Hoppa till huvudinnehåll

Så här bestämde regeringen om ekonomin de kommande åren

Regeringen Marins partiledare uppställda för presskonferens.
Alla regeringspartiernas ordförande samt finansminister Centerns Matti Vanhanen deltog i torsdagens presskonferens. Regeringen Marins partiledare uppställda för presskonferens. Bild: Lehtikuva Regeringen Marin

Förhandlingarna om budgetramarna fick ett slut på den nionde dagen och på torsdag kväll kunde regeringen Marin berätta hur den ska hushålla med statsfinanserna de kommande åren. Budgetramen spricker de två följande åren, men regeringen lovar också nedskärningar.

Budgetramen överskrids med 900 miljoner euro nästa år och med 500 miljoner år 2023, det bekräftade statsminister Sanna Marin (SDP) på torsdag kväll.

Enligt Marin är målet är att öka tillväxten, samtidigt som utsläppen inte får växa.

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) fokuserade på klimatpolitik och sa att regeringen fattat beslut för att skära ner på utsläppen. Hälften av besluten är ändå inte ännu klara, det ska man återkomma till senare.

Ifråga om den omstridda torven stod det ändå nu klart att torvproducenterna får stöd på 70 miljoner euro.

Budgetramen spricker alltså de närmaste två åren, men därefter går regeringen in för permanenta nedskärningar på 370 miljoner euro från år 2023.

– Vi beaktar coronakrisens inverkan i våra anpassningar, som inte riktar sig mot till exempel utbildning, studieförmåner eller social- och hälsovårdstjänster, sa Marin.

Finansminister Vanhanen: Vi kommer att lida av coronakrisen länge

Hårdast drabbar nedskärningarna Kommunikationsministeriet, vars medel skärs med kring 110 miljoner euro. Social- och hälsovårdsministeriets anslag förblir däremot orört.

Enligt finansminister Matti Vanhanen (C) är nedskärningarna nu större än i Finansministeriets ursprungliga förslag. Vanhanen framhöll på presskonferensen att regeringens efterträdare inte ska ärva stora utgifter.

– Den här regeringen är mån om ekonomin både under och efter krisen, och nästa riksdag måste inte korrigera utgifterna, sa Vanhanen.

Vid sidan om nedskärningar planerar regeringen också att höja skatter, som syftar till ett tillskott på 100-150 miljoner euro i statskassan. Förhandlingar om skattehöjningarna får dock vänta till hösten.

Enligt Vanhanen kommer Finland att ekonomiskt lida länge av coronakrisen, och vidhöll att dagens åtgärder är viktiga.

– Vi måste vara trovärdiga och gå tillbaka till ramsystemet och de här åtgärderna bidrar till det.

Förutom nedskärningar lyfte Vanhanen också upp utveckling och tillväxt.

Enligt Vanhanen måste tillväxtpotentialen fördubblas. Han lyfte upp investeringar i miljön, arbetskraftsinvandring och satsningar på forskning.

– Om vi lyckas med arbetskraftsinvandringen kommer nyttan att vara mycket stor och tillsammans med andra åtgärder kan Finland vinna en miljard euro.

Sysselsättningsgraden ska upp till 75 procent

Vad gäller statsskulden siktar regeringen nu på att stoppa ökningen av skuldkvoten före mitten av 2020-talet. Skuldkvot innebär totala skulder dividerat med totala inkomster.

En bidragande faktor till det målet är att höja sysselsättningen. Regeringen siktar på en sysselsättningsgrad på 75 procent.

Åtgärder från tidigare siktar på drygt 30 000 nya sysselsatta, och i dag kungjordes nya åtgärder som ska sysselsätta ytterligare drygt 40 000. Enligt regeringen ska den här ökade sysselsättningen inbringa kring 560 miljoner euro för staten.

Regeringen ska också före slutet av mandatperioden besluta om ytterligare sysselsättningsåtgärder som väntas stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro.

Utbildningen ska inte få lida

I sin taltur betonade undervisningsminister Vänsterförbundets Jussi Saramo att man ska ge extrastöd åt de elever som haft det svårt under coronakrisen. Livslångt lärande är också i fokus, vilket syns i regeringens sysselsättningsåtgärder.

Vård för problem med rusmedel och psykisk ohälsa ska det också satsas på.

Minister Saramo betonade att det, till skillnad från många andra sektorer, inte skärs i utbildningen.

Maxbeloppet för hushållsavdraget höjs

Hushållsavdraget ändras, så att om man avstår oljeförbränning i hushållen, så kan man få stöd för det. Närmare bestämt höjs beloppet från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60. Ändringen är tillfällig och gäller åren 2022-2027.

För att utvärdera sysselsättningseffekten av hushållsavdraget ska regeringen göra ett tvåårigt försök, där man höjer maxbeloppet ordentligt för hushållsarbete och vård- och omsorgsarbete.

Artikeln uppdaterad 4.5.2021: Formulering preciserad, ordet statsskuld utbytt mot skuldkvot.