ryska Repino.

Också Repins grav blev ett offer för kriget. I dag står ett enkelt träkors i parken som anger ungefär det ställe där Ilja Repin ville ha sin eviga vila.

Både Repins son Jurij och dottern Vera flydde till Helsingfors när kriget bröt ut. Hans dotter Nadezjda dog redan tidigare i Kuokkala medan dottern Tatjana flydde revolutionen till Frankrike.