Hoppa till huvudinnehåll

Skuldsättning inte ett problem nu - Elina Pylkkänen som tillträder som understatssekreterare på Arbets- och näringsministeriet ser tillväxten som en mycket större fråga

Elina Pylkkänen on suomalainen taloustieteilijä ja Palkansaajien tutkimuslaitoksen johtaja.
Elina Pylkkänen Elina Pylkkänen on suomalainen taloustieteilijä ja Palkansaajien tutkimuslaitoksen johtaja. Bild: Toni Määttä / Yle

Elina Pylkkänen som ska tillträda som understatssekreterare på Arbets- och näringsministeriet är inte oroad över statens lågtagning. Hon säger också att förändringarna i inkomstrelaterad arbetsmarknadspenning innebär mer piska för dem med lägre inkomster.

Efter utdragna förhandlingar har regeringen kommit överens om ramarna för statsfinanserna för de närmaste åren. En av tvistefrågorna gällde statens låntagning som ökat mer än väntat i och med coronapandemin.

Nu ska regeringen överskrida budgetramarna med 900 miljoner euro år 2022 och med 500 miljoner euro år 2023.

Elina Pylkkänen är chef för löntagarnas forskningsinstitut och ska snart tillträda posten som understatssekreterare på Närings- och arbetsministeriet.

Hon ser inte den ökande skuldsättningen som ett problem.

- Vårt budgetunderskott på 70 procent av BNP är jämförelsevis lågt, så skulden är inte ett problem.

Hon vill inte bagatellisera statsskuldens roll, men säger det är betydligt viktigare att nu göra som andra länder och investera.

- Det är betydligt viktigare nu att investera än att oroa sig för vår statsskuld eftersom vi måste få fart på tillväxten.

I Finland har man traditionellt varit mycket oroad över statsskuldens nivå. I och med coronakrisen har budgetdisciplinen dock övergivits till förmån för stimulans i så gott som hela världen.

Det mest spektakulära investeringspaketet genomförs av president Joe Biden i USA, men också länder som Tyskland, där man haft en njugg inställning till budgetunderskott, har vinden vänt en aning.

En orsak till att vi inte nu behöver vara så oroliga över skuldsättningen, är att räntorna är negativa, vilket betyder att staten i själva verket tjänar på att ta lån.

Skatter och piska

Regeringens kompromiss innebär också att vissa anpassningsåtgärder krävs år 2023. Till exempel kommer det att behövas 100- 150 miljoner i nya källskatteintäkter för att stärka de offentliga finanserna.

- Regeringen breddar skattebasen, vilket betyder att skatter inte kommer att höjas. I stället får man mer intäkter via nya skatter. Men det är ändå små summor det handlar om, påminner Pylkkänen.

En annan viktig pusselbit i förhandlingarna gällde sysselsättningen.

Centern ville att det inkomstbundna arbetsmarknadsstödet skulle skäras ner, eller reformeras så att man skulle få mera stöd i början av arbetslöshetsperioden och mindre senare.

Det här skulle enligt Centern öka på sysselsättningen.

Vänsterförbundet motsatte sig det här med argumentet att det är fel att straffa personer som blir arbetslösa under pandemin.

Till slut godkändes en kompromiss, enligt vilket summan man nu tjänar blir avgörande för rätten till arbetsmarknadsstöd. Det alltså i stället för själva tiden man jobbat.

- Det här innebär piska åt dem som inte tjänar så mycket eller som har mindre regelbundna arbetsförhållanden. Idén är att det ska sporra dem att söka mera jobb, säger Pylkkänen.

Tillväxten måste användas till satsningar på framtiden

Regeringens mål är att skapa 42 000 till 52 000 nya arbetsplatser. Elina Pylkkänen spår att det kommer att bli svårt att mäta om regeringen lyckas eller inte.

Orsaken är den ekonomiska tillväxt som nu har tagit fart i svallvågorna efter coronakrisen.

– Det är svårt att skilja på de arbetsplatser som uppstår tack vare den ekonomiska tillväxten och de arbetsplatser som skapas av regeringen. Vi kan inte med säkerhet veta hur många arbetsplatser som regeringens åtgärder leder till.

På längre sikt varnar ändå många nationalekonomer för att Finland fortfarande lider av en åldrande befolkning och matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Det finns en överhängande risk att Finland efter några år faller tillbaka till en tillväxt på ungefär en procent per år.

Enligt Finansministeriets beräkningar räcker det inte för att rädda välfärdsstaten.

Enligt Elina Pylkkänen avgörs Finlands framtida öde av hur bra Finland nu kan öka den tillväxt som tar fart till att locka investeringar och satsa på forskning och utveckling.

– Vi behöver en investeringsboom i Finland. Den offentliga sektorn måste satsa på utbildning och höja anslagen till forskning och utveckling. Det måste också den privata sektorn göra. Då har vi bättre möjligheter att klara oss på längre sikt.

Läs också