Hoppa till huvudinnehåll

Ryska energibolag är ointresserade av klimatfrågor – men de minskar koldioxidutsläpp för att rädda marknadsandelar

Gazproms skyskrapa i Moskava fotograferad en mulen vinterdag. I bildens förgrund syns ett metallstaket som stoppat obehöriga från att komma in på bolagets område.
Klimatfrågor står inte högst på dagordningen i Ryssland. Men en del händer ändå. Till exempel stoltserar världens tredje största koldioxidutsläppsbov, storbolaget Gazprom, att bolaget gjort besparingar tack vare minskade utsläpp. Gazproms skyskrapa i Moskava fotograferad en mulen vinterdag. I bildens förgrund syns ett metallstaket som stoppat obehöriga från att komma in på bolagets område. Bild: Maxim Shipenkov / EPA Gazprom,Joint Stock Company Gazprom Neft,Ryssland,naturgas

Ryska energibolag är ointresserade av klimatfrågor men börjar minska sina koldioxidutsläpp för att rädda sina marknadsandelar. Ryssland drabbas hårt då klimatet förändras.

Under år 2020 var det rekordvarmt i Ryssland, skriver det ryska meteorologiska institutet i en rapport. Det var 3,22 grader varmare än medeltalet för perioden 1961–1990.

Institutet konstaterar att temperaturhöjningen i Ryssland var mycket högre än medeltalet i världen.

Klimatfrågor är alls inte högprioriterade i Ryssland och det finns många politiker, medier och privatpersoner som dels förnekar att klimatet förändras, dels hävdar att det inte har något att göra med mänsklig verksamhet.

Svåra följder

Klimatförändringen kan emellertid föra med sig torka, epidemier och hungersnöd i Ryssland, skriver Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Det ryska meteorologiska institutet har tidigare rapporterat att smältande permafrost bland annat kan göra stor skada på infrastruktur, som hus och vägar.

De områden som väntas bli värst drabbade är glest befolkade. Det är en av orsakerna till att klimatfrågor ligger i skuggan.

Men det finns också ett spirande intresse för miljöfrågor, och med dem klimatfrågor. Intresset har bland annat ökat på grund av de allt mera omfattande skogsbränderna i Sibirien.

Också en allvarlig utsläppsolycka på Tajmyrhalvön var en väckarklocka. Olyckan berodde troligen på att marken under en cistern gav vika på grund av smältande permafrost.

Ser bra ut till pappers

Ser man till de beslut som har fattats och de lagar som har stiftats för att minska klimatskadliga utsläpp ser det inte alls illa ut, säger Michail Yolkin vidEnviromental Investment Center i Archangelsk i nordvästra Ryssland.

Centret arbetar med rådgivning och lösningar för företag beträffande omställning och anpassning med anledning av klimatförändringen. De största ryska energibolagen hör till centrets kunder.

- Det som ser bra ut på papper är emellertid något helt annat i verkligheten, säger Yolkin.

Han tar målet för minskning av koldioxidutsläpp som exempel. Rysslands mål är att fram till år 2030 uppnå en utsläppsnivå som motsvarar 70 procent av nivån år 1990.

Men det innebär i själva verket höjda utsläpp jämfört med dagens nivå. Då Sovjetunionen kollapsade rasade nämligen också industriproduktionen och med den utsläppen.

Fossila bränslen är landets stolthet

I dag är utsläppen av koldioxid i Ryssland de fjärde största i världen. Intresset för att minska utsläppen är minimalt och det beror på att landets ekonomi i så hög grad bygger på export av olja, kol och naturgas. Av den anledningen går den officiella linjen i landet ut på att energiproduktionen är något att vara stolt över.

Nu börjar de stora energibolagen emellertid sträva efter att minska sina utsläpp. Det beror inte på att de skulle vara moderna och miljömedvetna världsmedborgare, utan på ekonomi, säger Michail Yolkin.

När utländska investerare och kunder börjar fråga efter åtgärder som är bra för miljön måste bolagen tänka i nya banor.

Michail Yolkin
Michail Yolkin tror på företagen som föregångare i klimatfrågor. Michail Yolkin Bild: Kerstin Kronvall. klimatförändring,Utsläpp,Ryssland

Det gäller helt krasst pengar

Bland annat säger många inom kolvätebranscherna att de vill minska sina utsläpp för att inte drabbas av de eventuella framtida skatter som EU planerar påföra dem som skadar klimatet.

Något smått har man redan gjort. Världens tredje största koldioxidutsläppsbov, storbolaget Gazprom, skriver stolt på sin webbplats om inbesparingar tack vare minskade utsläpp.

Gazprom minskade sina utsläpp av koldioxid och sparade tack vare det 13,77 miljoner rubel under år 2020. Det är ungefär 150 000 euro. Mycket pengar, kan man tycka.

Men för ett bolag som gör en årlig vinst på uppemot två miljarder rubel är det inte särskilt imponerande. Också det stora statliga oljebolaget Rosneft har gjort upp en plan för sin koldioxidpolitik fram till år 2035.

Bolaget ska enligt planen bland annat minska utsläppen av koldioxid med trettio procent under arbetet med att leta efter olja och under utvinningen.

Olje- och gasutvinningen i Ryssland bränner överbliven gas i höga facklor och det förorsakar stora utsläpp av koldioxid och sot.

Nödvändiga åtgärder

Michail Yolkin på Enviromental Investment Center säger att de här åtgärderna är ett tydligt tecken på att bolagen börjar ta miljökrav på allvar.

- De stora bolagen vet att de inte har någon annan utväg om de ska kunna hålla kvar sina marknadsandelar.

För att kunna konkurrera på jämlik nivå internationellt måste deras verksamhet motsvara europeisk standard.

Förändringarna är särskilt viktiga nu när man vet att många stater vill minska användningen av fossila bränslen.

Michail Yolkin och hans medarbetare ordnar regelbundet kurser för företagsledare om klimatförändringen.

Kurserna handlar om de processer som leder till klimatförändring, om internationell klimatpolitik och om vad företag kan göra för att förbättra sitt resultat.

Kurserna är populära och deltagarna ställer också frågor som gäller falsk information och myter om klimatet.

- Vi har kvalifikationer, tålamod och kunskap så det räcker för att ge korrekt information, säger Yolkin.

Han tror att klimatfrågor redan inom några år kommer att få en större roll i den ryska diskussionen och verkligen påverka beslut som fattas av enskilda personer, av bolag och av politiker i regioner och på statlig nivå.

Experiment långt i öster

På ön Sachalin i ryska Fjärran Östern har de stora energibolagen inlett experiment som ska ge goda följder för miljön och klimatet.

Det handlar om att minska utsläpp, förnya processer och experimentera med förnyelsebara energiformer. Där finns också ett skogsområde som testas som utökad kolsänka.

Än så länge är det fråga om utveckling i liten skala, men om försöken utfaller väl kan de ge resultat i hela landet eftersom de som gör experimenten är just de största energibolagen.

De är mycket inflytelserika och påverkar i hög grad också politiska beslut.

Läs också